Salomos Ordsprog 17
1 Betre er ein turr brødmole med ro attåt enn huset fullt av høgtidskost med trætta til.
Sauss kumoss ar mieru ir labāks, nekā pilns nams ar kaujamiem, kur ķildas.
2 Den kloke tenar skal råda yver ein uvisleg son, og millom brøder fær han skifta arv.
Gudrs kalps valdīs pār netiklu dēlu un dalīs mantojumu starp brāļiem.
3 Diglen røyner sylvet og omnen gullet, men den som røyner hjarto, det er Herren.
Kausējamais katls sudrabu, un ceplis zeltu, bet Tas Kungs pārbauda sirdis.
4 Den vonde lyder på vondskapslippa, ljugaren lyder på tyningstunga.
Netiklis klausās uz blēņu valodām, melkulis griež ausi uz neliešu mēlēm.
5 Spear du den fatige, so spottar du hans skapar, den som gled seg yver ulukka, skal få si refsing.
Kas nabagu apsmej, tas nievā viņa Radītāju, un kas par viņa bēdām priecājās, nepaliks nesodīts.
6 Ein krans for dei gamle er barneborn, og ei æra for borni er federne deira.
Sirmgalvju kronis ir bērnu bērni, un bērnu goda rota ir viņu tēvi.
7 Det høver ikkje for ein dåre å tala store ord, enn mindre for ein fagnamann å ljuga.
Ģeķiem nepieder augsti vārdi, nedz lielam kungam melot.
8 Gåva er ein glimestein for den som fær ho; kvar ho vender seg, der fær ho framgang.
Kam ir ko dot, tam tas ir kā dārgs akmens; kur tik tas griežas, tur labi izdodas.
9 Søkjer du kjærleik, skyler du misgjerd, men riv du upp att ei sak, skil ven frå ven.
Kas grēku apklāj, tas iekopj draudzību; bet kas vainu no jauna aizņem, sarīdina radus.
10 Vondord gjer meir på den vituge enn hundrad hogg på dåren.
Aprāšana vairāk satriec prātīgo, nekā simts sitienu ģeķi.
11 Berre upprør søkjer den vonde, men ein hard bodberar vert send imot han.
Dumpinieks meklē tik ļaunu vien, bet bargs vēstnesis pret viņu taps sūtīts.
12 Møt heller ei binna som hev mist sine ungar enn ein dåre med narreskapen hans!
Labāki lāču māti sastapt, kurai bērni paņemti, nekā ģeķi viņa ģeķībā.
13 Den som løner godt med vondt, frå hans hus skal ikkje det vonde vika.
Kas labu ar ļaunu atmaksā, no tā nama ļaunums neatstāsies.
14 Å taka til med strid er som å sleppa vatn ut, haldt difor upp med trætta fyrr nokon gliser med tennerne!
Ķildu sākt ir kā ūdens dambi izplēst; pirms sāk jaukties, atstājies.
15 Den som frikjenner ein ugudleg og den som domfeller ein rettferdig, dei er båe tvo ein styggedom for Herren.
Kas bezdievīgu taisno un taisnu pazudina, tie abi Tam Kungam ir negantība.
16 Kva skal pengar i handi på dåren? Å kjøpa visdom hev han’kje vit til.
Ko palīdz ģeķim maksa rokā, gudrību pirkt, kad jēgas nav.
17 Venen elskar alltid, og bror vert fødd til hjelp i naud.
Draugs mīļo ikkatrā laikā, bet brālis piedzen bēdu dienā.
18 Ein vitlaus mann er den som handtekst, som gjeng i borg hjå grannen sin.
Tas ir negudrs, kas roku dod galvodams priekš sava tuvākā.
19 Den som elskar trætta, elskar misgjerning, den som byggjer døri si høg, søkjer fall.
Kas ķildu mīļo, tas mīļo grēku; un kas savas durvis taisa augstas, tas meklē nelaimi.
20 Den som hev eit rangt hjarta, vinn ikkje lukka, og den som forvender tunga si, fell i ulukka.
Kam nelieša sirds, tas laba neatradīs; un kam netikla mēle, tas iekritīs nelaimē.
21 Den som avlar eit narr, fær sorg, og ikkje gled seg far til ein dåre.
Kas ģeķi dzemdina, tam tas būs par skumjām, un ģeķa tēvs nevar priecāties.
22 Gladværugt hjarta gjev lækjedom god, men nedslege mod fær beini te visna.
Priecīga sirds dziedina vainas, bet sagrauzts gars izkaltē kaulus.
23 Gudlaus mann tek gåva i løynd til å bøygja rettargangen.
Bezdievīgais ņem slepeni dāvanas, locīt taisnības ceļu.
24 Den vituge hev visdom for augo, men dåren hev augo ved heimsens ende.
Prātīga cilvēka vaigā ir gudrība, bet ģeķa acis laistās līdz pasaules galiem.
25 Uvitug son er til gremme for far sin, og beisk sorg for henne som fødde’n.
Ģeķīgs dēls savam tēvam par sirdēstiem, un rūgtums tai, kas viņu dzemdējusi.
26 Det er’kje godt at og rettferdige fær refsing, og ei at fagna folk fær slag for det som rett er.
Jau nav labi, taisno sodīt, ne vēl goda vīru sist taisnības dēļ.
27 Den skynsame sparer på ordi, og den vituge mann er kald i hugen.
Kas savu muti valda, tam ir samaņa, un kam lēns gars, tas ir prāta vīrs.
28 Um dåren tagde, gjekk han og for vismann, og for ein vitug mann når han heldt munn.
Pat ģeķi, kad tik klusu cieš, notur par gudru, un par prāta vīru, kamēr savu muti tur.
