Salmenes 46

1 Til sangmesteren; av Korahs barn; efter Alamot; en sang. Gud er vår tilflukt og vår styrke, en hjelp i trengsler, funnet såre stor.

En visa, Korah barnas, om ungdomen, till att föresjunga. Gud är vår tillflykt och starkhet; en hjelp uti de stora bedröfvelser, som oss uppåkomne äro.

2 Derfor frykter vi ikke, om jorden omskiftes, og om fjell rokkes i havets hjerte,

Derföre frukte vi oss intet, om än verlden förginges, och bergen midt i hafvet sönko;

3 om dets bølger bruser og skummer, og fjell bever ved dets overmot. (Sela)

Om än hafvet rasade och svallade, så att för dess bullers skull bergen omkullföllo. (Sela)

4 En strøm - dens bekker gleder Guds stad, den Høiestes hellige bolig.

Likväl skall Guds stad lustig blifva med sina brunnar, der dens Högstas helga boningar äro.

5 Gud er midt i den, den skal ikke rokkes; Gud hjelper den når morgenen bryter frem.

Gud är när dem derinne; derföre skall han väl blifva. Gud hjelper honom bittida.

6 Folkeferd bruste, riker blev rokket; han lot sin røst høre, jorden smeltet.

Hedningarna måste förtvifla, och Konungariken falla; jorden måste förgås, då han sig höra låter.

7 Herren, hærskarenes Gud, er med oss; Jakobs Gud er vår faste borg. (Sela)

Herren Zebaoth är med oss. Jacobs Gud är vårt beskydd. (Sela)

8 Kom, se Herrens gjerninger, som har gjort ødeleggelse på jorden!

Kommer, och ser Herrans verk, den på jordene sådana förstöring gör.

9 Han gjør ende på krigene over hele jorden, bryter buen sønder og hugger spydet av; vognene brenner han op med ild.

Den örlig stillar i hela verldene, sönderbryter bågan, sönderbråkar spetsen, och uppbränner vagnarna med eld.

10 Hold op og kjenn at jeg er Gud! Jeg er ophøiet iblandt folkene, ophøiet på jorden.

Varer stilla, och besinner att jag är Gud. Jag skall vinna pris ibland Hedningarna; jag skall vinna pris på jordene.

11 Herren, hærskarenes Gud, er med oss; Jakobs Gud er vår faste borg. (Sela)

Herren Zebaoth är med oss. Jacobs Gud är vårt beskydd. (Sela)