Salmenes 58

1 Til sangmesteren; "Forderv ikke"; av David; en gyllen sang. Mon I virkelig ved å tie taler hvad rettferdig er, dømmer hvad rett er, I menneskebarn?

För sångmästaren; »Fördärva icke»; av David; en sång.

2 I hjertet arbeider I jo på misgjerninger, i landet veier I ut eders henders vold.

Talen I väl i eder stumhet vad rättfärdigt är? Dömen I såsom rätt är, I människors barn?

3 De ugudelige er avveket fra mors fang av; de som taler løgn, farer vill fra mors liv.

Nej, i hjärtat uppgören I onda anslag; I vägen ut i landet edra händers våld.

4 Gift har de lik ormegift; de er som en døv slange, som stopper sitt øre til,

De ogudaktiga äro avfälliga allt ifrån modersskötet; de lögnaktiga fara vilse ända från sin moders liv.

5 så den ikke hører på slangetemmernes røst, på ham som er kyndig i å besverge.

Gift är i dem, likt ormens gift; en döv huggorm likna de, en som tillstoppar sitt öra,

6 Gud, slå deres tenner inn i deres munn, knus de unge løvers kinntenner, Herre!

så att han icke hör tjusarnas röst, icke den förfarne besvärjarens.

7 La dem forgå som vann som rinner bort! Legger nogen sine piler i buen, da la dem bli som uten odd!

Gud, krossa tänderna i deras mun; bryt ut, o HERRE, de unga lejonens kindtänder.

8 La dem være som en snegl, som opløses mens den går, som en kvinnes ufullbårne foster, som ikke har sett solen!

Låt dem bliva till intet, likasom vatten som förrinner. När någon skjuter sina pilar, blive de såsom utan udd.

9 Før eders gryter kjenner tornekvistene, skal han blåse dem bort enten de er friske eller i brand.

Må han vara lik snigeln, som upplöses och förgås, lik en kvinnas foster, som ej fick skåda solen.

10 Den rettferdige skal glede sig, fordi han ser hevn; han skal tvette sine føtter i den ugudeliges blod.

Förrän edra grytor hava hunnit märka bränslet, och medan köttet ännu är rått, skall en glödvind rycka bort det.

11 Og menneskene skal si: Der er dog frukt for den rettferdige, det er dog en Gud som dømmer på jorden.

Den rättfärdige skall glädja sig, när han skådar hämnden, han skall två sina fötter i den ogudaktiges blod. Och människorna skola säga: »Ja, den rättfärdige får sin lön; ja, det finnes en Gud som dömer på jorden.»