< Salmenes 125 >

1 Ein song til høgtidsferderne. Dei som lit på Herren, er som Sionsfjellet, som ikkje vert rikka, men æveleg stend fast.
Bawipa ak ypnaak thlangkhqi taw amak tyn qoe kumqui dyna ak cak Zion tlang ing myih hy.
2 Jerusalem - fjell er kringum det, og Herren er ikring sitt folk frå no og i all æva.
Tlang ing Jerusalem ak chung khoep amyihna, Bawipa ing tuh kawng kumqui dyna ak thlangkhqi ce chung sih khqi hy.
3 For ikkje skal ugudleg kongsstav kvila på arvluten åt dei rettferdige, at ikkje dei rettferdige skal retta ut til urett sine hender.
Thlakche a boei sawnghqawl ing thlak dyngkhqi a qam khuiawh am awm loet thai ti kaw, cemyih mantaw thlak dyngkhqi ing ami kut ce ik-oeih che sainaak aham hawna hau kawm uh.
4 Gjer godt, Herre, mot dei gode, og imot deim som hev eit ærlegt hjarta!
Aw Bawipa, thlakchekhqi, kawlung ak dyng thlangkhqi venawh ak leek ik-oeih sai lah.
5 Men deim som vender seg burt til sine krokute vegar, skal Herren lata fara med illgjerningsmenner. Fred vere yver Israel!
Cehlai lap kawi awh ak pleng thlangkhqi cetaw amak leek ik-oeih ak saikhqi mi Bawipa ing hqek baat kaw. Israel ak khan awh ngaihqepnaak awm seh.

< Salmenes 125 >