Salmenes 118
1 Prisa Herren, for han er god, for æveleg varer hans miskunn!
Tacker Herranom, ty han är mild, och hans godhet varar evinnerliga.
2 Israel segje: «Æveleg varer hans miskunn!»
Nu säge Israel: Hans godhet varar evinnerliga.
3 Arons hus segje: «Æveleg varer hans miskunn!»
Nu säge Aarons hus: Hans godhet varar evinnerliga.
4 Dei som ottast Herren, segje: «Æveleg varer hans miskunn!»
Nu säge de som Herran frukta: Hans godhet varar evinnerliga.
5 Ut or trengsla ropa eg på Herren, Herren svara meg og førde meg ut i det frie.
Uti ångest åkallade jag Herran; och Herren bönhörde mig, och tröste mig.
6 Herren er med meg, eg ræddast inkje, kva kann menneskje gjera meg?
Herren är med mig, derföre fruktar jag mig intet; hvad kunna menniskor göra mig?
7 Herren er med meg og hjelper meg, og eg skal sjå med lyst på deim som hatar meg.
Herren är med mig, till att hjelpa mig; och jag vill lust se på mina fiendar.
8 Det er betre å fly til Herren enn å lita på menneskje.
Det är godt att förtrösta på Herran, och icke förlåta sig på menniskor.
9 Det er betre å fly til Herren enn å lita på hovdingar.
Det är godt att förtrösta uppå Herran, och icke förlåta sig på Förstar.
10 Alle heidningar kringset meg; i Herrens namn skal eg hogga deim ned.
Alle Hedningar belägga mig; men i Herrans Namn vill jag förgöra dem.
11 Dei kringset, ja, kringrenner meg; i Herrens namn skal eg hogga deim ned.
De kringhvärfva mig på alla sidor; men i Herrans Namn vill jag nederlägga dem.
12 Dei kringset meg som bior; dei sloknar som eld i klunger, i Herrens namn skal eg hogga deim ned.
De omlägga mig såsom bi, de släcka såsom eld i törne; men i Herrans Namn vill jag förgöra dem.
13 Hardt støytte du meg, at eg skulde falla; men Herren hjelpte meg.
Man stöter mig, att jag falla skall; men Herren hjelper mig.
14 Min styrke og lovsong er Herren, og han vart meg til frelsa.
Herren är min magt, och min psalm; och är min salighet.
15 Rop av fagnad og frelsa er å høyra i tjeldi åt dei rettferdige; Herrens høgre hand gjer storverk.
Man sjunger med glädje om seger uti de rättfärdigas hyddom; Herrans högra hand behåller segren.
16 Herrens høgre hand upphøgjer, Herrens høgre hand gjer storverk.
Herrans högra hand är upphöjd; Herrans högra hand behåller segren.
17 Eg skal ikkje døy, men liva og fortelja Herrens gjerningar.
Jag skall icke dö, utan lefva, och förkunna Herrans gerningar.
18 Hardt tukta Herren meg, men til dauden gav han meg ikkje.
Herren näpser mig väl; men han gifver mig icke dödenom.
19 Lat upp for meg rettferds portar! Eg vil ganga inn gjenom deim, eg vil prisa Herren.
Upplåter mig rättfärdighetenes portar, att jag må der ingå, och tacka Herranom.
20 Dette er Herrens port, dei rettferdige skal ganga der.
Det är Herrans port, de rättfärdige skola der ingå.
21 Eg takkar deg av di du svara meg og vart meg til frelsa.
Jag tackar dig, att du näpste mig, och halp mig.
22 Den steinen som bygningsmennerne skaut ut, hev vorte ein hyrnestein.
Den stenen, som byggningsmännerna förkastade, är till en hörnsten vorden.
23 Frå Herren er det kome, dette, det er underlegt for våre augo.
Det är skedt af Herranom, och är ett under för vår ögon.
24 Dette er dagen som Herren hev gjort, lat oss fegnast og gleda oss no!
Detta är den dagen, den Herren gör; låt oss på honom fröjdas och glädjas.
25 Å Herre, frels då! Å Herre, lat det då lukkast!
O! Herre, hjelp; o! Herre, låt väl gå.
26 Velsigna vere den som kjem i Herrens namn! Me velsignar dykk frå Herrens hus.
Lofvad vare den som kommer i Herrans Namn; vi välsigne eder, som af Herrans hus ären.
27 Herren er Gud, og han let det verta ljost for oss. Bitt høgtidsofferet med reip alt inn til horni på altaret!
Herren är Gud, den oss upplyser; pryder högtidena med löf, allt intill hornen på altaret.
28 Min Gud er du, og eg vil prisa deg, min Gud, eg vil upphøgja deg.
Du äst min Gud, och jag tackar dig; min Gud, jag vill prisa dig.
29 Prisa Herren, for han er god, for æveleg varer hans miskunn!
Tacker Herranom, ty han är mild, och hans godhet varar evinnerliga.
