< Johannes 3 >

1 Og det var en mann av fariseerne som hette Nikodemus, en av jødenes rådsherrer;
Hanchu Phariseengei pâl kâra mi inkhat a riming Nicodemus Judangei ruoipu aoma.
2 han kom til ham om natten og sa til ham: Rabbi! vi vet at du er en lærer kommet fra Gud; for ingen kan gjøre disse tegn som du gjør, uten at Gud er med ham.
Jân khat chu Jisua kôm a sea, a kôm, “Rabbi, Pathien juongtîr Minchupu ni ni ti kin riet. Pathien an chunga aom nônchu tutên nangma angin sininkhêlngei hih tho thei no ni ngei,” a tia.
3 Jesus svarte og sa til ham: Sannelig, sannelig sier jeg dig: Uten at nogen blir født på ny, kan han ikke se Guds rike.
Jisua'n, “Chongdiktak nang ki ril: tutu khom a suok nôk nônchu Pathien Rêngram mu thei no ni ngei,” tiin a thuona.
4 Nikodemus sier til ham: Hvorledes kan et menneske fødes når han er gammel? kan han vel annen gang komme inn i sin mors liv og fødes?
Nicodemus'n a rekela, “Kho angin mo mi ulien a chang suo nûkin a suok nôk thei rang? A nû sûnga lûtin voinik suok thei no nih!” a tia.
5 Jesus svarte: Sannelig, sannelig sier jeg dig: Uten at nogen blir født av vann og Ånd, kan han ikke komme inn i Guds rike.
Jisua'n, “Chongdiktak nang ki ril ani. Tukhom tui le Ratha'n a suok nôk nônchu Pathien Rêngram lût thei no nih.
6 Det som er født av kjødet, er kjød, og det som er født av Ånden, er ånd.
Taksân ânzir kai chu taksa mi an nia, Ratha'n ânzir kai chu ratha mi an ni.
7 Undre dig ikke over at jeg sa til dig: I må fødes på ny!
Nu suok nôk rang kêng ki ti hih kamâm aom ti no roh.
8 Vinden blåser dit den vil, og du hører den suser; men du vet ikke hvor den kommer fra, og hvor den farer hen; således er det med hver den som er født av Ånden.
Phâivuo hih anuomna ti-tieng asêma; arahang khom ni riet, aniatachu khotieng renga hong mo, khotieng mo ase rang riet mak che. Ma angdên hah ani, tukhom Ratha'n a suok nôk nônchu,” a tipea.
9 Nikodemus svarte og sa til ham: Hvorledes kan dette skje?
Nicodemus'n, “Kho angin mo anithei ranga?” tiin a thuona.
10 Jesus svarte og sa til ham: Du er Israels lærer, og vet ikke dette?
Jisua'n a kôm, “Israelngei lâia minchupu lien ni nia, hima roi hih ni riet minthâr theiloi mini?
11 Sannelig, sannelig sier jeg dig: Vi taler det vi vet, og vi vidner det vi har sett, og I tar ikke imot vårt vidnesbyrd.
Chongdiktak nang ki ril: kin ti hih kin riet ania, kin mu hih kin ril ani; hannoma, kin thurchi misîr tutên pom nuom mak chei.
12 Når jeg har sagt eder de jordiske ting, og I ikke tror, hvorledes skal I da tro om jeg sier eder de himmelske?
Rammuola neinunngei chungroi ki misîr luo nin iem nônchu; i angin mo invân neinunngei chungroi ki misîr hin nin iem thei ranga?
13 Og dog er ingen steget op til himmelen uten han som er steget ned fra himmelen, Menneskesønnen, som er i himmelen.
Invân renga juong chumpu, Miriem Nâipasal tiloiin chu, tute invâna lei hong se sai la om mak ngei.”
14 Og likesom Moses ophøiet slangen i ørkenen, således skal Menneskesønnen ophøies,
Moses'n ramchâra sumdâr murûl a târ anghan Miriem Nâipasal khom târin a om ngêt rang ani,
15 forat hver den som tror på ham, skal ha evig liv. (aiōnios g166)
masika han tukhom ama iem kai chu kumtuong ringna an dôn theina rangin. (aiōnios g166)
16 For så har Gud elsket verden at han gav sin Sønn, den enbårne, forat hver den som tror på ham, ikke skal fortapes, men ha evig liv; (aiōnios g166)
Pathien'n rammuol a lungkham tatak sikin a Nâipasal khât a pêka, masika han tukhom ama iem kai chu thi loia kumtuong ringna an dôn theina rangin. (aiōnios g166)
17 for Gud sendte ikke sin Sønn til verden for å dømme verden, men forat verden skulde bli frelst ved ham.
Pathien'n rammuol theiloi mintum rangin a Nâipasal juongtîr maka, rammuol sanminring rangin kêng a juongtîr ani.
18 Den som tror på ham, blir ikke dømt; den som ikke tror, er allerede dømt, fordi han ikke har trodd på Guds enbårne Sønns navn.
Tukhom Nâipasal a iem kai chu theiloi intumin om no ni ngeia, tukhom a iem loi ngei chu atûn renga theiloi changin an om zoi, Pathien Nâikhât an iem loi sikin.
19 Og dette er dommen, at lyset er kommet til verden, og menneskene elsket mørket fremfor lyset; for deres gjerninger var onde.
Mahi theiloi intumna chu ani: vâr ha rammuola ajuonga, aniatachu, mingeiin avâr nêkin ajîng an midit uola, an sinthongei hah asaloi sikin.
20 For hver den som gjør ondt, hater lyset og kommer ikke til lyset, forat hans gjerninger ikke skal bli refset;
Tukhom sin saloi tho ngei nâmin chu avâr an henga, avâra hong ngâi mak ngei; asaloi an thongei hah minlang an nuom loi sikin.
21 men den som gjør sannheten, han kommer til lyset, forat hans gjerninger må bli åpenbaret; for de er gjort i Gud.
Aniatachu, adik sinpu ngeiin chu Pathien chongjômna sintho an ni ti avârin a minlang theina rangin avâra an hong ngâi.
22 Derefter kom Jesus og hans disipler til Judea, og han blev der sammen med dem og døpte.
Masuole chu, Jisua hah a ruoisingei leh Judea ramhuola an sea, mahan môrkhat an lâia omin baptis a thoa.
23 Men også Johannes døpte, i Ænon, nær ved Salim, fordi det var meget vann der, og folk kom dit og lot sig døpe;
John khomin Aenon, Salim khuo kôla han mi a baptis ngâia, ma muna han tui atam sikin. Mingei a kôm an sea, male ama'n a lei baptis ngei ngâia.
24 for Johannes var enda ikke kastet i fengsel.
(Ma zora han John ha intângna ina la khum mak ngei.)
25 Det blev nu en trette mellem Johannes' disipler og en jøde om renselsen,
Hanchu John ruoisi senkhatngei le Juda inkhat rusûk minsâina balam roia an inkhala.
26 og de kom til Johannes og sa til ham: Rabbi! han som var hos dig på hin side Jordan, han som du har gitt vidnesbyrd, se, han døper, og alle kommer til ham!
Masikin John kôm an sea, “Minchupu, Jordan râl nisuo tienga no kôma om, a chungroi ni misîr ngâi hah na la riet mo? Asa, atûnhin, ama'n mi a baptis'a mi murdi ama tieng kêng an se suo zoi!” an tia.
27 Johannes svarte og sa: Et menneske kan ikke få noget uten at det er gitt ham fra himmelen.
John'n a thuona, “Miriemin ite dôn mak me, Pathien'n a pêk ani nônchu.
28 I er selv mine vidner at jeg sa: Jeg er ikke Messias, men: Jeg er utsendt foran ham.
‘Keima hi Messiah ni mu-ung, aniatachu, a motona tîr ki ni’ ti hih nangni ngei reng hi ki rietpuipu nin ni.
29 Den som har bruden, han er brudgom; men brudgommens venn, som står og hører på ham, gleder sig storlig over brudgommens røst. Denne min glede er nu blitt fullkommen.
Moi puma chu mâkpa hah ani; hannirese mâkpa mal, a kôla ândinga a he a rangâichaka, a rôl a rietin chu a râisân tatak ngâi. Ma angdên han ka râisâna mikhipin aom ani.
30 Han skal vokse, jeg skal avta.
Ama chu a hôn lal tetet ngêt rang ania, keima chu ko hôn tem tetet rang ani.”
31 Han som kommer ovenfra, er over alle; den som er av jorden, er av jorden og taler av jorden. Han som kommer fra himmelen, er over alle;
Chung tieng renga juongpu chu mi murdi nêka ânchungtak ani. Pila inzir chu pilchung mi ani, pilchung roi a misîr ngâi, hannirese, invân renga juongpu chu mi murdi nêka an chungtak ani.
32 det han har sett og hørt, det vidner han, og ingen tar imot hans vidnesbyrd;
A mu le a riet ngei a misîra, hannoma, tutên a thurchi misîr pom mak ngei.
33 den som har tatt imot hans vidnesbyrd, han har stadfestet at Gud er sanndru.
Aniatachu, a thurchi misîr a pom kai chu Pathien chu mi diktak ani ti a nammindet ani.
34 For han som Gud har utsendt, taler Guds ord; for Gud gir ikke Ånden efter mål.
Pathien tîrpu'n chu Pathien chong a misîr ngâi, Pathien'n ama Ratha akipin a pêk sikin.
35 Faderen elsker Sønnen, og alt har han gitt i hans hånd.
Pa'n a Nâipasal a lungkham ngâia, neinunngei murdia a racham nuoia a dar let zoi.
36 Den som tror på Sønnen, har evig liv; men den som ikke vil tro på Sønnen, skal ikke se livet, men Guds vrede blir over ham. (aiōnios g166)
Tukhom Nâipasal a iem kaiin chu kumtuong ringna an dôn zoi; tukhom Nâipasal chongjômloi chu ringna dôn no ni ngeia, Pathien dûkmintongna nuoia kêng an om rang. (aiōnios g166)

< Johannes 3 >