Salmenes 48

1 En sang, en salme; av Korahs barn. Stor er Herren og høilovet i vår Guds stad, på hans hellige berg.

En Psalmvisa, Korah barnas. Stor är Herren, och högt berömd, uti vår Guds stad, på hans helga berg.

2 Fagert hever det sig, en glede for all jorden er Sions berg, det ytterste Norden, den store konges stad.

Det berget Zion är såsom en skön telning, på hvilko hela landet tröster; på den sidone norrut ligger den stora Konungens stad.

3 Gud er i dens borger, han er blitt kjent som et fast vern.

Gud är känd i hans palats, att han beskärmaren är.

4 For se, kongene samlet sig, de drog frem tilsammen.

Ty si, Konungar äro församlade, och med hvarannan framdragne.

5 De så, da blev de forferdet; de blev slått med redsel, flyktet i hast.

De hafva förundrat sig, då de detta sågo; vordo häpne och omstörta.

6 Beven grep dem der, angst som hos en fødende kvinne.

Bäfvande är dem der påkommet, ångest såsom ene födande qvinno.

7 Ved østenvind knuste du Tarsis-skib.

Du sönderbråkar skeppen i hafvet, igenom östanväder.

8 Likesom vi hadde hørt, så har vi nu sett det i Herrens, hærskarenes Guds stad, i vår Guds stad; Gud gjør den fast til evig tid. (Sela)

Såsom vi hört hafve, så se vi det på Herrans Zebaoths stad, vår Guds stad. Gud håller honom vid magt evinnerliga. (Sela)

9 Vi grunder, Gud, på din miskunnhet midt i ditt tempel.

Gud, vi förbide dina godhet i ditt tempel.

10 Som ditt navn, Gud, så er din pris inntil jordens ender; din høire hånd er full av rettferdighet.

Gud, såsom ditt Namn, så är ock ditt lof, allt intill verldenes ändar; din högra hand är full med rättfärdighet.

11 Sions berg gleder sig, Judas døtre fryder sig for dine dommers skyld.

Berget Zion fröjde sig, och Juda döttrar vare glada, för dina rätters skull.

12 Gå omkring Sion og vandre rundt om det, tell dets tårn!

Går omkring Zion och beskåder det; täljer dess torn;

13 Gi akt på dets voller, vandre gjennem dets borger, forat I kan fortelle derom til den kommende slekt.

Gifver granna akt uppå dess murar, och upphöjer dess palats; på det man derom må förkunna för efterkommanderna.

14 For denne Gud er vår Gud evindelig og alltid; han skal føre oss ut over døden.

Ty denne Guden är vår Gud, alltid och evinnerliga; han förer oss såsom ungdomen.