Salmenes 146

1 Halleluja! Mi sjæl, lova Herren!

Halleluja! Lova HERREN, min själ.

2 Eg vil lova Herren so lenge eg liver, syngja lov for min Gud medan eg er til.

Jag vill lova HERREN, så länge jag lever, jag vill lovsjunga min Gud, så länge jag är till.

3 Set ikkje lit til hovdingar, til ein menneskjeson som ikkje kann hjelpa.

Förliten eder icke på furstar, icke på en människoson, han kan icke hjälpa.

4 Fer hans ande ut, so vender han attende til si jord, den dagen er det ute med hans tankar.

Hans ande måste sin väg, han vänder tillbaka till den jord varav han är kommen; då varda hans anslag om intet.

5 Sæl er den som hev Jakobs Gud til hjelp, som vonar på Herren, sin Gud!

Säll är den vilkens hjälp är Jakobs Gud, den vilkens hopp står till HERREN, hans Gud,

6 han som hev skapa himmel og jord, havet og alt som i deim er, han som er trufast til æveleg tid,

till honom som har gjort himmelen och jorden och havet och allt vad i dem är, till honom som håller tro evinnerligen,

7 han som gjev dei nedtyngde rett, han som gjev dei hungrige brød. Herren løyser dei bundne.

som skaffar rätt åt de förtryckta, som giver bröd åt de hungrande. HERREN löser de fångna,

8 Herren opnar augo på dei blinde, Herren reiser dei nedbøygde, Herren elskar dei rettferdige,

HERREN öppnar de blindas ögon, HERREN upprättar de nedböjda, HERREN älskar de rättfärdiga,

9 Herren varar dei framande, farlause og enkjor held han uppe, men han villar vegen for dei ugudlege.

HERREN bevarar främlingar, faderlösa och änkor uppehåller han; men de ogudaktigas väg vänder han i villa.

10 Herren skal vera konge æveleg, din Gud, Sion, frå ætt til ætt. Halleluja!

HERREN är konung evinnerligen, din Gud, Sion, från släkte till släkte. Halleluja!