Salomos Ordsprog 9
1 Visdommen har bygget sitt hus, hun har hugget til sine syv stolper.
Visheten har byggt sig ett hus, hon har huggit ut sitt sjutal av pelare.
2 Hun har slaktet sitt slaktefe, blandet sin vin og dekket sitt bord;
Hon har slaktat sin boskap, blandat sitt vin, hon har jämväl dukat sitt bord
3 hun har sendt ut sine piker, hun roper oppe fra byens høider:
Sina tjänarinnor har hon utsänt och låter ropa ut sin bjudning uppe på stadens översta höjder:
4 Den som er enfoldig, han vende sig hit! Til den som er uten forstand, sier hun:
»Den som är fåkunnig, han komme hit.» Ja, till den oförståndige säger hon så:
5 Kom, et av mitt brød og drikk av den vin jeg har blandet!
»Kommen och äten av mitt bröd, och dricken av vinet som jag har blandat.
6 Opgi eders uforstand, så skal I leve, og gå bent frem på forstandens vei!
Övergiven eder fåkunnighet, så att I fån leva, och gån fram på förståndets väg.
7 Den som refser en spotter, henter sig selv vanære, og den som viser en ugudelig til rette, får skam av det.
(Den som varnar en bespottare, han får skam igen, och den som tillrättavisar en ogudaktig får smälek därav.
8 Vis ikke spotteren til rette, forat han ikke skal hate dig! Vis den vise til rette, så skal han elske dig.
Tillrättavisa icke bespottaren, på det att han icke må hata dig; tillrättavisa den som är vis, så skall han älska dig.
9 Lær den vise, så blir han ennu visere, lær den rettferdige, så går han frem i lærdom.
Giv åt den vise, så bliver han ännu visare; undervisa den rättfärdige, så lär han än mer.
10 Å frykte Herren er begynnelsen til visdom, og å kjenne den Hellige er forstand.
HERRENS fruktan är vishetens begynnelse, och att känna den Helige är förstånd.)
11 For ved mig skal dine dager bli mange, og leveår skal gis dig i rikt mål.
Ty genom mig skola dina dagar bliva många och levnadsår givas dig i förökat mått.
12 Er du vis, så er du vis til ditt eget gagn, og er du en spotter, skal du alene lide for det.
Är du vis, så är din vishet dig själv till gagn, och är du en bespottare, så umgäller du det själv allena.»
13 Dårskapen er en kåt kvinne, bare uforstand og uvitenhet.
En dåraktig, yster kvinna är fåkunnigheten, och intet förstå hon.
14 Hun sitter foran døren til sitt hus på en trone på en høide i byen
Hon har satt sig vid ingången till sitt hus, på sin stol, högt uppe i staden,
15 for å rope til dem som går forbi på veien, som vandrer bent frem på sine stier:
för att ropa ut sin bjudning till dem som färdas på vägen, dem som där vandra sin stig rätt fram:
16 Den som er enfoldig, han vende sig hit! Til den som er uten forstand, sier hun:
»Den som är fåkunnig, han komme hit.» Ja, till den oförståndige säger hon så:
17 Stjålet vann er søtt, og brød som etes i lønndom, smaker herlig.
»Stulet vatten är sött, bröd i lönndom smakar ljuvligt.»
