Jobs 35

1 Og Elihu tok til ords og sagde:

Och Elihu tog till orda och sade:

2 «Seg, trur du vel at slikt er rett, so du meir rettvis er enn Gud,

Menar du att sådant är riktigt? Kan du påstå att du har rätt mot Gud,

3 når djervt du spør: «Kva gagn hev eg, kva løn um eg frå syndi flyr?»

du som frågar vad rättfärdighet gagnar dig, vad den båtar dig mer än synd?

4 På dette vil eg svara deg og likeins venerne med deg.

Svar härpå vill jag giva dig, jag ock dina vänner med dig.

5 Ditt auga du mot himmelen snu, og sjå på skyerne der uppe!

Skåda upp mot himmelen och se, betrakta skyarna, som gå där högt över dig.

6 Di synd, kann ho vel skade honom? Lid han, um dine brot er mange?

Om du syndar, vad gör du väl honom därmed? Och om dina överträdelser äro många, vad skadar du honom därmed?

7 Er du rettvis, kva gjev du honom? Kva fær han då utav di hand?

Eller om du är rättfärdig, vad giver du honom, och vad undfår han av din hand?

8 Di synd vedkjem ein mann som deg, di rettferd gjeld eit menneskje.

Nej, för din like kunde din ogudaktighet något betyda och för en människoson din rättfärdighet.

9 Dei klagar yver urett stor og skrik um hjelp mot valdsmenns arm;

Väl klagar man, när våldsgärningarna äro många, man ropar om hjälp mot de övermäktigas arm;

10 men spør’kje: «Kvar er Gud, min skapar, som let ved natt lovsongar tona,

men ingen frågar: »Var är min Gud, min skapare, han som låter lovsånger ljuda mitt i natten,

11 gjev oss meir vit enn dyr på mark og meir forstand enn fugl i luft?»

han som giver oss insikt framför markens djur och vishet framför himmelens fåglar?»

12 Der ropar dei - han svarar ikkje - um hjelp mot ovmod hjå dei vonde.

Därför är det man får ropa utan svar om skydd mot de ondas övermod.

13 Gud høyrer ei på tome ord, slikt agtar Allvald ikkje på.

Se, på fåfängliga böner hör icke Gud, den Allsmäktige aktar icke på slikt;

14 Um enn du segjer du ei ser han, han ser han nok saki, bi på honom!

allra minst, när du påstår att du icke får skåda honom, att du måste vänta på honom, fastän saken är uppenbar.

15 Og no, når vreiden hans ei refser, tru han ei kjenner dårskapen?

Och nu menar du att hans vrede ej håller någon räfst, och att han föga bekymrar sig om människors övermod?

16 Men Job let upp sin munn til fåfengd, uvitugt talar han so mykje.»

Ja, till fåfängligt tal spärrar Job upp sin mun, utan insikt talar han stora ord.