Salomos Ordsprog 18
1 Den egensindige følger bare sin egen lyst; mot alle kloke råd viser han tenner.
Den som lust hafver till att komma tvedrägt åstad, han söker efter träto, ehvar han kan.
2 Dåren bryr sig ikke om å være forstandig, men vil bare vise hvad han tenker i sitt hjerte.
En dåre hafver icke lust till förstånd, utan till hvad han hafver i hjertat.
3 Når den ugudelige kommer, kommer også forakt, og med skammen følger spott.
Der den ogudaktige råder, der kommer föraktelse och försmädelse med hån.
4 Ordene i en manns munn er dype vann, visdoms kilde er en fremvellende bekk.
Orden uti ens mun äro såsom djup vatten, och vishetenes källa är en full ström.
5 Det er ille å gi den skyldige medhold, å bøie retten for den rettferdige.
Det är icke godt att se till dens ogudaktigas person, till att nedertrycka den rättfärdiga i domen.
6 Dårens leber volder trette, og hans munn roper efter pryl.
Ens dåras läppar komma med kif, och hans mun far efter hugg.
7 Dårens munn er til ulykke for ham selv, og hans leber er en snare for hans liv.
Ens dåras mun skämmer sig sjelf, och hans läppar fånga hans egen själ.
8 En øretuters ord er som velsmakende retter, og de trenger ned i hjertets indre.
Ens lackares ord äro hugg, och de gå en genom hjertat.
9 Den som er lat i sin gjerning, er også en bror til ødeleggeren.
Den som lat är i sitt arbete, han är hans broder som skada gör.
10 Herrens navn er et fast tårn; til det løper den rettferdige og blir berget.
Herrans Namn är ett fast slott; den rättfärdige löper dit, och varder beskärmad.
11 Den rikes gods er hans festning og som en høi mur i hans egen tanke.
Dens rikas gods är honom en fast stad, och såsom en hög mur allt omkring.
12 Forut for fall ophøier en manns hjerte sig, men ydmykhet går forut for ære.
Då en skall ett nederfall få, så varder hans hjerta tillförene stolt; och förr än man till äro kommer, måste man lida.
13 Når en svarer før han hører, da blir det til dårskap og skam for ham.
Den som svarar förr än han hörer, honom är det en galenskap och skam.
14 En manns mot kan holde ham oppe i hans sykdom; men et nedslått mot - hvem kan bære det?
Den som ett gladt hjerta hafver, han vet hålla sig uti sitt lidande; men när anden är bedröfvad, hvad kan en lida?
15 Den forstandiges hjerte kjøper kunnskap, og de vises øre søker kunnskap.
Ett förståndigt hjerta vet hålla sig förnufteliga; och de vise höra gerna, att man förnufteliga handlar.
16 Et menneskes gave gir ham rum og fører ham frem for store herrer.
Menniskones skänker göra honom rum, och hafva honom fram för de stora herrar.
17 Den som taler først i en rettsstrid, synes å ha rett; men så kommer motparten og gransker hans ord.
Hvar och en är i förstone i sine sak rätt; men kommer hans nästa dertill, så finner det sig.
18 Loddet gjør ende på tretter og skiller mellem de mektige.
Lotten stillar träto, och skiljer emellan de mägtiga.
19 En bror som en har gjort urett mot, er vanskeligere å vinne enn en festning, og trette med ham er som en bom for en borg.
En broder, som fast står, han är såsom en fast stad; och de, som för hvarann strida, såsom en bom för ett slott.
20 Ved frukten av en manns munn mettes hans buk; med sine lebers grøde blir han mettet.
Enom man varder lönt efter som hans mun talat hafver, och han varder mättad af sina läppars frukt.
21 Død og liv er i tungens vold, og hver den som gjerne bruker den, skal ete dens frukt.
Döden och lifvet står i tunganes våld; den henne älskar, han får äta af hennes frukt.
22 Den som har funnet en hustru, har funnet lykke og fått en nådegave av Herren.
Den som ena ägta hustru finner, han finner godt, och får välsignelse af Herranom.
23 I ydmyke bønner taler den fattige, men den rike svarer med hårde ord.
En fattig man talar med ödmjukhet; en rik man svarar stolteliga.
24 En mann med mange venner går det ille; men der er venner som henger fastere ved en enn en bror.
En trofast vän älskar mer, och står fastare, än en broder.
