< Markus 5 >

1 So kom dei yver til hi sida av sjøen, til Gerasenarbygdi,
Baye ni gran nei u gbu garasinawa.
2 og med det same han steig utor båten, kom ein mann med ei urein ånd imot honom frå gravholorne.
Niwa, a ye rju ni mi jirgi. Hi hari baye zon tu ba igu ri u meme ruhu asi rju nimi hbei.
3 Mannen hadde tilhald i graverne, og ingen kunde lenger få bunde honom, ikkje ein gong med lekkjor;
Bubu son ma a hei ni bbei ba ndi wa ani ya ló koni sarka.
4 for han hadde ofte vore bunden med fotjarn og lekkjor, men slite lekkjorne og brote sund fotjarni, og ingen var god til å døyva honom.
Ni-ingu gbugbu ball ni sarka ba ma ruruwa asu sarka ba rji rji maruruwa. Ba Indi wa ani ya vu aba.
5 Allstødt både natt og dag var han i graverne og på fjelli og hua og slo seg sjølv med steinar.
Chachu, chachu ni ble mba ni yalu ani yargro na ni yar kpunma ni tita ni mi hbe ba ni kpah tita.
6 Då han no såg Jesus langt burte, kom han springande og kasta seg ned for føterne hans,
A chu shishi to Yesu ni gbugbama na tsutsu ye kuque gbarju ruwa na nikon ma.
7 og ropa høgt: «Kva vil du meg, Jesus, son åt den høgste Gud? For Guds skuld: pin meg ikkje!»
A lu tre gban gban niwu; u mu get niwu? Yesu u vre rji u wawu? me pre ni de rji na tie me yahna.
8 For Jesus sagde til honom: «Far ut or mannen, du ureine ånd!»
U wa hla niwu's rju ni kpah ma I wu meme ruhu.
9 «Kva er namnet ditt?» spurde Jesus. «Legion er namnet mitt, » svara han; «for me er mange.»
Amyen bayo nde me ni nha? Wa hla niwu nde ma tuli ama a ki hei gbugbu'u.
10 Og han naudbad Jesus, at han ikkje vilde driva deim ut or bygdi.
Abra Yesu dina zu wau ni gbuyina
11 No var det ein stor svineflokk som gjekk på beite der innmed fjellet;
(not included)
12 so bad dei honom: «Send oss burt i svineflokken, og lat oss få fara inn i deim!»
Ba bra datre zutarhi need lecleba beri kiri niba.
13 Det gav han deim lov til. So for dei ureine åndene ut og for i svini. Og heile flokken, um lag tvo tusund svin, sette utyver stupet ned i sjøen og druknast.
Abri ba meme ruhu ba rju dari ni licleba ba tsutsu gerji ni tie gbuw hau ni mi nei bakede bakai dubuha ba que ni nei.
14 Dei som gjætte svini, rømde og sagde frå um det i byen og på gardarne, og folk tok ut og vilde sjå kva det var som hadde hendt.
Biwa basi kurju ledeba ba tsutsu tu da la ikpe da tsir.
15 Då dei so kom til Jesus, fekk dei sjå at den forgjorde sat der klædd, og med sitt fulle vit, han som hadde havt djevleheren i seg. Og dei vart ottefulle.
Baye ni irvriji Yesu tre da tah iguh u meme want nibawu tuh
16 Og då dei som hadde set det, fortalde korleis det hadde gjenge med den forgjorde, og um svini,
Biwa sahe niki da toh kpe da sitsir ni igu meme ruhu, da la nibawu didime na ta bawu tre leeleba.
17 tok dei til å beda Jesus at han vilde fara burt frå grensorne deira.
Ba sawume tsu bre du biri gbua.
18 Då Jesus gjekk i båten, bad den forgjorde um han måtte vera med honom.
Asi sou ri ni jirgi iguh meme ruhu bra diwau hu.
19 Men Jesus let honom ikkje få lov, og sagde: «Gakk heim til folket ditt, og seg med deim kor mykje Herren hev gjort for deg, og kor god han hev vore med deg!»
Ama Yesu na kpagmena ama da la ni niwuhi Kon me ni ndi me di la bawu ikpe rji teh u; yada as mashishime.
20 So gjekk mannen og tok til å gjera kunnigt kring i Dekapolis kor mykje Jesus hadde gjort for honom. Og alle undra seg.
Ahi kpa ma da so ma si la kpi bi keklema wa Yesu teh ni wu ni dikatolis. Kowa ni ndi sisri.
21 Då Jesus hadde fare yver til hi sida att med båten, og endå var nedmed sjøen, samla det seg ein stor folkehop kringum honom.
Nlina Yesu, a rungra ni jirgin. Ri gbala ko rima ndi gbugu Baye gyekle ki niwu.
22 Då kom ein av synagoge-forstandarane, som heitte Jairus, og med det same han såg Jesus, kasta han seg ned for føterne hans
Bi ni Kon ri church wa bayo Jairus ye du joku ni zama.
23 og bad honom mykje og sagde: «Vesle dotter mi ligg på det siste - um du vilde koma og leggja henderne på henne, so ho kann bergast og liva!»
Asake bra ngari du tree di verwa tsitsa te wiewier que mi bra ye di sawai niwu di sama sikpa nda son divine.
24 Jesus gjekk med honom, og ein stor folkehop fylgde etter, og trengde seg um honom.
Bahi bawu; ndi gbugbu bawu nda ni hau nikpa
25 Millom deim var ei kvinna som hadde havt blodflod i tolv år.
Iwari beki wa the ni lol nkayinle is wulon nduha.
26 Ho hadde søkt mange lækjarar, og prøvt mange råder, og kosta ut alt ho åtte; men det hadde ikkje muna; ho var heller vorti verre.
A shaya brabra ni wa bi nu mua gbugbu it ase kpama peh-phe wu nda ya di sikpa nihe ama lol ka kle.
27 Ho hadde høyrt ordet um Jesus, og no kom ho midt i folkehopen og tok attantil i kjolen hans.
Awo kpi Yesu the. nda ye mi kuganma ni mi gbugbu ndi nda tuka ingloma
28 «Kann eg få taka um so berre i klædi hans, vert eg god att, » tenkte ho.
A tie nda mi taba igloma mike mi samu sikpa.
29 Og med ein gong stana blodflodi, og ho kjende det i likamen at ho var lækt for sjukdomen.
Niwa ataba wu; it kukri, ato ni kpa wawu samu sikpa ni lehenma
30 Jesus kjende straks på seg at det for ei kraft ut ifrå honom; han snudde seg um i hopen og spurde: «Kven var det som tok i klædi mine?»
Yesu toh nikpa gbegble rju mikpa. A gbaya ni mi bdiba nda tree, aha taba glomu?
31 «Du ser folket trengjer deg på alle kantar, » svara læresveinarne, «og so spør du kven det var som tok i deg!»
I miri konma batre u to gbugbu ndiyi tree ndi tre iha tabawu.
32 Då såg han seg ikring etter den som hadde gjort det.
Yesu ni son ya nda to aha taba wu.
33 Og kvinna, som var so rædd at ho skalv, av di ho visste kva som hadde hendt henne, ho kom og kasta seg ned for føterne hans, og sagde honom alt som det var.
I wa to kpe asame wu sisitsir vu. Aye ndu joku ni gbui ma nda la wu gerger me.
34 Då sagde han til henne: «Trui di hev hjelpt deg, dotter mi. Gakk heim og hav det godt, og ver fri sjukdomen din!»
Ala wu, iuerwa, isorun didime asa u samu sikpame.
35 Fyrr han hadde tala ut, kom det folk frå huset åt synagoge-forstandaren og sagde: «Dotter di hev slokna. Umaka ikkje meisteren lenger!»
Asi tre; ndi bari ba rji ni nikon ie Church nda la, Iverwa me kwi na dane tiche kanam
36 Jesus høyrde kva dei tala um, og sagde til synagoge-forstandaren: «Ottast ikkje! Berre tru!»
Yesu wo kpe ba si tre, nda ua ni Kon ni church a na te sisri na khir behan gbagba.
37 Han let ingen fylgja seg utan Peter og Jakob og Johannes, bror åt Jakob.
Ana bri druwo diwuna imba Bitrus, Yakubu mba Yohana vayi Yakubu.
38 Og då dei kom heim til synagoge-forstandaren, og han såg for eit ståk der var, og høyrde folk gret og våla,
Baye ni koh was ani anikon church a ato ndi ba si tre gbaba me, basi tsra gre gbagbame.
39 gjekk han inn og sagde: «Kva ståkar og græt de for? Barnet hev ikkje slokna; det søv.»
Ni rhi ma ni Kon ala bawu agesa bisi lo isoran ndi si gbagro? iverna, na gwuna, asigruna.
40 Då log dei åt honom. Men han dreiv deim ut alle saman, og sjølv tok han med seg far og mor åt barnet, og fylgjesveinarne sine, og gjekk inn der barnet låg.
Ba zahe. A zuba just pepeme ni ra nda mba iteh uer mba yinma ndi babe niwu, nda rhi hi ni iwirji iver ha.
41 Og han tok barnet i handi og sagde: «Talita kumi!» det er det same som: «Vesle gjenta, eg segjer deg: Ris upp!»
Avu iwo very nda la wu, Talita kumi wa ala iverwa tsitsa mi la ni wu lude. Ba wuton iver nda tsir (the nise well doha)
42 Og straks reis veslegjenta upp og gjekk ikring; for ho var tolv år. Då vart dei straks reint som dei var frå seg.
Ba ter sisri pepeme nisorun dedeme.
43 Men han forbaud deim strengt å lata nokon få vita det, og sagde dei skulde gjeva henne mat.
Ala bawu ndi ba na la nidruna. Nda la bawu mu lla rhi.

< Markus 5 >