< Salomos Ordsprog 16 >
1 Hjertets råd hører mennesket til, men fra Herren får tungen sitt svar.
En menniska sätter sig väl före i hjertat; men af Herranom kommer, hvad tungan tala skall.
2 Alle en manns veier er rene i hans egne øine, men Herren veier åndene.
Hvarjom och enom tyckas hans vägar rene vara; men Herren allena gör hjertat visst.
3 Legg dine gjerninger på Herren, så skal dine råd ha fremgang.
Befalla Herranom din verk, så gå din anslag fram.
4 Herren har gjort hver ting til dens øiemed, også den ugudelige til straffens dag.
Herren gör all ting för sin egen skull; desslikes ock den ogudaktiga till en ondan dag.
5 Enhver overmodig er en vederstyggelighet for Herren; visselig, en slik mann blir ikke ustraffet.
All högmodig hjerta äro Herranom en styggelse, och skola icke ostraffad blifva, om de än alle tillhopa höllo.
6 Ved kjærlighet og trofasthet utsones misgjerning, og den som frykter Herren, holder sig fra det onde.
Genom godhet och trohet varder en missgerning försonad, och genom Herrans fruktan undflyr man det onda.
7 Når Herren har behag i en manns ferd, da gjør han at endog hans fiender holder fred med ham.
Om någors mans vägar behaga Herranom, så gör han ock hans ovänner tillfrids med honom.
8 Bedre er lite med rettferdighet enn stor vinning med urett.
Bättre är litet med rättfärdighet, än mycken tilldrägt med orätt.
9 Menneskets hjerte tenker ut sin vei, men Herren styrer hans gang.
Menniskones hjerta sätter sig sina vägar före; men Herren allena gifver, att de framgår.
10 Guddoms-ord er på kongens leber; hans munn skal ikke forsynde sig når han dømmer.
Prophetia ( är ) i Konungens mun; hans mun felar intet i domen.
11 Rett vekt og rette vektskåler hører Herren til; alle vektstener i pungen er hans verk.
Rätt våg och vigt är af Herranom; och all pund i säckenom äro hans verk.
12 Ugudelige gjerninger er en vederstyggelighet for konger; for ved rettferdighet blir tronen trygget.
Om Konungarna orätt göra, så äro de en styggelse; ty genom rättfärdighet varder Konungssätet fast.
13 Rettferdige leber er til velbehag for konger, og den som taler det som rett er, elsker de.
Rätt råd behagar Konungenom, och den som rätt råder, han varder älskad.
14 En konges vrede er dødens bud, men en vis mann stiller vreden.
Konungens vrede är dödsens bådskap, och en vis man försonar honom.
15 I lyset fra kongens åsyn er det liv, og hans nåde er som en sky med vårregn.
När Konungens ansigte är ljufligit, det är lifvet, och hans ynnest är såsom ett aftonregn.
16 Å vinne visdom - hvor meget bedre er det ikke enn gull! Og å vinne forstand er mere verdt enn sølv.
Tag vishet till dig, ty hon är bättre än guld; och hafva förstånd är ädlare än silfver.
17 De opriktiges vei er å holde sig fra det onde; den som akter på sin vei, bevarer sitt liv.
De frommas väg flyr det arga, och den sin väg bevarar, han behåller sitt lif.
18 Forut for undergang går overmot, og forut for fall stolt mot.
Den som ett nederfall skall få, han varder tillförene högmodig, och stort sinne går för fallet.
19 Det er bedre å være ydmyk sammen med dem som er i nød, enn å dele bytte med de overmodige.
Bättre är ödmjuk vara med de elända, än utskifta rof med de högfärdiga.
20 Den som akter på ordet, skal finne lykke, og den som setter sin lit til Herren, er salig.
Den ena sak visliga företager, han finner lycko, och säll är den som sig förlåter på Herran.
21 Den som er vis i hjertet, blir kalt forstandig, og lebers sødme fremmer lærdom.
En förståndig varder berömd for en vis man, och ljuft tal lärer väl.
22 Klokskap er en livsens kilde for dem som eier den, men dårers straff er deres egen dårskap.
Klokhet är en lefvandes källa honom, som hafver henne; men de dårars tuktan är galenskap.
23 Den vises hjerte gjør hans munn forstandig og legger mere og mere lærdom på hans leber.
Ett vist hjerta talar klokliga, och lärer väl.
24 Milde ord er kostelig honning, søt for sjelen og en lægedom for kroppen.
Ljuftig ord äro en hannogskaka; de trösta själena, och uppfriska benen.
25 Mangen vei tykkes en mann rett, men enden på det er dødens veier.
Mångom behagar en väg väl, men hans yttersta drager till döden.
26 Arbeiderens sult arbeider for ham; for hans munn driver ham frem.
Mången man kommer i stor olycko genom sin egen mun.
27 En niding graver en ulykkesgrav, og på hans leber er det likesom en fortærende ild.
En lösaktig menniska gräfver efter olycko, och i hennes mun brinner eld.
28 En falsk mann volder trette, og en øretuter skiller venn fra venn.
En vrång menniska kommer träto åstad, och en lackare gör Förstar oens.
29 En voldsmann forlokker sin næste og fører ham inn på en vei som ikke er god.
En arg menniska lockar sin nästa, och förer honom in på en ondan väg.
30 Den som lukker sine øine for å tenke på svik, og den som kniper sine leber sammen, han har allerede fullført det onde.
Den som blinkar med ögonen, han tänker intet godt; och den som biter läpparna, han fullkomnar ondt.
31 Grå hår er en fager krone; den finnes på rettferdighets vei.
Gå hår äro en hederskrona, den på rättfärdighetenes väg funnen varder.
32 Den langmodige er bedre enn en veldig helt, og den som styrer sitt sinn, er bedre enn den som inntar en by.
En tålig man är bättre än en stark; och den, som råder sitt sinne, är bättre än en som städer vinner.
33 I kappens fold rystes loddet, men avgjørelsen kommer alltid fra Herren.
Lotten varder kastad i skötet; men han faller hvart Herren vill.