< Hoseas 6 >

1 «Kom, lat oss venda um til Herren! For det er han som hev såra, og han vil lækja oss. Han slo, men vil og fetla oss.
När dem illa går, så måste de då bittida söka mig ( och säga ): Kommer, vi vilje till Herran igen; ty han hafver rifvit oss, han helar oss ock; han hafver slagit oss, han förbinder oss ock;
2 Han skal gjera oss livande um tvo dagar, den tridje dagen skal han reisa oss upp att, og me skal liva framfor hans åsyn.
Efter två dagar gör han oss lefvande; på tredje dagen skall han uppväcka oss, sa att vi få lefva inför honom.
3 So lat oss læra å kjenna, ja, lat oss strida for å læra kjenna Herren! Han renn upp so visst som morgonroden. Og han kjem nedyver oss som regnet, som eit vårregn som væter jordi.»
Och så varde vi deruppå aktande, och vinnlägge oss derom, att vi måge känna Herran; ty han kommer fram lika som en skön morgonrodne, och skall komma oss lika som ett regn, såsom ett serlaregn, hvilket landet fuktar.
4 Kva skal eg gjera med deg, Efraim? Kva skal eg gjera med deg, Juda? For kjærleiken dykkar er som ei morgonsky, liksom doggi som tidleg kverv.
O! huru väl vill jag göra emot dig, Ephraim; o! huru väl vill jag göra emot dig, Juda; ty den nåd som jag eder bevisa vill, skall vara såsom ett morgonmoln, och lika som en dagg, som om morgonen bittida faller.
5 Difor hev eg gjeve hogg ved profetarne. Eg hev drepe deim med min munns ord, og domarane dine for ut som ljoset.
Derföre höflar jag dem genom Propheterna, och dödar dem genom mins muns tal, att din ord måga i ljuset komma.
6 For eg hev hug til kjærleik og ikkje til slagtoffer, og til Guds-kunnskap meir enn til brennoffer.
Ty jag hafver lust till kärlek, och icke till offer; och till Guds kunskap, och icke till bränneoffer.
7 Men dei hev brote pakti som Adam. Der hev dei vore utrue mot meg.
Men de öfverträda förbundet, lika som Adam; deruti förakta de mig.
8 Gilead er ein by for illgjerningsmenner, full av blodfar.
Ty Gilead är en stad full med afguderi och blodskulder.
9 Og som ein røvarflokk som ligg på lur etter folk, er heile prestehopen; dei drep på vegen til Sikem. Ja, skamlaust fer dei åt.
Och Presterna, samt med sina stallbröder, äro lika som röfvare, hvilke i försåt ligga, och mörda på den vägen till Sichem; ty de göra hvad de vilja.
10 I Israels hus hev eg set gruvelege ting. Der driv Efraim på med hor, sulkar Israel seg til.
Jag ser det i Israels hus, der mig före grufvar; ty der bedrifver Ephraim boleri, Israel orenar sig.
11 Ogso for deg, Juda, er tiletla ei skurdonn, når eg vender mitt folks lagnad.
Men Juda skall ännu hafva en skördeand för sig, när jag mins folks fängelse omvändandes varder.

< Hoseas 6 >