Salmenes 68
1 Til sangmesteren; av David; en salme, en sang. Gud reiser sig, hans fiender spredes, og de som hater ham, flyr for hans åsyn.
En Psalmvisa Davids, till att föresjunga. Gud stånde upp, att hans fiender måga förströdde varda, och de honom hata, fly för honom.
2 Likesom røk drives bort, så driver du dem bort; likesom voks smelter for ild, forgår de ugudelige for Guds åsyn.
Fördrif dem, såsom en rök fördrifven varder; såsom vax försmälter för eld, så förgånge de ogudaktige för Gudi.
3 Og de rettferdige gleder sig, de jubler for Guds åsyn og fryder sig med glede.
Men de rättfärdige fröjde sig, och vare glade för Gudi, och fröjde sig af hjertat.
4 Syng for Gud, lovsyng hans navn, gjør vei for ham som farer frem på de øde marker, Herren er hans navn, og juble for hans åsyn!
Sjunger Gudi, lofsjunger hans Namne; görer honom väg, som sakta framfar; han heter Herren; och glädjens för honom.
5 Farløses far og enkers dommer er Gud i sin hellige bolig.
Den en fader är åt faderlösa, och en domare för enkom; han är Gud i sin helga boning;
6 Gud gir de enslige hus, fører fanger ut til lykke; bare de gjenstridige bor i et tørt land.
En Gud, som dem ensammom gifver huset fullt med barn; den der fångar utförer i rättom tid, och låter de affälliga blifva i det torra.
7 Gud, da du drog ut foran ditt folk, da du skred frem gjennem ørkenen, (sela)
Gud, då du utdrogst för ditt folk, då du gick i öknene; (Sela)
8 da bevet jorden, og himlene dryppet for Guds åsyn, Sinai der borte, for Guds, Israels Guds åsyn.
Då bäfvade jorden, och himlarna dröpo för denna Guden i Sinai; för Gudi, som Israels Gud är.
9 Et rikelig regn spredte du, Gud; din arv, den utmattede, styrket du.
Men nu gifver du, Gud, ett nådeligit regn; och ditt arf, det torrt är, vederqvicker du;
10 Ditt folk bosatte sig i landet; du laget det ved din godhet i stand for den elendige, Gud!
Att din djur måga bo deruti. Gud, du vederqvicker de elända med dine godhet.
11 Herren gir seierssang; stor er skaren av kvinner med gledesbudskap.
Herren gifver ordet, med en stor Evangelisters skara.
12 Hærenes konger flyr, de flyr, og hun som sitter hjemme, deler bytte.
Konungarna för härarna äro med hvarannan vänner, och husäran utskifter rofvet.
13 Når I hviler mellem kveene, er det som en dues vinger, som er dekket med sølv, og hvis vingefjær har gullets grønnlige glans.
När I liggen i markene, så glimmar det såsom dufvovingar, hvilke såsom silfver och guld glittra.
14 Når den Allmektige spreder konger der, da sner det på Salmon.
När den Allsmägtige allestäds ibland dem Konungar sätter, så varder klart, der mörkt är.
15 Et Guds fjell er Basans fjell, et fjell med mange tinder er Basans fjell.
Guds berg är ett fruktsamt berg, ett stort och fruktsamt berg.
16 Hvorfor ser I skjevt, I fjell med de mange tinder, til det fjell som Gud finner behag i å bo på? Herren skal også bo der evindelig.
Hvi springen I, stor berg? Gud hafver lust till att bo på detta berget, och Herren blifver der ock evinnerliga.
17 Guds vogner er to ganger ti tusen, tusen og atter tusen; Herren er iblandt dem, Sinai er i helligdommen.
Guds vagn är mång tusende tusend. Herren är ibland dem på det helga Sinai.
18 Du fór op i det høie, bortførte fanger, tok gaver blandt menneskene, også blandt de gjenstridige, for å bo der, Herre Gud!
Du hafver farit upp i höjdena, och hafver fångat fängelset; du hafver undfått gåfvor för menniskorna; de affällige ock, att Herren Gud skall ändå likväl blifva der.
19 Lovet være Herren dag efter dag! Legger man byrde på oss, så er Gud vår frelser. (Sela)
Lofvad vare Herren dagliga. Gud lägger oss ena bördo uppå; men han hjelper oss ock. (Sela)
20 Gud er oss en Gud til frelse, og hos Herren, Israels Gud, er det utganger fra døden.
Vi hafve en Gud, en Gud, den der hjelper, och Herran, Herran, den ifrå döden frälsar.
21 Ja, Gud knuser sine fienders hode, den hårrike isse på ham som vandrer i sin syndeskyld.
Men Gud skall sönderslå hufvudet på sina fiendar, samt med deras hjessa, som blifva i deras synder.
22 Herren sier: Fra Basan vil jeg hente tilbake, jeg vil hente tilbake fra havets dyp,
Dock säger Herren: Jag vill hemta somliga ibland de feta; utu hafsens djup vill jag somliga hemta.
23 forat din fot må stampe i blod, dine hunders tunge få sin del av fiendene.
Derföre skall din fot uti fiendernas blod färgad varda, och dine hundar skola det slicka.
24 De ser dine seierstog, Gud, min Guds, min konges, seierstog inn i helligdommen.
Man ser, Gud, huru du går; huru du, min Gud och Konung, i helgedomenom går.
25 Foran går sangere, bakefter harpespillere midt imellem jomfruer som slår på pauke.
De sångare gå framföre, der näst de spelmän, ibland pigor som slå på trummor.
26 Lov Gud i forsamlingene, lov Herren, I som er av Israels kilde!
Lofver Herran Gud i församlingomen, för Israels brunn.
27 Der er Benjamin, den yngste, som hersker over dem, Judas fyrster med sin skare, Sebulons fyrster, Naftalis fyrster.
Der är rådandes ibland dem den litsle BenJamin, Juda Förstar, med deras hopar, Sebulons Förstar, Naphthali Förstar.
28 Din Gud har tildelt dig styrke; styrk, Gud, det du har gjort for oss!
Din Gud hafver upprättat ditt rike, det stärk, Gud, i oss; ty det är ditt verk.
29 For ditt tempel i Jerusalems skyld skal konger komme til dig med gaver.
För ditt tempels skull i Jerusalem, skola Konungar föra dig skänker.
30 Skjell på dyret i sivet, på stuteflokken med folke-kalvene, som kaster sig ned for dig med sølvstykker! Han spreder folkene som har lyst til strid.
Straffa djuret i rören, oxahoparna ibland deras kalfvar, de der drifva för penningars skull. Han förströr de folk, som gerna örliga.
31 Veldige menn skal komme fra Egypten, Etiopia skal i hast utrekke sine hender til Gud.
De Förstar utur Egypten skola komma; Ethiopien skall utsträcka sina händer till Gud.
32 I jordens riker, syng for Gud, lovsyng Herren, (sela)
I Konungariken på jordene, sjunger Gudi; lofsjunger Herranom. (Sela)
33 ham som farer frem i himlenes himler, de eldgamle! Se, han lar sin røst høre, en mektig røst.
Den der vistas i himmelen, allestädes af begynnelsen; si, han skall gifva sino dundre kraft.
34 Gi Gud makt! Over Israel er hans høihet, og hans makt i skyene.
Gifver Gudi magten; hans härlighet är i Israel, och hans magt i skyn.
35 Forferdelig er du, Gud, fra dine helligdommer; Israels Gud, han gir folket makt og styrke. Lovet være Gud!
Gud är underlig i sinom helgedom; han är Israels Gud, han skall gifva folkena magt och kraft. Lofvad vare Gud.
