Salmenes 106
1 Halleluja! Pris Herren, for han er god, hans miskunnhet varer evindelig.
Haleloia. Miderà an’ i Jehovah, fa tsara Izy, Fa mandrakizay ny famindram-pony.
2 Hvem kan utsi Herrens veldige gjerninger, forkynne all hans pris?
Iza no mahalaza ny asa lehibe ataon’ i Jehovah, Na mahatonona ny fiderana Azy rehetra?
3 Salige er de som tar vare på det som rett er, den som gjør rettferdighet til enhver tid.
Sambatra izay mitandrina ny mety Ka manao ny marina mandrakariva.
4 Kom mig i hu, Herre, efter din nåde mot ditt folk, se til mig med din frelse,
Jehovah ô, tsarovy aho araka ny fankasitrahanao ny olonao; Vangio amin’ ny famonjenao aho,
5 så jeg kan se på dine utvalgtes lykke, glede mig med ditt folks glede, rose mig med din arv!
Hahitako ny soa azon’ ny voafidinao, Hifaliako amin’ ny fifalian’ ny firenenao, Hiravoravoako miaraka amin’ ny lovanao.
6 Vi har syndet med våre fedre, vi har gjort ille, vi har vært ugudelige.
Efa nanota izahay mbamin’ ny razanay, Efa nanao izay meloka sy ratsy izahay.
7 Våre fedre i Egypten aktet ikke på dine undergjerninger, de kom ikke i hu dine mange nådegjerninger, men var gjenstridige ved havet, ved det Røde Hav.
Ny razanay tany Egypta tsy mba nandinika ny fahagagana nataonao; Tsy mba nahatsiaro ny habetsahan’ ny famindram-ponao ireny, Fa niodina teo amoron-dranomasina, Dia teo amoron’ ny Ranomasina Mena
8 Dog frelste han dem for sitt navns skyld, for å kunngjøre sitt velde,
Kanefa namonjy azy ihany Izy noho ny anarany, Mba hampahafantarany ny asany lehibe.
9 og han truet det Røde Hav, og det blev tørt, og han lot dem gå gjennem dypene som i en ørken,
Dia noteneniny mafy ny Ranomasina Mena, ka tonga maina iny; Ary nitondra azy nita ny rano lalina tahaka ny efitra Izy,
10 og han frelste dem av hans hånd som hatet dem, og forløste dem av fiendens hånd,
Namonjy azy tamin’ ny tanan’ ny mpandrafy Izy Ary nanavotra azy tamin’ ny tanan’ ny fahavalo.
11 og vannet skjulte deres motstandere, det blev ikke én av dem tilbake.
Dia nosaronan’ ny rano kosa ny rafiny. Ka tsy nisy niangana na dia iray akory aza.
12 Da trodde de på hans ord, de sang hans pris.
Dia nino ny teniny izy Ka nihira ny fiderana Azy.
13 Men snart glemte de hans gjerninger, de bidde ikke på hans råd;
Nalaky nanadino ny asany izy ka tsy niandry ny saina hatolony,
14 men de blev grepet av begjærlighet i ørkenen, og de fristet Gud på det øde sted.
Fa fatra-pila izy tany an-efitra, Sady naka fanahy an’ Andriamanitra tany an-tany foana.
15 Da gav han dem det de vilde ha, men sendte tærende sykdom over deres liv.
Dia nomeny azy izay nilainy, Kanefa nampahahiaziny kosa izy.
16 Og de blev avindsyke mot Moses i leiren, mot Aron, Herrens hellige.
Dia nialona an’ i Mosesy tany an-toby Izy ireo Sady nialona an’ i Arona, olo-masin’ i Jehovah.
17 Jorden oplot sig og slukte Datan og skjulte Abirams hop,
Nisokatra ny tany, dia nitelina an’ i Datana Ka nanarona ny antokon’ i Abìrama.
18 og en ild satte deres hop i brand, en lue brente op de ugudelige.
Dia nisy afo nirehitra tamin’ ny antokony; Lelafo no nandoro ny ratsy fanahy.
19 De gjorde en kalv ved Horeb og tilbad et støpt billede,
Nanao ombilahy kely tany Horeba izy Ka niankohoka teo anoloan’ ny sarin-javatra an-idina.
20 og de byttet sin ære mot billedet av en okse, som eter gress.
Ary ny voninahiny dia natakalony Sarin’ ny omby homana ahitra.
21 De glemte Gud, sin frelser, som hadde gjort store ting i Egypten,
Nohadinoiny Andriamanitra, Mpamonjy azy, Izay efa nanao zava-dehibe tany Egypta,
22 undergjerninger i Kams land, forferdelige ting ved det Røde Hav.
Dia fahagagana tany amin’ ny tanin’ i Hama sy zava-mahatahotra teo amin’ ny Ranomasina Mena.
23 Da sa han at han vilde ødelegge dem, dersom ikke Moses, hans utvalgte, hadde stilt sig i gapet for hans åsyn for å avvende hans vrede fra å ødelegge dem.
Ary nikasa handringana azy Izy, Raha tsy Mosesy voafidiny no nandroso hijoro tamin’ ny banga teo anatrehany hampiala ny fahatezerany mba tsy handringanany azy.
24 Og de foraktet det herlige land, de trodde ikke hans ord,
Ary nanamavo ny tany mahafinaritra ireo Sady tsy mba nino ny teniny,
25 og de knurret i sine telt, de hørte ikke på Herrens røst.
Fa nimonomonona tany an-dainy Ka tsy nihaino ny feon’ i Jehovah.
26 Da opløftet han sin hånd og svor at han vilde la dem falle i ørkenen
Dia nanandratra ny tànany taminy Izy, Fa hampiampatrampatra azy any an-efitra
27 og la deres avkom falle iblandt hedningene og sprede dem i landene.
Ary ny taranany kosa any amin’ ny jentilisa, Ary hampihahakahaka azy any amin’ ny tany maro Izy.
28 Og de bandt sig til Ba'al-Peor og åt av offere til døde,
Nikambana tamin’ i Bala-peora ireo ka nihinana ny fanatitra ho an’ ny maty,
29 og de vakte harme ved sine gjerninger, og en plage brøt inn iblandt dem.
Dia nampahatezitra an’ i Jehovah tamin’ ny nataony, Ka dia namely azy tampoka ny areti-mandringana.
30 Da stod Pinehas frem og holdt dom, og plagen stanset;
Fa nitsangana nandroso Finehasa ka nanao fitsarana; Dia nitsahatra ny areti-mandringana.
31 og det blev regnet ham til rettferdighet fra slekt til slekt evindelig.
Ary nisaina ho fahamarinany izany Hatramin’ ny taranaka fara mandimby mandrakizay.
32 Og de vakte vrede ved Meribas vann, og det gikk Moses ille for deres skyld;
Nampahatezitra an’ i Jehovah teo anilan’ ny ranon’ i Meriba ireo, Ka nisy nanjo an’ i Mosesy noho ny nataon’ ireo;
33 for de var gjenstridige mot hans Ånd, og han talte tankeløst med sine leber.
Fa niodina tamin’ ny Fanahin’ i Jehovah ireo, ka dia nihoa-bava Mosesy.
34 De ødela ikke de folk som Herren hadde talt til dem om,
Tsy naringany ny firenena Izay nasain’ i Jehovah naringany;
35 men de blandet sig med hedningene og lærte deres gjerninger,
Fa nifangaro tamin’ ny jentilisa izy Ka nianatra ny fanaony,
36 og de tjente deres avguder, og disse blev dem til en snare,
Dia nanompo ny sampiny izy, Ka dia nody fandrika ho azy izany.
37 og de ofret sine sønner og sine døtre til maktene.
Namono ny zananilahy sy ny zananivavy ho fanatitra ho an’ ny demonia ireo;
38 og de utøste uskyldig blod, sine sønners og sine døtres blod, som de ofret til Kana'ans avguder, og landet blev vanhelliget ved blod.
Eny, nandatsaka rà marina izy, Dia ny ran’ ny zananilahy sy ny zananivavy, Izay novonoiny ho fanatitra ho an’ ny sampin’ i Kanana; Ka dia nametaveta ny tany tamin’ ny rà izy.
39 De blev urene ved sine gjerninger og drev hor ved sin adferd.
Ary naloto tamin’ ny asany izy Ary nahatonga azy ho mijangajanga ny nataony.
40 Da optendtes Herrens vrede mot hans folk, og han fikk avsky for sin arv.
Dia nirehitra tamin’ ny olony ny fahatezeran’ i Jehovah, Ka nataony ho zava-betaveta ny lovany.
41 Og han gav dem i hedningers hånd, og de som hatet dem, hersket over dem,
Dia nanolotra azy teo an-tànan’ ny jentilisa Izy, Ka izay nankahala azy no nanapaka azy.
42 og deres fiender trengte dem, og de blev ydmyket under deres hånd.
Ary nampahory azy ny fahavalony, Ka naetry tambanin’ ny tànany izy.
43 Mange ganger utfridde han dem; men de var gjenstridige i sine råd, og de sank ned i usseldom for sin misgjernings skyld.
Matetika Izy no nahafaka azy; Fa ireo kosa niodina taminy ihany araka ny fisainany Ka nihalevona noho ny helony.
44 Og han så til dem når de var i nød, idet han hørte deres klagerop.
Kanefa nijery ny fahoriany ihany Izy. Raha nandre ny fitarainany;
45 Og i sin godhet mot dem kom han sin pakt i hu, og det gjorde ham ondt efter hans store miskunnhet,
Dia nahatsiaro ny fanekeny Izy Ka nanenina araka ny haben’ ny famindram-pony.
46 og han lot dem finne barmhjertighet for alle deres åsyn som hadde ført dem i fangenskap.
Dia nataony nahita famindram-po ireny Tamin’ izay rehetra namabo azy.
47 Frels oss, Herre vår Gud, og samle oss fra hedningene til å love ditt hellige navn, rose oss av å kunne prise dig!
Vonjeo izahay, ry Jehovah Andriamanitray ô, Ka angòny avy amin’ ny jentilisa, Mba hisaoranay ny anaranao masìna Sy hifalianay amin’ ny fiderana Anao.
48 Lovet være Herren, Israels Gud, fra evighet og til evighet! Og alt folket sier: Amen. Halleluja!
Isaorana anie Jehovah Andriamanitry ny Isiraely, hatramin’ ny taloha indrindra ka mandrakizay; Ary aoka ny olona rehetra hanao hoe: Amena! Haleloia.
