< Salomos Ordsprog 15 >
1 Mildt svar døyver harm, men eit kvast ord vekkjer vreide.
Ny famaliana mora dia mampianina ny fahatezerana mafy; Fa ny teny maharary mahatonga fahasosorana.
2 Tunga åt vismenner gjev god kunnskap, men narreskap gøyser or munnen på dårar.
Ny lelan’ ny hendry mampiseho fahalalana tsara; Fa ny vavan’ ny adala miboiboika fahadalana.
3 Allstad hev Herren augo sine, dei ser etter vonde og gode.
Ny mason’ i Jehovah amin’ izao rehetra izao, Mijery ny ratsy fanahy sy ny tsara fanahy.
4 Linnmælt tunga er livsens tre, men range tunga gjev hjartesår.
Ny teny malemy dia hazon’ aina; Fa ny vava ratsy mandratra ny fanahy.
5 Ein uviting vanvyrder far sin’s age, men den som agtar på refsing, vert klok.
Ny adala maniratsira ny famaizan-drainy; Fa izay mitandrina ny fananarana no hita ho hendry.
6 Rettferdig manns hus eig stor rikdom, men d’er ugreida med ugudleg manns inntekt.
Ao an-tranon’ ny marina misy harena be; Fa ny fitomboan’ ny haren’ ny ratsy fanahy dia misy loza.
7 Vismanns-lippor strår ut kunnskap, men so er ei med dårehjarta.
Ny molotry ny hendry mampiely fahendrena; Fa tsy mba toy izany ny fon’ ny adala.
8 Gudløysings offer er ei gruv for Herren, men bøn frå ærlege han likar godt.
Ny fanatitry ny ratsy fanahy dia fahavetavetana eo imason’ i Jehovah; Fa ny fivavaky ny marina no sitrany.
9 Gudløysings veg er ei gruv for Herren, men han elskar den som renner etter rettferd.
Fahavetavetana eo imason’ i Jehovah ny lalan’ ny ratsy fanahy; Fa izay fatra-panaraka ny fahamarinana no tiany.
10 Hard refsing fær den som gjeng ut av vegen, den som hatar age, skal døy.
Famaizana mafy no hihatra amin’ izay mivily lalana. Eny, izay mankahala anatra dia ho faty.
11 Helheim og avgrunn ligg i dagen for Herren, kor mykje meir då menneskje-hjarto. (Sheol )
Ny fiainan-tsi-hita sy ny fandringanana aza dia miharihary eo anatrehan’ i Jehovah, Koa mainka ny fon’ ny zanak’ olombelona! (Sheol )
12 Spottaren likar ikkje at ein lastar honom, til vismenner gjeng han ikkje.
Tsy tian’ ny mpaniratsira izay mananatra azy, Ary tsy mety manatona ny hendry izy.
13 Gladværugt hjarta gjer andlitet ljost, men modet vert brote i hjartesorg.
Ny fo ravoravo mahamiramirana ny tarehy; Fa ny alahelon’ ny fo mahareraka ny fanahy.
14 Vitug manns hjarta søkjer kunnskap, men dåremunn fer berre med narreskap.
Ny fon’ ny manan-tsaina mitady fahendrena; Fa ny vavan’ ny adala mankamamy ny fahadalana.
15 Alle ein armings dagar er vonde, men den glade i hjarta hev gjestebod alltid.
Ratsy avokoa ny andron’ ny ory; Fa ny faharavoravoam-po dia fanasana mandrakariva.
16 Betre er lite med otte for Herren enn eigedom stor med uro attåt.
Aleo ny kely misy ny fahatahorana an’ i Jehovah Toy izay harena be misy ahiahy.
17 Betre ei nista av kål med kjærleik til enn gjødde uksen med hat attåt.
Aleo sakafo anana ampian-tsetsetra Toy izay omby mifahy asian-dromoromo.
18 Brålyndt mann valdar trætta, men den toluge stiller kiv.
Izay malaky tezitra manetsika ady; Fa izay mahatsindry fo mampitsahatra fifandirana.
19 Vegen for letingen er som eit klungergjerde, men stigen er brøytt for dei ærlege.
Ny lalan’ ny malaina dia toy ny fefy tsilo Fa ny lalamben’ ny marina dia voalamina tsara.
20 Ein vis son gjer far sin gleda, men eit dårlegt menneskje vanvyrder mor si.
Ny zanaka hendry mahafaly ny rainy; Fa ny adala manao tsinontsinona an-dreniny.
21 Dårskap er gleda for vitlaus mann, men ein vitug mann gjeng beint fram.
Ny fahadalana dia fifalian’ ny tsy ampy saina; Fa ny manan-tsaina kosa mizotra mahitsy
22 Råder vert til inkjes utan rådleggjing, men med mange rådgjevarar kjem dei i stand.
Ho foana ny fikasana, raha tsy misy mpisaina; Fa raha maro ny mpanolo-tsaina, dia tanteraka izany.
23 Mannen gled seg når munnen kann svara, og eit ord i rette tid, kor godt det er!
Faly ny olona, raha mahavaly tsara ny vavany, Ary endrey ny hatsaran’ ny teny atao amin’ izay andro mahamety azy!
24 Den vituge gjeng livsens veg uppetter, for han vil sleppa burt frå helheimen der nede. (Sheol )
Làlan’ aina ho any ambony no alehan’ ny hendry, Hanalavirany ny fiainan-tsi-hita any ambany, (Sheol )
25 Herren riv huset ned for dei ovmodige, men for enkja let han merkesteinen standa.
Ravan’ i Jehovah ny tranon’ ny mpiavonavona; Fa ny fari-tanin’ ny mpitondra-tena aoriny mafy.
26 Vonde tankar er ei gruv for Herren, men milde ord er reine.
Fahavetavetana eo imason’ i Jehovah ny hevi-dratsy; Fa madio ny teny mahafinaritra.
27 Den vinnekjære fær sitt hus i ulag, men den som hatar mutor, han skal liva.
Izay fatra-pila harena dia mampidi-doza amin’ ny ankohonany; Fa izay mankahala kolikoly no ho velona.
28 Rettferdig tenkjer i sitt hjarta korleis han skal svara, men gudlause let vondskap gøysa ut or munnen.
Ny fon’ ny marina mihevitra vao mamaly; Fa ny vavan’ ny ratsy fanahy kosa miboiboika faharatsiana.
29 Langt er Herren burte frå dei gudlause, men bøni frå rettferdige han høyrer.
Jehovah dia lavitra ny ratsy fanahy; Fa ny fivavaky ny marina no henoiny.
30 Ljos i augo hjarta gled, tidend god gjev merg i beini.
Ny tarehy miramirana mahafaly ny fo; Ary ny filazan-tsoa mamelombelona ny taolana.
31 Det øyra som høyrer på rettleiding til livet, held seg gjerne med vismenn i lag.
Ny sofina izay mihaino anatra mahavelona Dia miara-mitoetra amin’ ny hendry.
32 Den som vandar age, vanvyrder si sjæl, den som høyrer på rettleiding, vinn seg vit.
Izay mandà anatra dia manary tena; Fa izay mihaino ny fananarana no mahazo fahalalana.
33 Otte for Herren er age til visdom, og fyre æra gjeng andmykt.
Ny fahatahorana an’ i Jehovah dia fananarana mampahahendry; Ary ny fanetren-tena mialoha ny fisandratana.