Markus 2
1 Og nogen dager derefter gikk han atter inn i Kapernaum, og det spurtes at han var hjemme.
ਤਦਨਨ੍ਤਰੰ ਯੀਸ਼ੈ ਕਤਿਪਯਦਿਨਾਨਿ ਵਿਲਮ੍ਬ੍ਯ ਪੁਨਃ ਕਫਰ੍ਨਾਹੂਮ੍ਨਗਰੰ ਪ੍ਰਵਿਸ਼਼੍ਟੇ ਸ ਗ੍ਰੁʼਹ ਆਸ੍ਤ ਇਤਿ ਕਿੰਵਦਨ੍ਤ੍ਯਾ ਤਤ੍ਕ੍ਸ਼਼ਣੰ ਤਤ੍ਸਮੀਪੰ ਬਹਵੋ ਲੋਕਾ ਆਗਤ੍ਯ ਸਮੁਪਤਸ੍ਥੁਃ,
2 Og mange samlet sig, så de ikke lenger fikk rum, ikke engang ved døren, og han talte ordet til dem.
ਤਸ੍ਮਾਦ੍ ਗ੍ਰੁʼਹਮਧ੍ਯੇ ਸਰ੍ੱਵੇਸ਼਼ਾਂ ਕ੍ਰੁʼਤੇ ਸ੍ਥਾਨੰ ਨਾਭਵਦ੍ ਦ੍ਵਾਰਸ੍ਯ ਚਤੁਰ੍ਦਿਕ੍ਸ਼਼੍ਵਪਿ ਨਾਭਵਤ੍, ਤਤ੍ਕਾਲੇ ਸ ਤਾਨ੍ ਪ੍ਰਤਿ ਕਥਾਂ ਪ੍ਰਚਾਰਯਾਞ੍ਚਕ੍ਰੇ|
3 Og de kom til ham med en verkbrudden, som blev båret av fire mann;
ਤਤਃ ਪਰੰ ਲੋਕਾਸ਼੍ਚਤੁਰ੍ਭਿ ਰ੍ਮਾਨਵੈਰੇਕੰ ਪਕ੍ਸ਼਼ਾਘਾਤਿਨੰ ਵਾਹਯਿਤ੍ਵਾ ਤਤ੍ਸਮੀਪਮ੍ ਆਨਿਨ੍ਯੁਃ|
4 og da de ikke kunde komme frem til ham for folketrengselen, tok de taket av der hvor han var, og brøt hull og firte ned sengen som den verkbrudne lå på.
ਕਿਨ੍ਤੁ ਜਨਾਨਾਂ ਬਹੁਤ੍ਵਾਤ੍ ਤੰ ਯੀਸ਼ੋਃ ਸੰਮੁਖਮਾਨੇਤੁੰ ਨ ਸ਼ਕ੍ਨੁਵਨ੍ਤੋ ਯਸ੍ਮਿਨ੍ ਸ੍ਥਾਨੇ ਸ ਆਸ੍ਤੇ ਤਦੁਪਰਿਗ੍ਰੁʼਹਪ੍ਰੁʼਸ਼਼੍ਠੰ ਖਨਿਤ੍ਵਾ ਛਿਦ੍ਰੰ ਕ੍ਰੁʼਤ੍ਵਾ ਤੇਨ ਮਾਰ੍ਗੇਣ ਸਸ਼ੱਯੰ ਪਕ੍ਸ਼਼ਾਘਾਤਿਨਮ੍ ਅਵਰੋਹਯਾਮਾਸੁਃ|
5 Og da Jesus så deres tro, sa han til den verkbrudne: Sønn! dine synder er dig forlatt.
ਤਤੋ ਯੀਸ਼ੁਸ੍ਤੇਸ਼਼ਾਂ ਵਿਸ਼੍ਵਾਸੰ ਦ੍ਰੁʼਸ਼਼੍ਟ੍ਵਾ ਤੰ ਪਕ੍ਸ਼਼ਾਘਾਤਿਨੰ ਬਭਾਸ਼਼ੇ ਹੇ ਵਤ੍ਸ ਤਵ ਪਾਪਾਨਾਂ ਮਾਰ੍ਜਨੰ ਭਵਤੁ|
6 Men nogen skriftlærde satt der og tenkte i sine hjerter:
ਤਦਾ ਕਿਯਨ੍ਤੋ(ਅ)ਧ੍ਯਾਪਕਾਸ੍ਤਤ੍ਰੋਪਵਿਸ਼ਨ੍ਤੋ ਮਨੋਭਿ ਰ੍ਵਿਤਰ੍ਕਯਾਞ੍ਚਕ੍ਰੁਃ, ਏਸ਼਼ ਮਨੁਸ਼਼੍ਯ ਏਤਾਦ੍ਰੁʼਸ਼ੀਮੀਸ਼੍ਵਰਨਿਨ੍ਦਾਂ ਕਥਾਂ ਕੁਤਃ ਕਥਯਤਿ?
7 Hvorfor taler denne mann så? Han spotter Gud; hvem kan forlate synder uten en, det er Gud?
ਈਸ਼੍ਵਰੰ ਵਿਨਾ ਪਾਪਾਨਿ ਮਾਰ੍ਸ਼਼੍ਟੁੰ ਕਸ੍ਯ ਸਾਮਰ੍ਥ੍ਯਮ੍ ਆਸ੍ਤੇ?
8 Og Jesus kjente straks i sin ånd at de tenkte så ved sig selv, og han sa til dem: Hvorfor tenker I slikt i eders hjerter?
ਇੱਥੰ ਤੇ ਵਿਤਰ੍ਕਯਨ੍ਤਿ ਯੀਸ਼ੁਸ੍ਤਤ੍ਕ੍ਸ਼਼ਣੰ ਮਨਸਾ ਤਦ੍ ਬੁਦ੍ੱਵਾ ਤਾਨਵਦਦ੍ ਯੂਯਮਨ੍ਤਃਕਰਣੈਃ ਕੁਤ ਏਤਾਨਿ ਵਿਤਰ੍ਕਯਥ?
9 Hvad er lettest, enten å si til den verkbrudne: Dine synder er dig forlatt, eller å si: Stå op og ta din seng og gå?
ਤਦਨਨ੍ਤਰੰ ਯੀਸ਼ੁਸ੍ਤਤ੍ਸ੍ਥਾਨਾਤ੍ ਪੁਨਃ ਸਮੁਦ੍ਰਤਟੰ ਯਯੌ; ਲੋਕਨਿਵਹੇ ਤਤ੍ਸਮੀਪਮਾਗਤੇ ਸ ਤਾਨ੍ ਸਮੁਪਦਿਦੇਸ਼|
10 Men forat I skal vite at Menneskesønnen har makt på jorden til å forlate synder - så sier han til den verkbrudne:
ਕਿਨ੍ਤੁ ਪ੍ਰੁʼਥਿਵ੍ਯਾਂ ਪਾਪਾਨਿ ਮਾਰ੍ਸ਼਼੍ਟੁੰ ਮਨੁਸ਼਼੍ਯਪੁਤ੍ਰਸ੍ਯ ਸਾਮਰ੍ਥ੍ਯਮਸ੍ਤਿ, ਏਤਦ੍ ਯੁਸ਼਼੍ਮਾਨ੍ ਜ੍ਞਾਪਯਿਤੁੰ (ਸ ਤਸ੍ਮੈ ਪਕ੍ਸ਼਼ਾਘਾਤਿਨੇ ਕਥਯਾਮਾਸ)
11 Jeg sier dig: Stå op og ta din seng og gå hjem til ditt hus!
ਉੱਤਿਸ਼਼੍ਠ ਤਵ ਸ਼ੱਯਾਂ ਗ੍ਰੁʼਹੀਤ੍ਵਾ ਸ੍ਵਗ੍ਰੁʼਹੰ ਯਾਹਿ, ਅਹੰ ਤ੍ਵਾਮਿਦਮ੍ ਆਜ੍ਞਾਪਯਾਮਿ|
12 Og han stod op og tok straks sin seng og gikk ut for alles øine, så alle blev ute av sig selv av forundring og priste Gud og sa: Slikt har vi aldri sett.
ਤਤਃ ਸ ਤਤ੍ਕ੍ਸ਼਼ਣਮ੍ ਉੱਥਾਯ ਸ਼ੱਯਾਂ ਗ੍ਰੁʼਹੀਤ੍ਵਾ ਸਰ੍ੱਵੇਸ਼਼ਾਂ ਸਾਕ੍ਸ਼਼ਾਤ੍ ਜਗਾਮ; ਸਰ੍ੱਵੇ ਵਿਸ੍ਮਿਤਾ ਏਤਾਦ੍ਰੁʼਸ਼ੰ ਕਰ੍ੰਮ ਵਯਮ੍ ਕਦਾਪਿ ਨਾਪਸ਼੍ਯਾਮ, ਇਮਾਂ ਕਥਾਂ ਕਥਯਿਤ੍ਵੇਸ਼੍ਵਰੰ ਧਨ੍ਯਮਬ੍ਰੁਵਨ੍|
13 Og han gikk atter ut til sjøen, og alt folket kom til ham, og han lærte dem.
ਤਦਨਨ੍ਤਰੰ ਯੀਸ਼ੁਸ੍ਤਤ੍ਸ੍ਥਾਨਾਤ੍ ਪੁਨਃ ਸਮੁਦ੍ਰਤਟੰ ਯਯੌ; ਲੋਕਨਿਵਹੇ ਤਤ੍ਸਮੀਪਮਾਗਤੇ ਸ ਤਾਨ੍ ਸਮੁਪਦਿਦੇਸ਼|
14 Og da han gikk videre, så han Levi, Alfeus' sønn, sitte på tollboden, og han sa til ham: Følg mig! Og han stod op og fulgte ham.
ਅਥ ਗੱਛਨ੍ ਕਰਸਞ੍ਚਯਗ੍ਰੁʼਹ ਉਪਵਿਸ਼਼੍ਟਮ੍ ਆਲ੍ਫੀਯਪੁਤ੍ਰੰ ਲੇਵਿੰ ਦ੍ਰੁʼਸ਼਼੍ਟ੍ਵਾ ਤਮਾਹੂਯ ਕਥਿਤਵਾਨ੍ ਮਤ੍ਪਸ਼੍ਚਾਤ੍ ਤ੍ਵਾਮਾਮੱਛ ਤਤਃ ਸ ਉੱਥਾਯ ਤਤ੍ਪਸ਼੍ਚਾਦ੍ ਯਯੌ|
15 Og det skjedde at han satt til bords i hans hus; og mange toldere og syndere satt til bords med Jesus og hans disipler; for det var mange av dem, og de fulgte ham.
ਅਨਨ੍ਤਰੰ ਯੀਸ਼ੌ ਤਸ੍ਯ ਗ੍ਰੁʼਹੇ ਭੋਕ੍ਤੁਮ੍ ਉਪਵਿਸ਼਼੍ਟੇ ਬਹਵਃ ਕਰਮਞ੍ਚਾਯਿਨਃ ਪਾਪਿਨਸ਼੍ਚ ਤੇਨ ਤੱਛਿਸ਼਼੍ਯੈਸ਼੍ਚ ਸਹੋਪਵਿਵਿਸ਼ੁਃ, ਯਤੋ ਬਹਵਸ੍ਤਤ੍ਪਸ਼੍ਚਾਦਾਜਗ੍ਮੁਃ|
16 Og da de skriftlærde og fariseerne så at han åt sammen med toldere og syndere, sa de til hans disipler: Han eter og drikker med toldere og syndere!
ਤਦਾ ਸ ਕਰਮਞ੍ਚਾਯਿਭਿਃ ਪਾਪਿਭਿਸ਼੍ਚ ਸਹ ਖਾਦਤਿ, ਤਦ੍ ਦ੍ਰੁʼਸ਼਼੍ਟ੍ਵਾਧ੍ਯਾਪਕਾਃ ਫਿਰੂਸ਼ਿਨਸ਼੍ਚ ਤਸ੍ਯ ਸ਼ਿਸ਼਼੍ਯਾਨੂਚੁਃ ਕਰਮਞ੍ਚਾਯਿਭਿਃ ਪਾਪਿਭਿਸ਼੍ਚ ਸਹਾਯੰ ਕੁਤੋ ਭੁੰਕ੍ਤੇ ਪਿਵਤਿ ਚ?
17 Og da Jesus hørte det, sa han til dem: De friske trenger ikke til læge, men de som har ondt; jeg er ikke kommet for å kalle rettferdige, men for å kalle syndere.
ਤਦ੍ਵਾਕ੍ਯੰ ਸ਼੍ਰੁਤ੍ਵਾ ਯੀਸ਼ੁਃ ਪ੍ਰਤ੍ਯੁਵਾਚ, ਅਰੋਗਿਲੋਕਾਨਾਂ ਚਿਕਿਤ੍ਸਕੇਨ ਪ੍ਰਯੋਜਨੰ ਨਾਸ੍ਤਿ, ਕਿਨ੍ਤੁ ਰੋਗਿਣਾਮੇਵ; ਅਹੰ ਧਾਰ੍ੰਮਿਕਾਨਾਹ੍ਵਾਤੁੰ ਨਾਗਤਃ ਕਿਨ੍ਤੁ ਮਨੋ ਵ੍ਯਾਵਰ੍ੱਤਯਿਤੁੰ ਪਾਪਿਨ ਏਵ|
18 Og Johannes' og fariseernes disipler holdt faste, og de kom og sa til ham: Hvorfor faster Johannes' disipler og fariseernes disipler, men dine disipler faster ikke?
ਤਤਃ ਪਰੰ ਯੋਹਨਃ ਫਿਰੂਸ਼ਿਨਾਞ੍ਚੋਪਵਾਸਾਚਾਰਿਸ਼ਿਸ਼਼੍ਯਾ ਯੀਸ਼ੋਃ ਸਮੀਪਮ੍ ਆਗਤ੍ਯ ਕਥਯਾਮਾਸੁਃ, ਯੋਹਨਃ ਫਿਰੂਸ਼ਿਨਾਞ੍ਚ ਸ਼ਿਸ਼਼੍ਯਾ ਉਪਵਸਨ੍ਤਿ ਕਿਨ੍ਤੁ ਭਵਤਃ ਸ਼ਿਸ਼਼੍ਯਾ ਨੋਪਵਸਨ੍ਤਿ ਕਿੰ ਕਾਰਣਮਸ੍ਯ?
19 Og Jesus sa til dem: Kan vel brudesvennene faste så lenge brudgommen er hos dem? Så lenge de har brudgommen hos sig, kan de ikke faste.
ਤਦਾ ਯੀਸ਼ੁਸ੍ਤਾਨ੍ ਬਭਾਸ਼਼ੇ ਯਾਵਤ੍ ਕਾਲੰ ਸਖਿਭਿਃ ਸਹ ਕਨ੍ਯਾਯਾ ਵਰਸ੍ਤਿਸ਼਼੍ਠਤਿ ਤਾਵਤ੍ਕਾਲੰ ਤੇ ਕਿਮੁਪਵਸ੍ਤੁੰ ਸ਼ਕ੍ਨੁਵਨ੍ਤਿ? ਯਾਵਤ੍ਕਾਲੰ ਵਰਸ੍ਤੈਃ ਸਹ ਤਿਸ਼਼੍ਠਤਿ ਤਾਵਤ੍ਕਾਲੰ ਤ ਉਪਵਸ੍ਤੁੰ ਨ ਸ਼ਕ੍ਨੁਵਨ੍ਤਿ|
20 Men de dager skal komme da brudgommen blir tatt fra dem, og da skal de faste, på den dag.
ਯਸ੍ਮਿਨ੍ ਕਾਲੇ ਤੇਭ੍ਯਃ ਸਕਾਸ਼ਾਦ੍ ਵਰੋ ਨੇਸ਼਼੍ਯਤੇ ਸ ਕਾਲ ਆਗੱਛਤਿ, ਤਸ੍ਮਿਨ੍ ਕਾਲੇ ਤੇ ਜਨਾ ਉਪਵਤ੍ਸ੍ਯਨ੍ਤਿ|
21 Ingen syr en lapp av ukrympet tøi på et gammelt klædebon, ellers river den nye lapp et stykke med sig av det gamle, og riften blir verre.
ਕੋਪਿ ਜਨਃ ਪੁਰਾਤਨਵਸ੍ਤ੍ਰੇ ਨੂਤਨਵਸ੍ਤ੍ਰੰ ਨ ਸੀਵ੍ਯਤਿ, ਯਤੋ ਨੂਤਨਵਸ੍ਤ੍ਰੇਣ ਸਹ ਸੇਵਨੇ ਕ੍ਰੁʼਤੇ ਜੀਰ੍ਣੰ ਵਸ੍ਤ੍ਰੰ ਛਿਦ੍ਯਤੇ ਤਸ੍ਮਾਤ੍ ਪੁਨ ਰ੍ਮਹਤ੍ ਛਿਦ੍ਰੰ ਜਾਯਤੇ|
22 Og ingen fyller ny vin i gamle skinnsekker; ellers vil vinen sprenge sekkene og vinen spilles og sekkene ødelegges; men ny vin i nye skinnsekker!
ਕੋਪਿ ਜਨਃ ਪੁਰਾਤਨਕੁਤੂਸ਼਼ੁ ਨੂਤਨੰ ਦ੍ਰਾਕ੍ਸ਼਼ਾਰਸੰ ਨ ਸ੍ਥਾਪਯਤਿ, ਯਤੋ ਨੂਤਨਦ੍ਰਾਕ੍ਸ਼਼ਾਰਸਸ੍ਯ ਤੇਜਸਾ ਤਾਃ ਕੁਤ੍ਵੋ ਵਿਦੀਰ੍ੱਯਨ੍ਤੇ ਤਤੋ ਦ੍ਰਾਕ੍ਸ਼਼ਾਰਸਸ਼੍ਚ ਪਤਤਿ ਕੁਤ੍ਵਸ਼੍ਚ ਨਸ਼੍ਯਨ੍ਤਿ, ਅਤਏਵ ਨੂਤਨਦ੍ਰਾਕ੍ਸ਼਼ਾਰਸੋ ਨੂਤਨਕੁਤੂਸ਼਼ੁ ਸ੍ਥਾਪਨੀਯਃ|
23 Og det skjedde at han gikk igjennem en aker på sabbaten, og hans disipler begynte å plukke aks mens de gikk der.
ਤਦਨਨ੍ਤਰੰ ਯੀਸ਼ੁ ਰ੍ਯਦਾ ਵਿਸ਼੍ਰਾਮਵਾਰੇ ਸ਼ਸ੍ਯਕ੍ਸ਼਼ੇਤ੍ਰੇਣ ਗੱਛਤਿ ਤਦਾ ਤਸ੍ਯ ਸ਼ਿਸ਼਼੍ਯਾ ਗੱਛਨ੍ਤਃ ਸ਼ਸ੍ਯਮਞ੍ਜਰੀਸ਼੍ਛੇੱਤੁੰ ਪ੍ਰਵ੍ਰੁʼੱਤਾਃ|
24 Og fariseerne sa til ham: Se, hvorfor gjør de på sabbaten det som ikke er tillatt?
ਅਤਃ ਫਿਰੂਸ਼ਿਨੋ ਯੀਸ਼ਵੇ ਕਥਯਾਮਾਸੁਃ ਪਸ਼੍ਯਤੁ ਵਿਸ਼੍ਰਾਮਵਾਸਰੇ ਯਤ੍ ਕਰ੍ੰਮ ਨ ਕਰ੍ੱਤਵ੍ਯੰ ਤਦ੍ ਇਮੇ ਕੁਤਃ ਕੁਰ੍ੱਵਨ੍ਤਿ?
25 Og han sa til dem: Har I aldri lest hvad David gjorde da han var i nød og sultet, han selv og de som var med ham,
ਤਦਾ ਸ ਤੇਭ੍ਯੋ(ਅ)ਕਥਯਤ੍ ਦਾਯੂਦ੍ ਤਤ੍ਸੰਙ੍ਗਿਨਸ਼੍ਚ ਭਕ੍ਸ਼਼੍ਯਾਭਾਵਾਤ੍ ਕ੍ਸ਼਼ੁਧਿਤਾਃ ਸਨ੍ਤੋ ਯਤ੍ ਕਰ੍ੰਮ ਕ੍ਰੁʼਤਵਨ੍ਤਸ੍ਤਤ੍ ਕਿੰ ਯੁਸ਼਼੍ਮਾਭਿ ਰ੍ਨ ਪਠਿਤਮ੍?
26 hvorledes han gikk inn i Guds hus, da Abjatar var yppersteprest, og åt skuebrødene, som ingen har lov til å ete uten prestene, og gav også dem som var med ham?
ਅਬਿਯਾਥਰ੍ਨਾਮਕੇ ਮਹਾਯਾਜਕਤਾਂ ਕੁਰ੍ੱਵਤਿ ਸ ਕਥਮੀਸ਼੍ਵਰਸ੍ਯਾਵਾਸੰ ਪ੍ਰਵਿਸ਼੍ਯ ਯੇ ਦਰ੍ਸ਼ਨੀਯਪੂਪਾ ਯਾਜਕਾਨ੍ ਵਿਨਾਨ੍ਯਸ੍ਯ ਕਸ੍ਯਾਪਿ ਨ ਭਕ੍ਸ਼਼੍ਯਾਸ੍ਤਾਨੇਵ ਬੁਭੁਜੇ ਸਙ੍ਗਿਲੋਕੇਭ੍ਯੋ(ਅ)ਪਿ ਦਦੌ|
27 Og han sa til dem: Sabbaten blev til for menneskets skyld, og ikke mennesket for sabbatens skyld.
ਸੋ(ਅ)ਪਰਮਪਿ ਜਗਾਦ, ਵਿਸ਼੍ਰਾਮਵਾਰੋ ਮਨੁਸ਼਼੍ਯਾਰ੍ਥਮੇਵ ਨਿਰੂਪਿਤੋ(ਅ)ਸ੍ਤਿ ਕਿਨ੍ਤੁ ਮਨੁਸ਼਼੍ਯੋ ਵਿਸ਼੍ਰਾਮਵਾਰਾਰ੍ਥੰ ਨੈਵ|
28 Så er da Menneskesønnen herre også over sabbaten.
ਮਨੁਸ਼਼੍ਯਪੁਤ੍ਰੋ ਵਿਸ਼੍ਰਾਮਵਾਰਸ੍ਯਾਪਿ ਪ੍ਰਭੁਰਾਸ੍ਤੇ|
