Salmenes 90

1 En bønn av Moses, den Guds mann. Herre! Du har vært oss en bolig fra slekt til slekt.

En bön av gudsmannen Mose. Herre, du har varit vår tillflykt från släkte till släkte.

2 Før fjellene blev til, og du skapte jorden og jorderike, ja fra evighet til evighet er du, Gud.

Förrän bergen blevo till och du frambragte jorden och världen, ja, från evighet till evighet är du, o Gud.

3 Du byder mennesket vende tilbake til støv og sier: Vend tilbake, I menneskebarn!

Du låter människorna vända åter till stoft, du säger: »Vänden åter, I människors barn.»

4 For tusen år er i dine øine som den dag igår når den farer bort, som en vakt om natten.

Ty tusen år äro i dina ögon såsom den dag som förgick i går; ja, de äro såsom en nattväkt.

5 Du skyller dem bort, de blir som en søvn. Om morgenen er de som det groende gress;

Du sköljer dem bort; de äro såsom en sömn. Om morgonen likna de gräset som frodas;

6 om morgenen blomstrer det og gror, om aftenen visner det og blir tørt.

det blomstrar upp och frodas om morgonen, men om aftonen torkar det bort och förvissnar.

7 For vi har gått til grunne ved din vrede, og ved din harme er vi faret bort med forferdelse.

Ty vi förgås genom din vrede, och genom din förtörnelse ryckas vi plötsligt bort.

8 Du har satt våre misgjerninger for dine øine, vår skjulte synd for ditt åsyns lys.

Du ställer våra missgärningar inför dig, våra förborgade synder i ditt ansiktes ljus.

9 For alle våre dager er bortflyktet i din vrede; vi har levd våre år til ende som et sukk.

Ja, alla våra dagar försvinna genom din förgrymmelse, vi lykta våra år såsom en suck.

10 Vårt livs tid, den er sytti år og, når der er megen styrke, åtti år, og dets herlighet er møie og tomhet; for hastig blev vi drevet fremad, og vi fløi avsted.

Vårt liv varar sjuttio år eller åttio år, om det bliver långt; och när det är som bäst, är det möda och fåfänglighet, ty det går snart förbi, likasom flöge vi bort.

11 Hvem kjenner din vredes styrke og din harme, således som frykten for dig krever?

Vem besinnar din vredes makt och din förgrymmelse, så att han fruktar dig?

12 Lær oss å telle våre dager, at vi kan få visdom i hjertet!

Lär oss betänka huru få våra dagar äro, för att vi må undfå visa hjärtan.

13 Vend om, Herre! Hvor lenge? Ha medynk med dine tjenere!

HERRE, vänd åter. Huru länge dröjer du? Förbarma dig över dina tjänare.

14 Mett oss, når morgenen kommer, med din miskunnhet, så vil vi juble og være glade alle våre dager!

Mätta oss med din nåd, när morgonen gryr, så att vi få jubla och vara glada i alla våra livsdagar.

15 Gled oss så mange dager som du har plaget oss, så mange år som vi har sett ulykke!

Giv oss glädje så många dagar som du har plågat oss, så många år som vi hava lidit olycka.

16 La din gjerning åpenbares for dine tjenere og din herlighet over deres barn!

Låt dina gärningar uppenbaras för dina tjänare och din härlighet över deras barn.

17 Og Herrens, vår Guds liflighet være over oss, og våre henders gjerning fremme du for oss, ja, våre henders gjerning, den fremme du!

Och HERRENS, vår Guds, ljuvlighet komme över oss. Må du främja för oss våra händers verk; ja, våra händers verk främje du.