< Salomos Ordsprog 16 >

1 Hjertets råd hører mennesket til, men fra Herren får tungen sitt svar.
En människa gör upp planer i sitt hjärta, men från HERREN kommer vad tungan svarar.
2 Alle en manns veier er rene i hans egne øine, men Herren veier åndene.
Var man tycker sina vägar vara goda, men HERREN är den som prövar andarna.
3 Legg dine gjerninger på Herren, så skal dine råd ha fremgang.
Befall dina verk åt HERREN, så hava dina planer framgång.
4 Herren har gjort hver ting til dens øiemed, også den ugudelige til straffens dag.
HERREN har gjort var sak för dess särskilda mål, så ock den ogudaktige för olyckans dag.
5 Enhver overmodig er en vederstyggelighet for Herren; visselig, en slik mann blir ikke ustraffet.
En styggelse för HERREN är var högmodig man; en sådan bliver förvisso icke ostraffad.
6 Ved kjærlighet og trofasthet utsones misgjerning, og den som frykter Herren, holder sig fra det onde.
Genom barmhärtighet och trofasthet försonas missgärning, och genom HERRENS fruktan undflyr man det onda.
7 Når Herren har behag i en manns ferd, da gjør han at endog hans fiender holder fred med ham.
Om en mans vägar behaga HERREN väl så gör han ock hans fiender till hans vänner.
8 Bedre er lite med rettferdighet enn stor vinning med urett.
Bättre är något litet med rättfärdighet än stor vinning med orätt.
9 Menneskets hjerte tenker ut sin vei, men Herren styrer hans gang.
Människans hjärta tänker ut en väg, men HERREN är den som styr hennes steg.
10 Guddoms-ord er på kongens leber; hans munn skal ikke forsynde sig når han dømmer.
Gudasvar är på konungens läppar, i domen felar icke hans mun.
11 Rett vekt og rette vektskåler hører Herren til; alle vektstener i pungen er hans verk.
Våg och rätt vägning äro från HERREN, alla vikter i pungen äro hans verk.
12 Ugudelige gjerninger er en vederstyggelighet for konger; for ved rettferdighet blir tronen trygget.
En styggelse för konungar äro ogudaktiga gärningar, ty genom rättfärdighet bliver tronen befäst.
13 Rettferdige leber er til velbehag for konger, og den som taler det som rett er, elsker de.
Rättfärdiga läppar behaga konungar väl, Och den som talar vad rätt är, han bliver älskad.
14 En konges vrede er dødens bud, men en vis mann stiller vreden.
Konungens vrede är dödens förebud, men en vis man blidkar den.
15 I lyset fra kongens åsyn er det liv, og hans nåde er som en sky med vårregn.
När konungen låter sitt ansikte lysa, är där liv, och hans välbehag är såsom ett moln med vårregn.
16 Å vinne visdom - hvor meget bedre er det ikke enn gull! Og å vinne forstand er mere verdt enn sølv.
Långt bättre är att förvärva vishet än guld förstånd är mer värt att förvärvas än silver.
17 De opriktiges vei er å holde sig fra det onde; den som akter på sin vei, bevarer sitt liv.
De redligas väg är att fly det onda; den som aktar på sin väg, han bevarar sitt liv.
18 Forut for undergang går overmot, og forut for fall stolt mot.
Stolthet går före undergång, och högmod går före fall.
19 Det er bedre å være ydmyk sammen med dem som er i nød, enn å dele bytte med de overmodige.
Bättre är att vara ödmjuk bland de betryckta än att utskifta byte med de högmodiga.
20 Den som akter på ordet, skal finne lykke, og den som setter sin lit til Herren, er salig.
Den som aktar på ordet, han finner lycka, och säll är den som förtröstar på HERREN.
21 Den som er vis i hjertet, blir kalt forstandig, og lebers sødme fremmer lærdom.
Den som har ett vist hjärta, honom kallar man förståndig, och där sötma är på läpparna hämtas mer lärdom.
22 Klokskap er en livsens kilde for dem som eier den, men dårers straff er deres egen dårskap.
En livets källa är förståndet för den som äger det, men oförnuftet är de oförnuftigas tuktan.
23 Den vises hjerte gjør hans munn forstandig og legger mere og mere lærdom på hans leber.
Den vises hjärta gör hans mun förståndig och lägger lärdom på hans läppar, allt mer och mer.
24 Milde ord er kostelig honning, søt for sjelen og en lægedom for kroppen.
Milda ord äro honungskakor; de äro ljuvliga för själen och en läkedom för kroppen.
25 Mangen vei tykkes en mann rett, men enden på det er dødens veier.
Mången håller sin väg för den rätta, men på sistone leder den dock till döden.
26 Arbeiderens sult arbeider for ham; for hans munn driver ham frem.
Arbetarens hunger hjälper honom att arbeta ty hans egen mun driver på honom.
27 En niding graver en ulykkesgrav, og på hans leber er det likesom en fortærende ild.
Fördärvlig är den människa som gräver gropar för att skada; det är såsom brunne en eld på hennes läppar.
28 En falsk mann volder trette, og en øretuter skiller venn fra venn.
En vrång människa kommer träta åstad, och en örontasslare gör vänner oense.
29 En voldsmann forlokker sin næste og fører ham inn på en vei som ikke er god.
Den orättrådige förför sin nästa och leder honom in på en väg som icke är god.
30 Den som lukker sine øine for å tenke på svik, og den som kniper sine leber sammen, han har allerede fullført det onde.
Den som ser under lugg, han umgås med vrånga tankar; den som biter ihop läpparna, han är färdig med något ont.
31 Grå hår er en fager krone; den finnes på rettferdighets vei.
En ärekrona äro grå hår; den vinnes på rättfärdighetens väg.
32 Den langmodige er bedre enn en veldig helt, og den som styrer sitt sinn, er bedre enn den som inntar en by.
Bättre är en tålmodig man än en stark, och bättre den som styr sitt sinne än den som intager en stad.
33 I kappens fold rystes loddet, men avgjørelsen kommer alltid fra Herren.
Lotten varder kastad i skötet, men den faller alltid vart HERREN vill.

< Salomos Ordsprog 16 >