< Salmenes 122 >
1 Ein song til høgtidsferderne; av David. Glad vart eg då dei sagde til meg: «Me vil ganga til Herrens hus.»
En vallfartssång; av David. Jag gladdes, när man sade till mig: »Vi skola gå till HERRENS hus.»
2 Våre føter fekk standa i dine portar, Jerusalem.
Våra fötter fingo träda in i dina portar, Jerusalem,
3 Jerusalem, du velbygde by, ein by som heng vel i hop.
Jerusalem, du nyuppbyggda stad, där hus sluter sig väl till hus,
4 Der ætterne fer upp, Herrens ætter, etter Israels lov, til å prisa Herrens namn.
dit stammarna draga upp, HERRENS stammar, efter lagen för Israel, till att prisa HERRENS namn.
5 For der er stolar sette til domstolar for Davids hus.
Ty där äro ställda domarstolar, stolar för Davids hus.
6 Bed um fred for Jerusalem! det gange deim vel som elskar deg!
Önsken Jerusalem frid; ja, dem gånge väl, som älska dig.
7 Fred vere innanfor dine murar og ro i dine salar!
Frid vare inom dina murar, välgång i dina palats!
8 For mine brør og vener skuld vil eg segja: «Fred vere i deg!»
För mina bröders och vänners skull vill jag tillsäga dig frid.
9 For Herrens, vår Guds, hus skuld vil eg søkja det som er godt for deg.
För HERRENS, vår Guds, hus' skull vill jag söka din välfärd.