Salmenes 92

1 En salme, en sang til sabbatsdagen. Det er godt å prise Herren og å lovsynge ditt navn, du Høieste,

En Psalm till att sjunga på Sabbathsdagen. Det är en kostelig ting att tacka Herranom, och lofsjunga dino Namne, du Aldrahögste;

2 å kunngjøre din miskunnhet om morgenen og din trofasthet om nettene

Om morgonen förkunna dina nåde. och om aftonen dina sanning;

3 til tistrenget citar og til harpe, til tankefullt spill på citar.

På tio stränger, och psaltare; med spelande på harpo.

4 For du har gledet mig, Herre, med ditt verk, jeg jubler over dine henders gjerninger.

Ty, Herre, du låter mig gladeligen sjunga om dine verk, och jag berömmer dina händers verk.

5 Hvor store dine gjerninger er, Herre! Såre dype er dine tanker.

Herre, huru äro dine verk så store! dine tankar äro så svåra djupe.

6 En ufornuftig mann kjenner det ikke, og en dåre forstår ikke dette.

En galen tror det intet, och en dåre aktar sådant intet.

7 Når de ugudelige spirer som gresset, og alle de som gjør urett, blomstrer, så er det til deres ødeleggelse for evig tid.

De ogudaktige grönskas såsom gräs, och de ogerningsmän blomstras alle; tilldess de förderfvade varda till evig tid.

8 Men du er høi til evig tid, Herre!

Men du, Herre, äst den Högste, och blifver evinnerliga.

9 For se, dine fiender, Herre, for se, dine fiender forgår; alle de som gjør urett, blir adspredt.

Ty si, dine fiender, Herre, si, dine fiender skola förgås, och alle ogerningsmän måste förströdde varda.

10 Og du ophøier mitt horn som villoksens; jeg er overgytt med frisk olje.

Men mitt horn skall upphöjdt varda, såsom ens enhörnings, och jag varda smord med färska oljo.

11 Og mitt øie ser med fryd på mine motstandere; mine ører hører med glede om de onde som står op imot mig.

Och mitt öga skall lust se på mina fiendar, och mitt öra skall lust höra på de arga, som sig emot mig sätta.

12 Den rettferdige spirer som palmen; som en seder på Libanon vokser han.

Den rättfärdige skall grönskas, såsom ett palmträ; han skall växa, såsom ett cedreträ på Libanon.

13 De er plantet i Herrens hus, de blomstrer i vår Guds forgårder.

De der planterade äro uti Herrans hus, de skola i vår Guds gårdom grönskas.

14 Enn i gråhåret alder skyter de friske skudd; de er frodige og grønne

Och om de än gamle varda, skola de likväl blomstras, fruktsamme och färske vara;

15 for å kunngjøre at Herren er rettvis, han, min klippe, og at det ikke er urett i ham.

Att de förkunna skola, att Herren så from är; min tröst, och intet orätt är i honom.