< Josvas 19 >
1 Den andre luten fall på Simeon, på Simeons-sønerne og ættgreinerne deira. Det landet dei fekk, låg midt i Judafylket.
To pacoengah hnetto haih ah Simeon acaeng maeto boih mah qawktoep hanah taham kethaih phoisa to a vah pae; nihcae mah qawk ah toep ih prae loe Judah prae thungah oh.
2 Til Simeonsfylket høyrde Be’erseba og Seba og Molada
Nihcae loe, Beersheba, Sheba, Moladah,
3 og Hasar-Sual og Bala og Esem
Hazar-Shual, Balah, Azem,
4 og Eltolad og Betul og Horma
Eltolad, Bethul, Hormah,
5 og Siklag og Bet-Hammarkabot og Hasar-Susa
Ziklag, Beth-Markaboth, Hazar-Susah,
6 og Bet-Leabot og Saruhen - trettan byar med grenderne som høyrde til;
Beth-Lebaoth hoi Sharuhen; vangpuinawk hoi vangtanawk sangqum boih ah hatlai thumto oh;
7 Ajin, Rimmon og Eter og Asan, fire byar, med grenderne som høyrde til,
Ain, Remmon, Ether hoi Ashan; vangpuinawk hoi vangtanawk sangqum boih ah palito oh:
8 og alle bygderne som låg ikring desse byarne, alt til Ba’alat-Be’er, eller Rama, i Sudlandet. Dette var odelsjordi åt Simeons-ætti og greinerne hennar.
vangpuinawk taengah kaom vangtanawk boih Baalath-Beer aloih bangah kaom Ramah khoek to phak. Hae loe Simeon acaeng maeto boih mah qawk ah toep ih prae ah oh.
9 Dei fekk odelseiga si i det landet som var mælt ut til Juda-sønerne. Den luten som fall på Juda-sønerne, vart for stor åt deim; difor var det at Simeons-sønerne fekk landet sitt midt i deira land.
Judah acaeng mah toep ih qawk loe kawk parai pongah, Judah mah qawk ah toep ih taham thung hoiah, Simeon acaeng hanah qawk to tapraek pae; to pongah Simeon kaminawk loe Judah prae thungah qawk hak o.
10 Den tridje luten fall på Sebulons-sønerne og ættgreinerne deira. Det landet dei fekk, rakk til Sarid.
Thumto haih ah Zebulun acaeng maeto boih mah qawktoep hanah taham khethaih phoisa to vah pae; nichae ih ramri loe Sarid vangpui khoek to kawk.
11 Fylkesdeilet gjekk i vest upp til Marala, gjekk frammed Dabbeset og nådde den bekken som renn austanfor Jokneam.
Niduem bang tuipui khoek to caeh moe, Maralah vangpui pacoengah, Dabbeshsth vangpui to phak; to ahmuen hoi caeh let moe, Jokneam vangpui taeng ih vapui to phak.
12 I aust, der soli kjem upp, vende det seg frå Sarid burt imot Kislot-Taborbygdi, heldt fram til Daberat og gjekk upp til Jafia.
Sarid vangpui hoiah ni angyae bangah angqoi moe, ni tacawthaih Kisloth-Tabor prae ramri to phak pacoengah, Daberath vangpui ah caeh moe, Japhial vangpui ah caeh tahang.
13 Derifrå tok det, på solsida, austsida, yver til Gat-Hefer og Et-Kasin, heldt fram til Rimmon og svinga burt til Nea.
To ahmuen hoiah ni angyae bangah kaom, Gittah-Hepher vangpui, Ittah-Kazin vangpui hoi Remmon-Methoar prae ah tacawt moe, Neah vangpui bangah phak.
14 So vende deilet seg nordetter til Hannaton og enda i Jiftaheldalen.
Ramri loe to ahmuen hoiah aluek bangah angkoih moe, Hannathon vangpui phak pacoengah, Jiphthah-El azawn ah boeng.
15 I Sebulonsfylket låg og Kattat og Nahalal og Simron og Jidala og Betlehem; i alt var der tolv byar med grender ikring.
Kattath, Nahallal, Shimron, Idalah hoi Bethlehem vangpuinawk hoi vangtanawk sangqum boih ah hatlai hnetto oh.
16 Dette var det landet Sebulons-sønerne og ættgreinerne deira fekk til odel og eiga med byar og bygdar.
Hae vangpuinawk hoi vangtanawk loe Zebulun acaeng maeto boih mah qawk ah toep ih prae ah oh.
17 Issakar var det som fekk den fjorde luten, Issakars-sønerne og ættgreinerne deira.
Issakar imthung takoh mah qawktoep hanah palito haih taham khethaih phoisa to vah pae.
18 I landet deira låg Jisre’ela og Kesullot og Sunem
Nihcae ih ramri loe Jezreel, Khesulloth, Shunem,
19 og Hafarajim og Sion og Anaharat
Hapharaim, Shion, Anaharath,
20 og Rabbit og Kisjon og Ebes
Rabbith, Kishion, Abez,
21 og Remet og En-Gannim og En-Hadda og Bet-Passes.
Remeth, En-Gannim, En-Haddah hoi Beth-Pazzez;
22 Fylkesdeilet snart innåt Tabor og Sahasuma og Bet-Semes, og enda i Jordan. I alt var der sekstan byar med grender ikring.
ramri mah Tabor, Shahazimah hoi Beth-Shemesh hoi angbet; to ahmuen hoiah caeh moe, Jordan ah boeng; vangpuinawk hoi vangtanawk sangqum boih ah hatlai tarukto oh.
23 Dette var det landet som Issakars-ætti og greinerne hennar fekk til odel og eiga, med byar og bygder.
Hae vangpuinawk hoi vangtanawk loe, Issakar acaeng boih mah qawk ah toep ih prae ah oh.
24 Den femte luten fall på Assers-ætti og greinerne hennar.
Asher acaeng mah qawktoep hanah pangato haih taham khethaih phoisa to vah pae.
25 I deira land låg Helkat og Hali og Beten og Aksaf
Nihcae ih prae loe, Helkath, Hali, Beten, Akshaph,
26 og Allammelek og Amad og Misal. Fylkesdeilet nådde i vest til Karmel og Libnatåi;
Allammelek, Amad hoi Misheal vangpuinawk to athum, niduem bang ih ramri loe Karmel hoi Shihor-Libnath vangpui to phak.
27 i aust tok det leidi til Bet-Dagon og gjekk so nordetter frammed Sebulonsfylket og Jiftaheldalen til Bet-ha-Emek og Ne’iel; sidan heldt det fram på vinstre hand til Kabul
To ahmuen hoiah ni angyae bangah caeh moe, Beth-Dagon vangpui, Zebulun prae hoi Iphtah-El azawn to phak; to ahmuen hoiah aluek bangah kaom, Beth-Emek hoi Neiel vangpui ah caeh moe, banqoi bangah kaom Kabul vangpui ah caeh pacoeng ah,
28 og Ebron og Rehob og Hammon og Kana, alt burt til Stor-Sidon.
Hebron, Rehob, Hammon, Kanah hoi Sidon vangpui khoek to phak.
29 So vende deilet seg mot Rama, og heldt fram til Tyrusborgi; der ifrå tok det leidi til Hos, og gjekk ut i havet ikkje langt frå Akzib.
To ahmuen hoi ramri to Ramah bangah angqoi let moe, sipae thung ih Tura vangpui ah caeh; to ahmuen hoiah Hosah vangpui ah angkoih moe, tuipui taeng hoi amtong moe, Akzib vangpui khoek to caeh pacoengah tuipui ah boeng;
30 Umma og Afek og Rehob låg og i dette fylket. I alt var der tvo og tjuge byar med grender ikring.
Ummah, Aphek hoi Rehob vangpuinawk hoi vangtanawk sangqum boih ah pumphae hnetto oh.
31 Dette var det landet som Assers-ætti og greinerne hennar fekk til odel og eiga, med byar og bygder.
Hae vangpuinawk hoi vangtanawk loe, Asher acaeng maeto boih mah qawktoep ih prae ah oh.
32 På Naftali-sønerne fall den sette luten, på Naftali-sønerne og ættgreinerne deira.
Naphtali acaeng mah qawktoep hanah tarukto haih taham khethaih phoisa to vah pae.
33 Fylkesdeilet deira gjekk frå Helef, frå Besa’annim-eiki, um Adami-Hannekeb og Jabne’el, heldt fram til Lakkum, og gjekk ut i Jordan.
Nihcae ih ramri loe Heleph, Allon, Zaanannim, Adami, Nekeb, Jabneel hoi Lakum vangpuinawk to phak pacoengah, Jordan vapui ah boeng.
34 So vende deilet seg vestetter til Aznot-Tabor, og heldt fram til Hukkok. I sud skifte dei med Sebulon, og i vest med Asser; i aust fylgde skiftelina Jordan.
To ahmuen hoi niduem bangah kaom, Aznoth-Tabor vangpui hoiah caeh poe moe, Hukkok vangpui to phak; aloih bangah loe Zebulun ih prae hoiah angbet, niduem bangah Asher prae hoiah angbet moe, ni angyae bangah loe Jordan vangpui khoek to kawk.
35 Av faste byar var der: Siddim, Ser og Hammat, Rakkat og Kinneret
Sipae thung ih vangpuinawk loe Ziddim, Zer, Hammath, Rakkath, Khinnereth,
36 og Adama og Rama og Hasor
Adamah, Ramah, Hazor,
37 og Kedes og Edre’i og En-Hasor
Kedesh, Edrei, En-Hazor,
38 og Jiron og Migdal-El, Horem og Bet-Anat og Bet-Semes. I alt var der nittan byar med grender ikring.
Iron, Migdal-El, Horem, Beth-Anath hoi Beth-Shemesh vangpuinawk hoi vangtanawk sangqum boih ah hatlai takawtto oh.
39 Dette var det landet Naftali-ætti og greinerne hennar fekk til odel og eiga med byar og bygder.
Hae vangpui hoi vangtanawk loe, Naphtali acaeng maeto boih mah qawktoep ih prae ah oh.
40 På Dans-ætti og greinerne hennar fall den sjuande luten.
Dan acaeng mah qawktoep hanah sarihto haih taham khethaih phoisa to vah pae.
41 I deira fylkesland låg Sora og Estaol og Ir-Semes
Nihcae mah qawktoep ih prae loe, Zorah, Eshtaol, Ir-Shemesh,
42 og Sa’alabbin og Ajjalon og Jitla
Shaalabbin, Ajalon, Jethlah,
43 og Elon og Timnata og Ekron
Elon, Thimnathah, Ekron,
44 og Elteke og Gibbeton og Ba’alat
Eltekeh, Gibbethon, Baalath,
45 og Jehud og Bene-Berak og Gat-Rimmon
Jehud, Bene-Berak, Gath-Rimmon,
46 og Me-Hajarkon og Rakkon og bygderne burtmed Joppe.
Me-Jarkon, Rakkon hoi Japho vangpui hmaa ah kaom ramri to athum.
47 Men Danseiga rakk vidare enn so: Dans-sønerne for nordetter, og tok på Lesem-buarne; dei vann landet deira, og øydde det med odd og egg; sidan lagde dei det under seg og vart buande der; og i staden for Lesem kalla dei bygdi Dan etter ættefaren sin.
Toe Dan acaeng mah toep ih prae loe tamcaek pongah, caeh o tahang moe, Leshem vangpui to sumsen hoiah tuk o pacoengah, to prae thungah khosak o; Leshem vangpui ahmin to amsae hmin palawk haih ah Dan, tiah a sak o.
48 Dette var det landet Dans-ætti og greinerne hennar fekk til odel og eiga med byar og bygder.
Hae vangpuinawk hoi vangtanawk loe Dan acaeng boih mah qawktoep ih prae ah oh.
49 Då Israels-sønerne vel hadde skift ut heile Kana’ans-landet, so vidt som det var, let dei Josva Nunsson få ei odelseiga millom seg;
To tiah Israel kaminawk loe angmacae taham prae to amzet o boih pacoengah, angmacae salakah Nun capa Joshua hanah qawk to paek o;
50 dei gav honom, etter Herrens bod, den byen han bad um, Timnat-Serah på Efraimsfjellet; og han bygde upp byen, og busette seg der.
Angraeng mah thuih ih lok baktih toengah, angmah hnik ih vangpui to anih hanah paek o; Ephraim mae nuiah kaom Timnath-Serah vangpui to paek o; vangpui a sak moe, to ah kho a sak.
51 Dette var dei odelseigorne som Eleazar, øvstepresten, og Josva Nunsson og hovdingarne yver Israels ætter og ættgreiner luta ut i Silo, for Herrens åsyn i møtetjelddøri. Dermed var dei ferdige med å skifta ut landet.
Hae praenawk loe qaima Eleazar, Nun capa Joshua hoi Israel acaeng kacoehtanawk mah, Shiloh ih amkhuenghaih kahni im ah Angraeng hmaa ah taham khethaih phoisa to vah pae moe, pazet ih prae ah oh. To tiah prae amzethaih to boeng o sak.