Salmenes 116
1 Eg elskar Herren, for han høyrer mi røyst, mine bøner.
Det är mig ljuft, att Herren hörer mina röst och mina bön;
2 For han hev bøygt sitt øyra til meg, og alle mine dagar vil eg kalla på honom.
Att han böjer sina öron till mig; derföre vill jag åkalla honom i mina lifsdagar.
3 Daude-band hadde spent seg um meg, helheims trengsla hadde funne meg; naud og sorg fann eg. (Sheol h7585)
Dödsens snaror hade omfattat mig, och helvetes ångest hade råkat uppå mig; jag kom i jämmer och nöd. (Sheol h7585)
4 Men eg kalla på Herrens namn: «Å Herre, berga mi sjæl!»
Men jag åkallade Herrans Namn: O! Herre, fräls mina själ.
5 Herren er nådig og rettferdig, og vår Gud er miskunnsam.
Herren är nådelig och rättfärdig, och vår Gud är barmhertig.
6 Herren varar dei einfalde, eg var ein arming, og han frelste meg.
Herren bevarar de enfaldiga; när jag nederligger så hjelper han mig.
7 Kom attende, mi sjæl, til di ro! for Herren hev gjort vel imot deg.
Var nu åter tillfrids, min själ; ty Herren gör dig godt.
8 Ja, du fria mi sjæl frå dauden, mitt auga frå tåror, min fot frå fall.
Ty du hafver uttagit mina själ utu dödenom, mina ögon ifrå tårar, min fot ifrå fall.
9 Eg skal vandra for Herrens åsyn i landi åt dei livande.
Jag vill vandra för Herranom uti de lefvandes lande.
10 Eg trudde, for eg tala; eg var i stor plåga.
Jag tror, derföre talar jag; men jag varder svårliga plågad.
11 Eg sagde i min ræddhug: «Kvar mann er ein ljugar!»
Jag sade i min häpenhet: Alla menniskor äro lögnaktige.
12 Kva skal eg gjeva Herren att for alle hans velgjerningar imot meg?
Huru skall jag vedergälla Herranom alla hans välgerningar, som han mig gör?
13 Eg vil lyfta frelse-staupet, og Herrens namn vil eg påkalla.
Jag vill taga den helsosamma kalken, och predika Herrans Namn.
14 Mine lovnader vil eg halda for Herren, og det for augo på alt hans folk.
Jag vill betala mina löften Herranom, för allt folk.
15 Dyr er i Herrens augo dauden åt hans heilage.
Hans helgons död är dyr hållen för Herranom.
16 Å Herre, eg er din tenar, veit du, eg er din tenar, son åt di tenestkvinna; du hev løyst mine band.
O! Herre, jag är din tjenare; jag är din tjenare, dine tjenarinnos son; du hafver sönderslitit mina band.
17 Til deg vil eg ofra takkoffer, og Herrens namn vil eg påkalla.
Dig vill jag offra tacksägelse, och predika Herrans Namn.
18 Mine lovnader vil eg halda for Herren, og det for augo på alt hans folk,
Jag vill betala mina löften Herranom, för allt hans folk;
19 i fyregardarne til Herrens hus, midt i deg, Jerusalem. Halleluja!
Uti gårdarna åt Herrans hus, uti dig, Jerusalem. Halleluja.
