Salmenes 116
1 Jeg elsker Herren, for han hører min røst, mine inderlige bønner.
Jag har HERREN kär, ty han hör min röst och mina böner.
2 For han har bøiet sitt øre til mig, og alle mine dager vil jeg påkalle ham.
Ja, han har böjt sitt öra till mig; i hela mitt liv skall jag åkalla honom.
3 Dødens rep hadde omspent mig, og dødsrikets angster hadde funnet mig; nød og sorg fant jeg. (Sheol h7585)
Dödens band omvärvde mig, och dödsrikets ångest grep mig; jag kom i nöd och bedrövelse. (Sheol h7585)
4 Men jeg påkalte Herrens navn: Akk Herre, frels min sjel!
Men jag åkallade HERRENS namn: »Ack HERRE, rädda min själ.»
5 Herren er nådig og rettferdig, og vår Gud er barmhjertig.
HERREN är nådig och rättfärdig, vår Gud är barmhärtig.
6 Herren verner de enfoldige; jeg var elendig, og han frelste mig.
HERREN bevarar de enfaldiga; jag var i elände, och han frälste mig.
7 Kom igjen, min sjel, til din ro! For Herren har gjort vel imot dig.
Vänd nu åter till din ro, min själ, ty HERREN har gjort väl mot dig.
8 For du fridde min sjel fra døden, mitt øie fra gråt, min fot fra fall.
Ja, du har räddat min själ från döden, mitt öga från tårar, min fot ifrån fall;
9 Jeg skal vandre for Herrens åsyn i de levendes land.
jag skall få vandra inför HERREN i de levandes land.
10 Jeg trodde, for jeg talte; jeg var såre plaget.
Jag tror, ty därför talar jag, jag som var storligen plågad,
11 Jeg sa i min angst: Hvert menneske er en løgner.
jag som måste säga i min ångest: »Alla människor äro lögnaktiga.»
12 Hvormed skal jeg gjengjelde Herren alle hans velgjerninger imot mig?
Huru skall jag vedergälla HERREN alla hans välgärningar mot mig?
13 Jeg vil løfte frelsens beger og påkalle Herrens navn.
Jag vill taga frälsningens bägare och åkalla HERRENS namn.
14 Jeg vil holde for Herren mine løfter, og det for hele hans folks øine.
Jag vill infria åt HERREN mina löften, ja, i hela hans folks åsyn.
15 Kostelig i Herrens øine er hans frommes død.
Dyrt aktad i HERRENS ögon är hans frommas död.
16 Akk Herre! Jeg er jo din tjener, jeg er din tjener, din tjenerinnes sønn; du har løst mine bånd.
Ack HERRE, jag är ju din tjänare, jag är din tjänare, din tjänarinnas son; du har lossat mina band.
17 Dig vil jeg ofre takkoffer, og Herrens navn vil jeg påkalle.
Dig vill jag offra lovets offer, och HERRENS namn vill jag åkalla.
18 Jeg vil holde for Herren mine løfter, og det for hele hans folks øine,
Jag vill infria åt HERREN mina löften, ja, i hela hans folks åsyn,
19 i forgårdene til Herrens hus, midt i dig, Jerusalem. Halleluja!
i gårdarna till HERRENS hus, mitt i dig, Jerusalem. Halleluja!
