Salomos Ordsprog 15
1 Mildt svar døyver harm, men eit kvast ord vekkjer vreide.
Ett mjukt svar stillar vrede, men ett hårt ord kommer harm åstad.
2 Tunga åt vismenner gjev god kunnskap, men narreskap gøyser or munnen på dårar.
De visas tunga meddelar god kunskap, men dårars mun flödar över av oförnuft.
3 Allstad hev Herren augo sine, dei ser etter vonde og gode.
HERRENS ögon äro överallt; de giva akt på både onda och goda.
4 Linnmælt tunga er livsens tre, men range tunga gjev hjartesår.
En saktmodig tunga är ett livets träd, men en vrång tunga giver hjärtesår.
5 Ein uviting vanvyrder far sin’s age, men den som agtar på refsing, vert klok.
Den oförnuftige föraktar sin faders tuktan, men den som tager vara på tillrättavisning, han varder klok.
6 Rettferdig manns hus eig stor rikdom, men d’er ugreida med ugudleg manns inntekt.
Den rättfärdiges hus gömmer stor rikedom, men i de ogudaktigas vinning är olycka.
7 Vismanns-lippor strår ut kunnskap, men so er ei med dårehjarta.
De visas läppar strö ut kunskap, men dårars hjärtan äro icke såsom sig bör.
8 Gudløysings offer er ei gruv for Herren, men bøn frå ærlege han likar godt.
De ogudaktigas offer är en styggelse för HERREN, men de redligas bön behagar honom väl.
9 Gudløysings veg er ei gruv for Herren, men han elskar den som renner etter rettferd.
En styggelse för HERREN är den ogudaktiges väg, men den som far efter rättfärdighet, honom älskar han.
10 Hard refsing fær den som gjeng ut av vegen, den som hatar age, skal døy.
Svår tuktan drabbar den som övergiver vägen; den som hatar tillrättavisning, han måste dö.
Dödsriket och avgrunden ligga uppenbara inför HERREN; huru mycket mer då människornas hjärtan! (Sheol h7585)
12 Spottaren likar ikkje at ein lastar honom, til vismenner gjeng han ikkje.
Bespottaren finner ej behag i tillrättavisning; till dem som äro visa går han icke.
13 Gladværugt hjarta gjer andlitet ljost, men modet vert brote i hjartesorg.
Ett glatt hjärta gör ansiktet ljust, men vid hjärtesorg är modet brutet.
14 Vitug manns hjarta søkjer kunnskap, men dåremunn fer berre med narreskap.
Den förståndiges hjärta söker kunskap, men dårars mun far med oförnuft.
15 Alle ein armings dagar er vonde, men den glade i hjarta hev gjestebod alltid.
Den betryckte har aldrig en glad dag, men ett gott mod är ett ständigt gästabud.
16 Betre er lite med otte for Herren enn eigedom stor med uro attåt.
Bättre är något litet med HERRENS fruktan än en stor skatt med oro.
17 Betre ei nista av kål med kjærleik til enn gjødde uksen med hat attåt.
Bättre är ett fat kål med kärlek än en gödd oxe med hat.
18 Brålyndt mann valdar trætta, men den toluge stiller kiv.
En snarsticken man uppväcker träta, men en tålmodig man stillar kiv.
19 Vegen for letingen er som eit klungergjerde, men stigen er brøytt for dei ærlege.
Den lates stig är såsom spärrad av törne, men de redliga hava en banad stig.
20 Ein vis son gjer far sin gleda, men eit dårlegt menneskje vanvyrder mor si.
En vis son gör sin fader glädje, och en dåraktig människa är den som föraktar sin moder.
21 Dårskap er gleda for vitlaus mann, men ein vitug mann gjeng beint fram.
I oförnuft har den vettlöse sin glädje, men en förståndig man går sin väg rätt fram.
22 Råder vert til inkjes utan rådleggjing, men med mange rådgjevarar kjem dei i stand.
Där rådplägning fattas varda planerna om intet, men beståndande bliva de, där de rådvisa äro många.
23 Mannen gled seg når munnen kann svara, og eit ord i rette tid, kor godt det er!
En man gläder sig, när hans mun kan giva svar; ja, ett ord i sinom tid, det är gott.
24 Den vituge gjeng livsens veg uppetter, for han vil sleppa burt frå helheimen der nede. (Sheol h7585)
Den förståndige vandrar livets väg uppåt, Då att han undviker dödsriket därnere. (Sheol h7585)
25 Herren riv huset ned for dei ovmodige, men for enkja let han merkesteinen standa.
Den högmodiges hus rycker HERREN bort, men änkans råmärke låter han stå fast.
26 Vonde tankar er ei gruv for Herren, men milde ord er reine.
För HERREN äro ondskans anslag en styggelse, men milda ord rena.
27 Den vinnekjære fær sitt hus i ulag, men den som hatar mutor, han skal liva.
Den som söker orätt vinning drager olycka över sitt hus, men den som hatar mutor, han får leva.
28 Rettferdig tenkjer i sitt hjarta korleis han skal svara, men gudlause let vondskap gøysa ut or munnen.
Den rättfärdiges hjärta betänker vad svaras bör, men de ogudaktigas mun flödar över av onda ord.
29 Langt er Herren burte frå dei gudlause, men bøni frå rettferdige han høyrer.
HERREN är fjärran ifrån de ogudaktiga, men de rättfärdigas bön hör han.
30 Ljos i augo hjarta gled, tidend god gjev merg i beini.
En mild blick gör hjärtat glatt, ett gott budskap giver märg åt benen.
31 Det øyra som høyrer på rettleiding til livet, held seg gjerne med vismenn i lag.
Den vilkens öra hör på hälsosam tillrättavisning, han skall få dväljas i de vises krets.
32 Den som vandar age, vanvyrder si sjæl, den som høyrer på rettleiding, vinn seg vit.
Den som ej vill veta av tuktan frågar icke efter sitt liv, men den som hör på tillrättavisning, han förvärvar förstånd.
33 Otte for Herren er age til visdom, og fyre æra gjeng andmykt.
HERRENS fruktan är en tuktan till vishet, och ödmjukhet går före ära.
