Salmenes 147

1 Lov Herren! For det er godt å lovsynge vår Gud, det er liflig, lovsang sømmer sig.

Haleloia; Fa tsara ny mihira ho an’ Andriamanitsika; Eny, mamy sady mendrika ny fiderana.

2 Herren bygger Jerusalem, de bortdrevne av Israel samler han.

Manangana an’ i Jerosalema Jehovah; Mamory ny Isiraely voaroaka Izy.

3 Han helbreder dem som har et sønderknust hjerte, og forbinder deres smertefulle sår.

Mahasitrana ny torotoro fo Izy Sy mamehy ny feriny.

4 Han fastsetter stjernenes tall, han gir dem alle navn.

Milaza ny isan’ ny kintana Izy: Samy tononiny amin’ ny anarany ireny rehetra ireny.

5 Vår Herre er stor og rik på kraft; på hans forstand er det intet mål.

Lehibe ny Tompontsika sady be hery; Tsy hita lany ny fahalalany.

6 Herren holder de saktmodige oppe, bøier de ugudelige ned til jorden.

Manandratra ny mpandefitra Jehovah, Fa mampietry ny ratsy fanahy hatramin’ ny tany.

7 Svar Herren med takksigelse, lovsyng vår Gud til citar,

Mihirà fiderana ho an’ i Jehovah; Mankalazà an’ Andriamanitsika amin’ ny lokanga,

8 ham som dekker himmelen med skyer, som lager regn for jorden, som lar gress spire frem på fjellene!

Izay manaron-drahona ny lanitra, Izay mamboatra ranonorana ho amin’ ny tany, Izay mampaniry ahitra ny tendrombohitra,

9 Han gir feet dets føde, ravneungene som roper.

Manome hanina ho an’ ny biby Izy Sy ho an’ ny zana-goaika izay mitaraina.

10 Han har ikke lyst til hestens styrke, han har ikke behag i mannens ben.

Tsy ny herin’ ny soavaly no mahafinaritra Azy, Ary tsy ny tongotry ny olona no sitrany.

11 Herren har behag i dem som frykter ham, som venter på hans miskunnhet.

Jehovah mankasitraka izay matahotra Azy, Dia izay manantena ny famindram-pony.

12 Pris Herren, Jerusalem, lov din Gud, Sion!

Mankalazà an’ i Jehovah, ry Jerosalema ô; Miderà an’ Andriamanitrao, ry Ziona ô.

13 For han har gjort dine portstenger faste, han har velsignet dine barn i dig.

Fa manamafy ny hidim-bavahadinao Izy, Sady mitahy ny zanakao eo afovoanao.

14 Han er den som gir dine grenser fred, metter dig med den beste hvete.

Mahatonga ny fari-taninao ho fiadanana Izy; Vokisany vary tsara indrindra ianao.

15 Han er den som sender sin tale til jorden; såre hastig løper hans ord.

Mampandeha ny didiny ho amin’ ny tany Izy; Miely faingana dia faingana ny teniny.

16 Han er den som gir sne som ull, strør ut rim som aske.

Mandatsaka oram-panala tahaka ny landihazo Izy; Mampiely fanala tahaka ny lavenona Izy.

17 Han kaster sin is ut som småstykker; hvem kan stå for hans kulde?

Mandatsaka ny havandrany ta-haka ny sombintsombin-javatra Izy; Iza no maharitra ny hatsiakany?

18 Han sender sitt ord og smelter dem; han lar sin vind blåse, da rinner vannene.

Mamoaka ny teniny Izy ka mampiempo ireny; Mampifofofofo ny rivony Izy, dia mandriaka ny rano.

19 Han kunngjorde Jakob sitt ord, Israel sine bud og sine lover;

Milaza ny teniny amin’ i Jakoba Izy Ary ny didiny sy ny fitsipiny amin’ Isiraely.

20 så har han ikke gjort mot noget hedningefolk, og lover kjenner de ikke. Halleluja!

Tsy nanao toy izany tamin’ izay firenena hafa Izy; Ary ny fitsipiny tsy mba fantatr’ ireny. Haleloia.