< Salomos Ordsprog 17 >

1 Bedre et stykke tørt brød med ro og fred enn et hus fullt av slakt med trette.
Bättre är ett torrt brödstycke med ro än ett hus fullt av högtidsmat med kiv.
2 En klok tjener får råde over en dårlig sønn, og iblandt brødrene får han del i arven.
En förståndig tjänare får råda över en vanartig son, och bland bröderna får han skifta arv.
3 Der er digel for sølv og ovn for gull; men den som prøver hjertene, er Herren.
Degeln prövar silver och smältugnen guld, så prövar HERREN hjärtan.
4 Den onde akter på ondskaps lebe; løgneren lytter til ødeleggelses tunge.
En ond människa aktar på ondskefulla läppar, falskheten lyssnar till fördärvliga tungor.
5 Den som spotter den fattige, håner hans skaper; den som gleder sig over ulykke, skal ikke bli ustraffet.
Den som bespottar den fattige smädar hans skapare; den som gläder sig åt andras ofärd bliver icke ostraffad.
6 De gamles krone er barnebarn, og barns pryd er deres fedre.
De gamlas krona äro barnbarn, och barnens ära äro deras fäder.
7 Det sømmer sig ikke for dåren å tale store ord, enn mindre for den høibårne å tale løgn.
Stortaliga läppar hövas icke dåren, mycket mindre lögnaktiga läppar en furste.
8 Gave er en edelsten i dens øine som får den; hvor den kommer, gjør den lykke.
En gåva är en lyckosten i dens ögon, som ger den; vart den än kommer bereder den framgång.
9 Den som dekker over overtredelse, søker kjærlighet; men den som ripper op en sak, skiller venn fra venn.
Den som skyler vad som är brutet, han vill främja kärlek, men den som river upp gammalt, han gör vänner oense.
10 Skjenn virker bedre på den forstandige enn hundre slag på dåren.
En förebråelse verkar mer på den förståndige än hundra slag på dåren.
11 En ond manns hu står bare til gjenstridighet, og en ubarmhjertig engel sendes imot ham.
Upprorsmakaren vill allenast vad ont är, men en budbärare utan förbarmande skall sändas mot honom.
12 Bedre for en mann å møte en bjørn som ungene er tatt fra, enn en dåre i hans dårskap.
Bättre är att möta en björninna från vilken man har tagit ungarna, än att möta en dåre i hans oförnuft.
13 Den som gjengjelder godt med ondt, fra hans hus skal ulykken ikke vike.
Den som vedergäller gott med ont, från hans hus skall olyckan icke vika.
14 Å begynne trette er som å åpne for vann; la da tretten fare, før den blir for voldsom!
Att begynna träta är att släppa ett vattenflöde löst; håll därför inne, förrän kivet har brutit ut.
15 Den som frikjenner en ugudelig, og den som domfeller en rettferdig, de er begge to en vederstyggelighet for Herren.
Den som friar den skyldige och den som fäller den oskyldige, de äro båda en styggelse för HERREN.
16 Hvad hjelper penger i dårens hånd til å kjøpe visdom, siden han er uten forstand?
Vartill gagna väl penningar i dårens hand? Han kunde köpa sig vishet, men han saknar förstånd.
17 En venn elsker alltid, og en bror fødes til hjelp i nød.
En väns kärlek består alltid. och en broder födes till hjälp i nöden.
18 Et menneske som ikke har forstand, gir håndslag og går i borgen hos sin næste.
En människa utan förstånd är den som giver handslag, den som går i borgen för sin nästa.
19 Den som elsker trette, elsker synd; den som gjør sin dør høi, søker sin egen undergang.
Den som älskar split, han älskar överträdelse; Men som bygger sin dörr hög, han far efter fall.
20 Den som er falsk i hjertet, finner intet godt, og den som er vrang i sin tale, faller i ulykke.
Den som har ett vrångt hjärta vinner ingen framgång, och den som har en förvänd tunga, han faller i olycka.
21 Den som har en narr til sønn, får sorg av ham; en dåres far har ingen glede.
Den som har fött en dåraktig son får bedrövelse av honom, en dåres fader har ingen glädje.
22 Et glad hjerte gir god lægedom, men et nedslått mot tar margen fra benene.
Ett glatt hjärta är en god läkedom, men ett brutet mod tager märgen ur benen.
23 Den ugudelige tar gaver ut av barmen for å bøie rettens gang.
Den ogudaktige tager gärna skänker i lönndom, för att han skall vränga rättens vägar.
24 Den forstandige har visdommen for øie, men dårens øine er ved jordens ende.
Den förståndige har sin blick på visheten, men dårens ögon äro vid jordens ända.
25 En uforstandig sønn er en gremmelse for sin far og en bitter sorg for henne som fødte ham.
En dåraktig son är sin faders grämelse och en bitter sorg för henne som har fött honom.
26 Å straffe også den rettferdige er ikke godt; å slå edle menn er tvert imot all rett.
Att pliktfälla jämväl den rättfärdige är icke tillbörligt; att slå ädla män strider mot rättvisan.
27 Den som er sparsom med sine ord, er klok, og den koldsindige er en forstandig mann.
Den som har vett, han spar sina ord; och lugn till sinnes är en man med förstånd.
28 Også dåren aktes for klok når han tier, for vis når han holder sine leber lukket.
Om den oförnuftige tege, så aktades också han för vis; den som tillsluter sina läppar är förståndig.

< Salomos Ordsprog 17 >