< Salmenes 126 >
1 Ein song til høgtidsferderne. Då Herren førde Sions fangar heim att, då var me som drøymande.
Yon chan pou monte vè tanp lan Lè SENYÈ a te fè mennen tounen kaptif Sion yo, nou te tankou (sila) ki fè rèv yo.
2 Då fylltest vår munn med lått, og vår tunga med fagnadrop. Då sagde dei millom heidningarne: «Store ting hev Herren gjort mot desse.»
Nan lè sa a, bouch nou te plen ak ri lajwa e lang nou avèk kri lajwa. Konsa, yo te di pami nasyon yo: “SENYÈ a te fè gwo bagay pou yo.”
3 Store ting hev Herren gjort mot oss, og me vart glade.
SENYÈ a te fè gwo bagay yo pou nou. Nou kontan.
4 Herre, før du våre fangar heim att som bekkjer i Sudlandet!
Fè retounen kaptif nou yo, O SENYÈ, kon rivyè nan dezè a.
5 Dei som sår med tåror, skal hausta med glederop.
(Sila) ki simen ak dlo nan zye yo Va rekòlte avèk gwo kri lajwa.
6 Dei gjeng av stad og græt og ber sitt såkorn. So kjem dei att med fagnadrop og ber sine kornband.
(Sila) ki soti ap kriye akoz chàj makout semans lan. Men l ap retounen ankò ak kri lajwa, akoz chàj pakèt rekòlt l ap pote a.