Salomos Ordsprog 21
1 Konungs hjarta er i Herrens hand som bekkjer, han vender det kvar helst han vil.
Konungars hjärtan äro i HERRENS hand såsom vattenbäckar: han leder dem varthelst han vill.
2 Kvar mann tykkjer at hans eigi ferd er rett, men det er Herren som prøver hjarto.
Var man tycker sin väg vara den rätta, men HERREN är den som prövar hjärtan.
3 At folk gjer rett og skil, er meir verdt for Herren enn offer.
Att öva rättfärdighet och rätt, det är mer värt för HERREN än offer.
4 Ovmods augo og sjølvgodt hjarta - lampa åt gudlause folk er synd.
Stolta ögon och högmodigt hjärta -- de ogudaktigas lykta är dem till synd.
5 Umtanke hjå den annsame er berre til vinning, men hastverk berre til tap.
Den idoges omtanke leder allenast till vinning, men all fikenhet allenast till förlust.
6 Skattevinning med ljugartunga er ein kvervande pust av deim som søkjer dauden.
De skatter som förvärvas genom falsk tunga, de äro en försvinnande dunst och hasta till döden.
7 Den vald dei gudlause gjer, skal riva deim sjølve burt, for det som er, vil dei ikkje gjera.
De ogudaktigas övervåld bortrycker dem själva, eftersom de icke vilja göra vad rätt är.
8 Skuldig mann gjeng krokut veg, men den reine - han gjer si gjerning beint fram.
En oärlig mans väg är idel vrånghet, men en rättskaffens man handla redligt
9 Betre å bu i ei krå på taket enn å ha sams hus med trettekjær kvinna.
Bättre är att bo i en vrå på taket än att hava hela huset gemensamt med en trätgirig kvinna.
10 Ugudleg manns sjæl hev hug til det vonde, hans næste finn ikkje miskunn hjå honom.
Den ogudaktiges själ har lust till det onda; hans nästa finner ingen barmhärtighet hos honom.
11 Refser du spottaren, vert uvitingen vis, og lærer du vismannen, tek han mot kunnskap.
Straffar man bespottaren, så bliver den fåkunnige vis: och undervisar man den vise, så inhämtar han kunskap.
12 Ein rettferdig agtar på gudlause-hus, han støyter dei gudlause ned i ulukka.
Den Rättfärdige giver akt på den ogudaktiges hus, han störtar de ogudaktiga i olycka.
13 Dytter du øyra til for armings rop, skal sjølv du ropa og ikkje få svar.
Den som tillsluter sitt öra för den armes rop, han skall själv ropa utan att få svar.
14 Gåva i løyndom stiller vreide, og gjeving i barmen stiller største harmen.
En hemlig gåva stillar vrede och en skänk i lönndom våldsammaste förbittring.
15 Det er ei gleda for rettferdig mann å gjera rett, men ei rædsla for illgjerningsmenner.
Det är den rättfärdiges glädje att rätt skipa, men det är ogärningsmännens skräck.
16 Den som viller seg burt frå klokskaps veg, han skal hamna i skuggeheimen.
Den människa som far vilse ifrån förståndets väg, hon hamnar i skuggornas krets.
17 Ein fatigmann vert den som elskar moro, ei vert han rik som elskar vin og olje.
Den som älskar glada dagar varder fattig; den som älskar vin och olja bliver icke rik.
18 Den gudlause vert løysepeng for den rettferdige, og utru kjem i staden for den ærlege.
Den ogudaktige varder given såsom lösepenning för den rättfärdige, och den trolöse sättes i de redligas ställe.
19 Betre å bu i eit øydeland enn hjå arg og trættekjær kvinna.
Bättre är att bo i ett öde land än med en trätgirig och besvärlig kvinna.
20 Vismann hev dyre skattar og olje i huset, men uvitingen øyder det upp.
Dyrbara skatter och salvor har den vise i sin boning, men en dåraktig människa förslösar sitt gods.
21 Den som strævar etter rettferd og miskunn, han skal finna liv og rettferd og æra.
Den som far efter rättfärdighet och godhet, han finner liv, rättfärdighet och ära.
22 Ein by med kjempor tek vismannen inn, og han bryt ned den borgi som byen lit på.
En vis man kan storma en stad full av hjältar och bryta ned det fäste som var dess förtröstan.
23 Den som varar sin munn og si tunga, han varar si sjæl frå trengslor.
Den som bevarar sin mun och sin tunga han bevarar sitt liv för nöd.
24 Ein ovmodig og ubljug kallar me spottar, ein som fer fram med ofselegt ovmod.
Bespottare må den kallas, som är fräck och övermodig, den som far fram med fräck förmätenhet.
25 Lysti åt letingen drep honom sjølv, for henderne hans vil inkje gjera.
Den lates begärelse för honom till döden, i det att hans händer icke vilja arbeta.
26 Heile dagen snikjer den snikne, men ein rettferdig gjev og sparer inkje.
Den snikne är alltid full av snikenhet; men den rättfärdige giver och spar icke.
27 Offer frå gudlause er ei gruv, og endå meir når dei samstundes emnar på ilt.
De ogudaktigas offer är en styggelse; mycket mer, när det frambäres i skändligt uppsåt.
28 Eit ljugar-vitne skal ganga til grunns, men ein mann som lyder etter, skal få tala alltid.
Ett lögnaktigt vittne skall förgås; men en man som hör på får allt framgent tala.
29 Gudlaus mann ter seg skamlaus, men den ærlege gjeng sine vegar stødigt.
En ogudaktig man uppträder fräckt; men den redlige vandrar sina vägar ståndaktigt.
30 Det finst ingen visdom og inkje vit og ingi råd imot Herren.
Ingen vishet, intet förstånd, intet råd förmår något mot HERREN.
31 Hesten vert budd til herferdsdagen, men sigeren kjem ifrå Herren.
Hästar rustas ut för stridens dag, men från HERREN är det som segern kommer.
