< Markus 10 >
1 So tok han ut derifrå, og for til Juda-bygderne og bygderne på hi sida Jordan. Og folket samla seg att ikring honom, og han lærde deim, som han var van med.
Chuin Yeshuan Capernaum adalhan chua kon in Judah gamkol sung leh, Jordan Lui solam gamkaiyah ache suhtan ahi. Mi honpi chu ahenga ahung kikhom kit tauvin, chuti chun Aman amaho chu thu ahilkittan ahi.
2 Då kom det nokre farisæarar og spurde honom: «Tru ein mann hev lov til å skilja seg frå kona si?» Det var for å freista honom dei spurde um det.
Chua chun Pharisee ho mi phabep ahenga ahung un mochan theina dinga kipalsahna ding in, “Pasal in aji ada hi danngai hinam?” tin thudoh ahung neiyui.
3 «Kva hev Moses sagt dykk fyre?» sagde Jesus.
Yeshuan athudoh-u chu adonbut in, “Mose'n nang ho jida thua danthu itobang napeh uvem?” tia adoh leh,
4 «Moses gav lov til å skriva eit skilsmålsbrev og senda henne frå seg, » svara dei.
Amahon, “Da ding aphalnai. Mi khat'in aji adana dia lekhasut apeh lut'a, chule amanu chu asoldoh thei ahi, tin aseiye,” atiuvin ahi.
5 Då sagde han til deim: «Av di de er so hardhjarta, skreiv Moses den lovi for dykk.
Chuin Yeshuan adonbutnan: “Nang ho lungtah behseh jeh'a hitia chu dan nahin ngaijang peh-u ahibouve.
6 Men alt ifrå fyrste skapingstidi gjorde Gud deim til mann og kvinna.
Ahivang in semtila pat'a Pathen in pasal le numei anasem ahitai.
7 Difor skal mannen skiljast med far sin og mor si,
Hichun ipijeh'a pasal in anulepa adalhah-a ajia beh ham ti avetsah-in,
8 og dei tvo skal vera eitt kjøt. So er dei då ikkje lenger tvo, men eitt kjøt,
Chule ama ni chu pumni hitalouva pumkhat, tahsa khat hilhon ding ahi tai.
9 og det som Gud hev bunde i hop, det skal ikkje menneskja skilja.»
Hijeh chun Pathen gopsa chu mihemin sukhen hih hen,” ati.
10 Heime spurde læresveinarne honom att um det same.
Phat chomkhat jouvin, aseijuite toh insunga amaho bou aumpet'un, hiche thuhi ahin podoh kit'un,
11 Då sagde han til deim: «Den som skil seg frå kona si og gifter seg med ei onnor, bryt egteskapet med henne, og gjer hor.
Aman aseipeh-in, “Koihileh aji da-a jidang neichun ajinu chu ajonsan ahi.
12 Og dersom ho skil seg frå mannen sin, og gifter seg med ein annan, gjer ho hor.»
Numeiyin jong apasal ada-a midang toh akichen leh amanu jong chu ajong ahi,” ati.
13 Og dei bar småborn til honom, so han skulde røra ved deim, men læresveinarne truga deim som bar deim.
Nikhat hi minu mipate phabep khat'in achateu chu Yeshuan atham'a phatthei aboh diuvin ahin puiyun ahileh, aseijuiten anajadauvin ahi.
14 Då Jesus såg det, vart han harm og sagde til deim: «Lat småborni koma til meg; hindra deim ikkje! for Guds rike høyrer slike til.
Yeshuan hichu ajah phat in aseijuite chunga alung phamon, ajah uva aseiyin, “Chapang neocha ho chu kahenga hung sah'un, jahda hih-un! Ijeh-inem iti leh Pathen Lenggam chu amaho tobang hoa bou ahi.
15 Det segjer eg dykk for sant: Den som ikkje tek imot Guds rike som eit lite barn, han skal på ingen måte koma inn i det.»
Tahbeh'a kaseipeh nahiuve, koihileh chapang neoho banga Pathen Lenggam sanglou chu itinama jongleh hichea chu lutlou ding ahi,” ati.
16 So tok han deim i fanget og lagde henderne på deim og velsigna deim.
Chuin chapangho chu apomin akhut achung uva angam'in phatthei abohtai.
17 Då han kom ut på vegen, sprang det ein fram og fall på kne for honom og spurde: «Gode meister, kva skal eg gjera so eg kann vinna eit æveleg liv?» (aiōnios )
Chuin Ama Jerusalem lang jon'a ache ding konin mi khat ahung lhaijelin a-angsungah adilsun, ajah-ah, “Houhil pha, tonsot hinkemlou kanei theina dinga ipi kabol ding ham?” ati. (aiōnios )
18 «Kvi kallar du meg god?» sagde Jesus. «Ingen er god utan ein - Gud!
Yeshuan, “Ibola apha neitiham? Pathen khatseh tailou koima apha aumpoi,
19 Bodi kjenner du: «Du skal ikkje drepa! Du skal ikkje gjera hor! Du skal ikkje stela! Du skal ikkje vitna rangt! Du skal ikkje slå under deg annan manns eigedom! Du skal æra far din og mor di!»»
Ahin, nathudoh donbutna dingin Thupeh chengse: Tolthat hih-in, Jonbol hih-in, gucha hih-in, dohan mi bol hih-in, nanu-napa jabolin, ti chu nahetai,” ati.
20 «Meister, » svara han, «alt det hev eg halde frå eg var ung.»
Hichun khangdongpan, “Houhil, hichengse chu kachapan laiya pat kahin nitpeh ahitai,” ati.
21 Då såg Jesus på honom og fekk honom kjær. So sagde han: «Eitt vantar deg: Gakk burt og sel alt det du hev, og gjev det til dei fatige, so fær du ein skatt i himmelen; og kom so og fylg meg!»
Chuin Yeshuan amachu aven, angailu lheh jenge. Adonbutnan, “Thil khat nabat nalaiye, chen lang nanei chengse gajoh-in langvaicha gentheiho gahoppehtan, chutileh vangou nanei ding ahi. Chuleh hungin lang kanung juiyin,” ati.
22 Ved det ordet for det ein skugge yver andlitet hans, og han gjekk sturen burt; for han åtte mykje.
Chucheng asei ajah phat'in amai athim jengtan, gou haotah ahijehin lungnom motah in achemangtan ahi.
23 Då såg Jesus kringum seg og sagde til læresveinarne sine: «Kor vandt det er for den som eig mykje å koma inn i Guds rike!»
Chuin Yeshuan aseijuite avekimvelin, “Mihao theiho hi Pathen gam'a alut diu iti hahsat hitam!” ati.
24 Læresveinarne stokk yver ordi hans. Men Jesus tok til ords att og sagde: «Kor vandt det er, borni mine, å koma inn i Guds rike for deim som set si lit til rikdom!
Athusei chu aseijuiten adatmo lheh-uve, ahinlah Yeshuan asei kit'in, “Chateho, Pathen Lenggama luttheina ding hi thil hahsatah jong ahi,
25 Det er lettare for ein kamel å ganga gjenom eit nålauga enn for ein rik å koma inn i Guds rike!
Tahbehin, mihaoho Pathen Lenggam alut sangin sangongsang heo-bil hom'a alut ding abaijoi!” ati.
26 Då vart dei endå meir forfærde. «Kven kann då verta frelst?» ropa dei.
Amahon kidang asalheh jengun, “Achuti ahileh koi huhhing'a umjou ding ham?” atiuvin ahi.
27 Jesus såg på deim og sagde: «For menneskje er det umogelegt, men ikkje for Gud; for alt er mogelegt for Gud.»
Yeshuan amaho aven, “Mihem dingin hitheihih jongleh Pathen dingin ahimo aumpoi,” ati.
28 Då tok Peter til ords og sagde til honom: «Enn me som hev skilt oss med alt og fylgt deg!»
Chuin Peter ahung paodohin, “Keihon ijakai kadalhauvin nanung kahin juitauve,” ati.
29 Og Jesus svara: «Det segjer eg dykk for sant: Det er ingen hev skilt seg med heim eller brør eller syster eller mor eller far eller born eller gardar for mi og evangeliet skuld,
Yeshuan adonbut in, “Henge, ahinai. Chuleh tahbeha kaseipeh nahiuve, keima jal le Kipana Thupha jal'a a-in, asopi pasalho, asopi numei ho, anu, apa, achate chule anei-agou dalha hon,
30 utan han skal få det att hundrad gonger - no i denne tidi heim og brør og syster og møder og born og gardar, alt um han jamt er i fåre, og i den verdi som kjem eit æveleg liv. (aiōn , aiōnios )
Ajatja-a in le lou, sopi pasal, sopi numei, nulepa, chate chuleh nei le gou—bolsetna thohpum puma akisan ding ahi. Chuleh khonung hinkhoa tonsot hinkemlou anei ding ahi. (aiōn , aiōnios )
31 Men mange som no er med dei fyrste, skal då vera millom dei siste, og dei siste millom dei fyrste.
Amavang tua athupipenho hung thupimo pen intin, tua thupimo penho hung thupipen tante,” ati.
32 No var dei på vegen upp til Jerusalem. Jesus gjekk fyre deim, og dei undrast, og dei som fylgde, var fulle av otte. Då samla han atter dei tolv ikring seg, og tok til å tala til deim um det som skulde henda honom:
Hichun Jerusalem jonin achetou tauvin, Yeshua chu amasanguva achen ahileh aseijuiten adatmo lheh jeng uvin, chuleh anung uva cheho chu kichatnan adimuvin ahi. Aseijui somleni ho apangin achesah-in, hichun khonunga Ama chunga hunglhung ding thuho aseipeh kittan ahi.
33 No fer me upp til Jerusalem, og Menneskjesonen skal gjevast i henderne på dei øvste prestarne og dei skriftlærde, og dei skal døma honom frå livet og gjeva honom yver til heidningarne;
“Veuvin, Jerusalem jonin ichetauve, chukoma chu Mihem Chapa hi thempu pipui hole danthu sunho khut'a pehdoh-a umding, chule amaho chun athina dinga themmo achansah uva hiding nam dangte khut'a apehdoh dingu,
34 og dei skal spotta honom og sputta på honom og hudfletta honom og drepa honom; men tri dagar etter skal han standa upp att.»
Chuleh amaho chun a-el ela aboluva chil asetkhum dingu, avoh-uva chuleh atha dingu, chuleh nithum jouleh ama thoudoh kit ding ahi,” ati.
35 Jakob og Johannes, sønerne åt Sebedæus, kom til honom og sagde: «Meister, det er noko me vil beda deg um! Vil du gjera det for oss?»
Chuin James le John, Zebedee chateni ahung lhonin akihoulimpi lhonin, “Houhil, kathum lhon neibolpeh tei lhon in,” atilhon e.
36 «Kva vil de eg skal gjera for dykk?» sagde han.
Yeshuan, “Nathum lhon chu ipiham?” ati leh,
37 «Lova oss at me skal få sitja innmed deg i din herlegdom, ein på di høgre og ein på di vinstre sida!» svara dei.
Amanin, “Naloupina'a natou tengle khat najet lamah khat naveiyah neitousah lhonin,” atilhon tai.
38 «De veit ikkje kva de bed um, » sagde Jesus. Kann de drikka den skåli som eg drikk, eller taka den dåpen som eg tek?»
Hichun Yeshuan, “Nathum lhon nakihet lhon poi! Keiman chomkhat joule kahin don ding thohgimna khon khachep'a chu nadon ngapchat lhon ding hinam? Thohgimna twilut'a kachan ding chu nachan ngam lhon ding hinam?” tin adongtai.
39 «Ja, det kann me, » sagde dei. Då sagde Jesus til deim: «Den skåli eg drikk, skal de drikka, den dåpen eg fær, skal de få;
Amanin jong, “Henge, kangam lhonne!” tin aseilhon e. Chuin Yeshuan adonbut in, “Kadon ding khon'a vang nadon lhon ding ahin chule thohgimna twilut kachanna jong changngam lhon nan nate,
40 men sætet ved mi høgre eller vinstre sida er det ikkje mi sak å gjeva burt; det lyt dei få som det er etla åt.»
Ahivangin kajet le veiya tousah ding vang chu keima boltheidol ahipoi. Pathen in hichu alhendohsaho dinga agotsa ahitabouve,” ati.
41 Då dei ti høyrde det, tok dei til å harmast på Jakob og Johannes.
Seijui som ho chun James le John thilthum ajah-u chun athimah-un alungphamouvin ahi.
42 Då kalla Jesus deim til seg og sagde: «De veit at dei som gjeld for fyrstar, råder yver folki sine, og stormennerne deira heldt deim i age.
Yeshuan amaho chu akoukhomin, “Nanghon naheuve, leiset mite lah'a vaipo ho khu amite pakaiyin apangun chuleh gamvaipo milun milal-hon anoidouhou chunga athuneinau asouvin vai ahomuvin ahi.
43 Men so er det ikkje hjå dykk; den som vil vera stor millom dykk, lyt tena dei andre,
Nangho lah'a vang chutilou ding ahi. Koihileh nangho lah'a alen hinoma chu nalhachauva pang ding ahi.
44 og den som vil vera den fyrste av dykk, lyt vera træl for dykk alle.
Chuleh nalahuva apipuipen hinoma chu mijouse soh ahi ding angaiye.
45 For Menneskjesonen er’kje heller komen for å tenast, men for å tena og gjeva sitt liv til løysepening for mange.»
Ijeh inem iti leh Mihem Chapa tah jong chu jen dinga hung hilouvin mijenle ding le mitampi lhatdohna dinga ahinna tohdoh ding joh-a hung ahibouve,” ati.
46 So kom dei til Jeriko. Då Jesus tok ut att frå Jeriko med læresveinarne sine og ein svær folkehop, sat son åt Timæus, Bartimæus, ein blind tiggar, attmed vegen,
Chuin amaho Jericho khopi alhungun, Yeshua le aseijuiten khopi sung adalhah ding kon'un mihonpi tamtah'in anung ahin juiyui. Chuti lai chun mitcho khat, Timaeus chapa Bartimaeus chu lampam'ah anatouve.
47 og då han høyrde det var Jesus frå Nasaret, tok han på å ropa: «Jesus, Davids son, gjer sælebot på meg!»
Nazareth Yeshua chu nailam chan aum taiti ahet phatnin, “Vo David chapa, neilungset in!” tin ahin sam pantan ahi.
48 Mange truga honom, og sagde han skulde tegja; men han ropa berre endå meir: «Davids son, gjer sælebot på meg!»
Mi tamtah chun, “Thipmin!” tin ama chu aphoh-un, ahivangin aman ging cheh-in, “David chapa, neilungset in!” tin ahin sam kit'e.
49 Jesus stana og sagde: «Ropa honom hit!» Då ropa dei på den blinde og sagde til honom: «Ver hugheil! Reis deg upp! Han ropar på deg!»
Yeshuan ajah phatnin adingdenin, “Hilama hung din seipeh-un,” atin, amahon jong mitchopa chu aganai pheiyun, “Kipah thanomin! Hungtan, Aman nakouve,” atipeh-un ahin pui tauve.
50 So kasta han av seg kjolen og spratt upp og kom burt til Jesus.
Hichun Bartimaeus chun asangkhol-tho chu asut in akoilhan, chuin akichom touvin Yeshua heng ahin jon tai.
51 Og Jesus sagde til honom: «Kva vil du eg skal gjera for deg?» «Meister, lat meg få att syni!» svara den blinde.
Yeshuan, “Ipi bolpehleng nadeiyem?” tia adoh leh, mitchopan, “Houhil, kho muleng kati,” ati.
52 Då sagde Jesus til honom: «Gakk heim att! Trui di hev hjelpt deg.» Og med ein gong fekk han att syni, og fylgde Jesus på vegen.
Chuin Yeshuan ajah-a, “Chetan, natahsan in nadamsah tai,” ati leh, chupet tah chun kho amupai jengin, lamlhungin Yeshua ahin juitai.