Salmenes 135
1 Halleluja! Lova Herrens namn, lova, de Herrens tenarar,
Halleluja. Lofver Herrans Namn; lofver, I Herrans tjenare;
2 de som stend i Herrens hus, i fyregardarne til vår Guds hus!
I som stån i Herrans hus, uti vår Guds gårdar.
3 Lova Herren, for Herren er god! Syng lov for hans namn, for det er yndelegt.
Lofver Herran, ty Herren är god; lofsjunger hans Namn, ty det är ljufligit.
4 For Jakob hev Herren valt seg ut, Israel til sin eigedom.
Ty Herren hafver utvalt sig Jacob; Israel till sin egendom.
5 For eg veit at Herren er stor, og vår Herre er meir enn alle gudar.
Ty jag vet, att Herren är stor; och vår Herre för alla gudar.
6 Herren gjer alt det han vil i himmelen og på jordi, i havi og i alle djup,
Allt det Herren vill, det gör han, i himmelen, på jordene, i hafvet, och i all djup;
7 han som let eim stiga upp frå enden av jordi, gjer eldingar til regn, som fører ut or sine gøymslor vind,
Den der låter skyarna uppgå af jordenes ända; den der ljungelden gör, samt med regnet; den der vädret utu hemlig rum komma låter;
8 han som slo dei fyrstefødde i Egyptarland både av folk og fe,
Den der förstfödingen slog uti Egypten, både af menniskor och af boskap;
9 som sende teikn og under midt i deg, Egyptarland, mot Farao og alle hans tenarar.
Och lät sina tecken och under komma öfver dig, Egypti land, öfver Pharao och alla hans tjenare;
10 Han som slo mange heidningefolk og drap megtige kongar,
Den mång folk slog, och drap mägtiga Konungar:
11 Sihon, amoritarkongen, og Basans konge Og, og alle Kana’ans kongerike,
Sihon, de Amoreers Konung, och Og, Konungen i Basan, och all Konungarike i Canaan;
12 og gav deira land til arv, til arv for Israel, sitt folk.
Och gaf deras land till arfs, till arfs sino folke Israel.
13 Herre, ditt namn varer æveleg, Herre, ditt minne frå ætt til ætt.
Herre, ditt Namn varar i evighet; din åminnelse, Herre, varar förutan ända.
14 For Herren skal døma sitt folk og ynkast yver sine tenarar.
Ty Herren skall döma sitt folk, och vara sina tjenare nådelig.
15 Heidninge-avgudar er sylv og gull, eit verk av menneskjehender.
De Hedningars gudar äro silfver och guld, med menniskors händer gjorde.
16 Dei hev munn, men talar ikkje, dei hev augo, men ser ikkje,
De hafva mun, och tala intet; de hafva ögon, och se intet.
17 dei hev øyro, men høyrer ikkje, og ingen ande er i deira munn.
De hafva öron, och höra intet, och ingen ande är i deras mun.
18 Som desse er, vert dei som lagar deim, alle som set si lit til deim.
De som sådana göra, äro lika så; alle de som hoppas på dem.
19 Israels hus, lova Herren! Arons hus, lova Herren!
Israels hus lofve Herran; lofver Herran, I af Aarons hus.
20 Levis hus, lova Herren! De som ottast Herren, lova Herren!
I af Levi hus, lofver Herran; I som frukten Herran, lofver Herran.
21 Lova vere Herren frå Sion, han som bur i Jerusalem! Halleluja!
Lofvad vare Herren af Zion, den i Jerusalem bor. Halleluja.
