Salmenes 89
1 En læresalme av Etan, esrahitten. Om Herrens nådegjerninger vil jeg synge til evig tid; fra slekt til slekt vil jeg kunngjøre din trofasthet med min munn.
En sång av esraiten Etan. Jag vill sjunga om HERRENS nådegärningar evinnerligen; jag vill låta min mun förkunna din trofasthet, från släkte till släkte.
2 For jeg sier: Miskunnhet bygges op til evig tid, i himmelen grunnfester du din trofasthet.
Ja, jag säger: För evig tid skall nåd byggas upp; i himmelen, där befäster du din trofasthet.
3 Du sier: Jeg har gjort en pakt med min utvalgte, jeg har svoret David, min tjener:
"Jag har slutit ett förbund med min utvalde, med ed har jag lovat min tjänare David:
4 Til evig tid vil jeg grunnfeste ditt avkom, og jeg vil bygge din trone fra slekt til slekt. (Sela)
'Jag skall befästa din säd för evig tid och bygga din tron från släkte till släkte.'" (Sela)
5 Og himlene priser din underfulle gjerning, Herre, og din trofasthet prises i de helliges forsamling.
Av himlarna prisas dina under, o HERRE, och i de heligas församling din trofasthet.
6 For hvem i det høie er å ligne med Herren? Hvem er Herren lik blandt Guds sønner,
Ty vilken i skyn kan liknas vid HERREN, vilken bland Guds söner kan aktas lik HERREN?
7 en Gud, såre forferdelig i de helliges hemmelige råd og fryktelig for alle dem som er omkring ham?
Ja, Gud är mycket förskräcklig i de heligas råd och fruktansvärd utöver alla som äro omkring honom.
8 Herre, hærskarenes Gud, hvem er sterk som du, Herre? Og din trofasthet er rundt omkring dig.
HERRE, härskarornas Gud, vem är dig lik? Stark är HERREN; och din trofasthet är runt omkring dig.
9 Du er den som hersker over havets overmot; når dets bølger reiser sig, lar du dem legge sig.
Du är den som råder över havets uppror; när dess böljor resa sig, stillar du dem.
10 Du har sønderknust Rahab som en ihjelslått; med din styrkes arm har du spredt dine fiender.
Du krossade Rahab, så att han låg lik en slagen; med din mäktiga arm förströdde du dina fiender.
11 Dig hører himlene til, dig også jorden; jorderike og alt det som fyller det - du har grunnfestet dem;
Din är himmelen, din är ock jorden; du har grundat jordens krets med allt vad därpå är.
12 nord og syd - du har skapt dem; Tabor og Hermon jubler over ditt navn.
Norr och söder, dem har du skapat; Tabor och Hermon jubla i ditt namn.
13 Du har en arm med velde; sterk er din hånd, ophøiet er din høire hånd.
Du har en arm med hjältekraft, mäktig är din hand, hög är din högra hand.
14 Rettferd og rett er din trones grunnvoll; nåde og sannhet går frem for ditt åsyn.
Rättfärdighet och rätt äro din trons fäste, nåd och sanning stå inför ditt ansikte.
15 Salig er det folk som kjenner til jubel; Herre, i ditt åsyns lys skal de vandre.
Saligt är det folk som vet vad jubel är, de som vandra, o HERRE, i ditt ansiktes ljus.
16 I ditt navn skal de fryde sig hele dagen, og ved din rettferdighet blir de ophøiet.
I ditt namn fröjda de sig alltid, och genom din rättfärdighet upphöjas de.
17 For du er deres styrkes pryd, og ved din godhet ophøier du vårt horn.
Ty du är deras starkhet och prydnad, och genom din nåd upphöjer du vårt horn.
18 For Herren er vårt skjold, og Israels Hellige vår konge.
Ty han som är vår sköld tillhör HERREN, vår konung tillhör Israels Helige.
19 Dengang talte du i et syn til dine fromme og sa: Jeg har nedlagt hjelp hos en helt, jeg har ophøiet en ung mann av folket.
På den tiden talade du i en syn till dina fromma och sade: "Jag har lagt hjälp i en hjältes hans, jag har upphöjt en yngling ur folket.
20 Jeg har funnet David, min tjener, jeg har salvet ham med min hellige olje.
Jag har funnit min tjänare David och smort honom med min helig olja.
21 Min hånd skal alltid være med ham, og min arm skal gi ham styrke.
Min hand skall stadigt vara med honom, och min arm skall styrka honom.
22 Fienden skal ikke plage ham, og den urettferdige skal ikke undertrykke ham.
Ingen fiende skall oförtänkt komma över honom, och ingen orättfärdig skall förtrycka honom;
23 Men jeg vil sønderknuse hans motstandere for hans åsyn og slå dem som hater ham.
nej, jag skall krossa hans ovänner framför honom, och jag skall hemsöka dem som hata honom.
24 Og min trofasthet og min miskunnhet skal være med ham, og i mitt navn skal hans horn ophøies.
Min trofasthet och min nåd skola vara med honom, och i mitt namn skall hans horn varda upphöjt.
25 Og jeg vil la ham legge sin hånd på havet og sin høire hånd på elvene.
Jag skall lägga havet under hans hand och strömmarna under hans högra hand.
26 Han skal rope til mig: Du er min far, min Gud og min frelses klippe.
Han skall kalla mig så: 'Du min fader, min Gud och min frälsnings klippa.'
27 Og jeg vil gjøre ham til den førstefødte, til den høieste blandt kongene på jorden.
Ja, jag skall göra honom till den förstfödde, till den högste bland konungarna på jorden.
28 Jeg vil bevare min miskunnhet mot ham til evig tid, og min pakt skal stå fast for ham.
Jag skall bevara min nåd åt honom evinnerligen, och mitt förbund med honom skall förbliva fast.
29 Og jeg vil la hans avkom bli til evig tid og hans trone som himmelens dager.
Jag skall låta hans säd bestå till evig tid, och hans tron, så länge himmelen varar.
30 Dersom hans barn forlater min lov og ikke vandrer i mine bud,
Om hans barn övergiva min lag och icke vandra efter mina rätter,
31 dersom de krenker mine forskrifter og ikke holder mine befalinger,
om de bryta mot mina stadgar och icke hålla mina bud,
32 da vil jeg hjemsøke deres synd med ris og deres misgjerning med plager.
då skall jag väl hemsöka deras överträdelse med ris och deras missgärning med plågor,
33 Men min miskunnhet vil jeg ikke ta fra ham, og min trofasthet skal ikke svikte;
men min nåd skall jag ej taga ifrån honom, och jag skall icke svika i trofasthet.
34 jeg vil ikke bryte min pakt og ikke forandre hvad som gikk ut fra mine leber.
Jag skall icke bryta mitt förbund, och vad mina läppar hava talat skall jag ej förändra.
35 Ett har jeg svoret ved min hellighet, sannelig, for David vil jeg ikke lyve:
En gång har jag svurit det vid min helighet, och mitt löfte till David skall jag icke bryta.
36 Hans avkom skal bli til evig tid, og hans trone som solen for mitt åsyn.
Hans säd skall förbliva evinnerligen och hans tron inför mig så länge som solen;
37 Som månen skal den stå evindelig, og vidnet i det høie er trofast. (Sela)
såsom månen skall den bestå evinnerligen. Och trofast är vittnet i skyn." (Sela)
38 Og du har forkastet og forsmådd, du er blitt harm på din salvede.
Men nu har du förkastat och förskjutit din smorde och handlat i vrede mot honom.
39 Du har rystet av dig pakten med din tjener, du har vanhelliget hans krone ned i støvet.
Du har upplöst förbundet med din tjänare, du har oskärat hans krona och kastat den ned till jorden.
40 Du har revet ned alle hans murer, du har lagt hans festninger i grus.
Du har brutit ned alla hans murar, du har gjort hans fästen till spillror.
41 Alle de som går forbi på veien, har plyndret ham; han er blitt til hån for sine naboer.
Alla som gå vägen fram plundra honom, han har blivit till smälek för sina grannar.
42 Du har ophøiet hans motstanderes høire hånd, du har gledet alle hans fiender.
Du har upphöjt hans ovänners högra hand och berett alla hans fiender glädje.
43 Og du lot hans skarpe sverd vike og lot ham ikke holde stand i striden.
Ja, du har låtit hans svärdsegg vika tillbaka och icke hållit honom uppe i striden.
44 Du har gjort ende på hans glans og kastet hans trone i støvet.
Du har gjort slut på hans glans och slagit hans tron till jorden.
45 Du har forkortet hans ungdoms dager, du har dekket ham med skam. (Sela)
Du har förkortat hans ungdoms dagar, du har höljt honom med skam. (Sela)
46 Hvor lenge, Herre, vil du skjule dig evindelig? Hvor lenge skal din harme brenne som ild?
Huru länge, o HERRE, skall du så alldeles fördölja dig? Huru länge skall din vrede brinna såsom eld?
47 Kom dog i hu hvor kort mitt liv er, hvor forgjengelige du har skapt alle menneskenes barn!
Tänk på huru kort mitt liv varar, och huru förgängliga du har skapat alla människors barn.
48 Hvem er den mann som lever og ikke ser døden, som frir sin sjel fra dødsrikets vold? (Sela) (Sheol h7585)
Ty vilken är den man som får leva och undgår att se döden? Vem räddar din själ från dödsrikets våld? (Sela) (Sheol h7585)
49 Hvor er, Herre, dine forrige nådegjerninger, som du tilsvor David i din trofasthet?
Herre, var äro din forna nådegärningar, vad du lovade David med ed i din trofasthet.
50 Kom i hu, Herre, dine tjeneres vanære, at jeg må bære alle de mange folk i mitt skjød,
Tänk, Herre, på dina tjänares smälek, på vad jag måste fördraga av alla de många folken;
51 at dine fiender håner, Herre, at de håner din salvedes fotspor!
tänk på huru dina fiender smäda, o HERRE, huru de smäda din smordes fotspår. ----
52 Lovet være Herren til evig tid! Amen, amen.
Lovad vare HERREN evinnerligen! Amen, Amen. Fjärde boken
