< Jeremias 41 >

1 Men i den syvende måned kom Ismael, sønn av Netanja, Elisamas sønn, en mann av kongelig byrd, en av kongens stormenn, og ti menn med ham til Gedalja, Akikams sønn, i Mispa, og de holdt måltid sammen der i Mispa.
Naʻe hoko ʻo pehē ʻi hono fitu māhina, naʻe haʻu ʻa ʻIsimeʻeli ko e foha ʻo Natania ko e foha ʻo ʻIlisama, ko e hako ʻoe hau, pea mo e houʻeiki ʻoe tuʻi, ʻaia mo e kau tangata ʻe toko hongofulu mo ia, kia Ketalia ko e foha ʻo ʻAhikami ki Misipa; pea naʻa nau kai mā fakataha ʻi Misipa.
2 Da stod Ismael, Netanjas sønn, op, og de ti menn som var med ham, og de slo Gedalja, sønn av Akikam, Safans sønn, ihjel med sverd, og han drepte ham som Babels konge hadde satt til å styre landet.
Pea tuʻu hake ʻa ʻIsimeʻeli ko e foha ʻo Natania, mo e kau tangata ʻe toko hongofulu naʻe ʻiate ia, pea nau taaʻi aki ʻae heletā ʻa Ketalia ko e foha ʻo ʻAhikami ko e foha ʻo Safani, pea tāmateʻi ia, ʻaia naʻe fakanofo ʻe he tuʻi ʻo Papilone ke pule ki he fonua.
3 Også alle de jøder som var hos Gedalja i Mispa, og de kaldeere som fantes der, krigsmennene, slo Ismael ihjel.
Pea naʻe tāmateʻi foki ʻe ʻIsimeʻeli ʻae kau Siu kotoa pē naʻe ʻiate ia, ʻaia naʻe ia Ketalia, ʻi Misipa, pea mo e kau Kalitia naʻe ʻi ai, pea mo e kautau.
4 Den annen dag efterat han hadde drept Gedalja, og før ennu nogen visste det,
Pea naʻe hoko ʻo pehē ʻi hono ua ʻoe ʻaho ʻi he hili ʻae tāmateʻi ʻo Ketalia, ʻi he teʻeki ke ʻilo ia ʻe ha tokotaha,
5 kom det menn fra Sikem, fra Silo og Samaria, åtti menn med avraket skjegg og sønderrevne klær og med flenger i kjøttet, og de hadde med sig matoffer og virak for å bære det til Herrens hus.
Naʻe haʻu ʻae kau tangata mei Sikemi, pea mei Sailo, pea mei Samelia, ko e toko valungofulu kuo tele honau kava, pea kuo mahaehae honau kofu, pea foa ʻakinautolu, pea naʻe ʻi honau nima ʻae feilaulau mo e meʻa namu kakala, ke ʻomi ki he fale ʻo Sihova.
6 Og Ismael, Netanjas sønn, gikk dem i møte fra Mispa, og han gikk og gråt; og da han traff dem, sa han til dem: Kom med til Gedalja, Akikams sønn!
Pea naʻe ʻalu atu ʻa ʻIsimeʻeli ko e foha ʻo Natania mei Misipa ke fakafetaulaki mo kinautolu, pea naʻe tangi maʻu pe ia ʻi heʻene ʻalu: pea naʻe hoko ʻo pehē ʻi heʻene fetaulaki mo kinautolu naʻa ne pehē kiate kinautolu, “Mou omi kia Ketalia ko e foha ʻAhikami,”
7 Og da de kom inn i byen, drepte Ismael, Netanjas sønn, dem og kastet dem ned i brønnen, han og de menn som var med ham.
Pea naʻe hoko ʻo pehē ʻi heʻenau haʻu ki loto kolo, naʻe tāmateʻi ʻakinautolu ʻo lī ki he luo, ʻe ʻIsimeʻeli ko e foha ʻo Natania, ko ia, mo e kau tangata naʻe ʻiate ia.
8 Men blandt dem var det ti menn som sa til Ismael: Drep oss ikke! For vi har skjulte forråd ute på marken, hvete og bygg og olje og honning. Da lot han dem være og drepte dem ikke sammen med deres brødre.
Ka naʻe ʻiate kinautolu ʻae kau tangata ʻe toko hongofulu, naʻe lea kia ʻIsimeʻeli, ʻo pehē, “ʻOua naʻa ke tāmateʻi ʻakimautolu he ʻoku ʻiate kimautolu ʻae ngaahi koloa kuo fakafufū ʻi he ngaahi ngoue, ko e uite, mo e paʻale, mo e lolo, pea mo e meʻa huʻamelie.” Ko ia naʻa ne tafoki, pea naʻe ʻikai tāmateʻi ʻakinautolu mo honau kāinga.
9 Og brønnen hvor Ismael kastet likene av alle de døde menn som han hadde slått ihjel foruten Gedalja, var den samme som kong Asa hadde gjort for Israels konge Baesas skyld; den fylte Ismael, Netanjas sønn, med drepte menn.
Pea ko e luo, ʻaia naʻe lī ki ai ʻe ʻIsimeʻeli ʻae ʻangaʻanga ʻoe kau tangata, naʻa ne tāmateʻi fakataha mo Ketalia, ko ia pe naʻe ngaohi ʻe he tuʻi ko ʻAsa, ko ʻene manavahē kia Paʻasa ko e tuʻi ʻo ʻIsileli; pea ko ia, naʻe fakapito aki ia ʻae kakai kuo tāmateʻi, ʻe ʻIsimeʻeli ko e foha ʻo Natania.
10 Og Ismael bortførte som fanger hele resten av folket i Mispa, kongens døtre og alt folket som var blitt tilbake i Mispa, og som høvdingen over livvakten Nebusaradan hadde overgitt til Gedaljas, Akikams sønns opsyn; dem bortførte Ismael, Netanjas sønn, som fanger, og han gikk avsted for å dra over til Ammons barn.
Pea naʻe fakapōpula ʻe ʻIsimeʻeli ʻae toenga kakai kotoa pē naʻe ʻi Misipa, ʻae ʻofefine ʻoe tuʻi, pea mo e kakai kotoa pē naʻe toe ʻi Misipa, ʻakinautolu naʻe fakanofo ʻe Nepusaatani ko e ʻeiki ʻoe kau tau ke pule ki ai ʻa Ketalia, ko e foha ʻo ʻAhikami: pea naʻe ʻave fakapōpula ʻakinautolu ʻe ʻIsimeʻeli ko e foha ʻo Natania, pea naʻe ʻalu atu ia ki he kau ʻAmoni.
11 Men da Johanan, Kareahs sønn, og alle hærførerne som var med ham, hørte om alt det onde som Ismael, Netanjas sønn, hadde gjort,
Pea kuo fanongo ʻa Sohanani, ko e foha ʻo Kalia, pea mo e houʻeikitau kotoa pē naʻe ʻiate ia, ki he kovi kotoa pē kuo fai ʻe ʻIsimeʻeli ko e foha ʻo Natania,
12 da tok de alle sine menn og gikk avsted for å stride mot Ismael, Netanjas sønn, og de fant ham ved det store vann i Gibeon.
Naʻa nau ʻave ʻae kau tangata kotoa pē, ʻonau ō ke tauʻi ʻa ʻIsimeʻeli ko e foha ʻo Natania, pea naʻe ʻilo ia ʻi he kauvai lahi ʻaia ʻoku ʻi Kipione.
13 Og da alt folket som var med Ismael, så Johanan, Kareahs sønn, og alle hærførerne som var med ham, blev de glade.
Pea naʻe hoko ʻo pehē, ʻi he mamata ʻe he kakai kotoa pē naʻe ʻia ʻIsimeʻeli ʻa Sohanani ko e foha ʻo Kalia, pea mo e houʻeikitau kotoa pē naʻe ʻiate ia, naʻa nau fiefia.
14 Og alt folket som Ismael hadde bortført som fanger fra Mispa, vendte om og gikk tilbake til Johanan, Kareahs sønn.
Pea ko e kakai kotoa pē naʻe ʻave fakapōpula ʻe ʻIsimeʻeli mei Misipa, naʻa nau tafoki mai ʻo toe haʻu kia Sohanani ko e foha ʻo Kalia.
15 Men Ismael, Netanjas sønn, slapp unda fra Johanan med åtte menn, og han drog bort til Ammons barn.
Ka naʻe hola meia Sohanani ʻa ʻIsimeʻeli ko e foha ʻo Natania mo e kau tangata ʻe toko valu, ʻo ʻalu ki he kau ʻAmoni.
16 Da tok Johanan, Kareahs sønn, og alle hærførerne som var med ham, hele resten av folket, dem fra Mispa som han hadde vunnet tilbake fra Ismael, Netanjas sønn, efterat Ismael hadde slått Gedalja, Akikams sønn, ihjel, både krigsmenn og kvinner og små barn og hoffmenn, som han hadde ført tilbake fra Gibeon.
Pea hili hono tāmateʻi ʻa Ketalia ko e foha ʻo ʻAhikami, naʻe toki ʻave ʻe Sopanani ko e foha ʻo Kalia, ʻae houʻeikitau kotoa pē naʻe ʻiate ia, pea mo e toenga kakai kotoa pē ʻaia naʻe toe maʻu meia ʻIsimeʻeli ko e foha ʻo Natania, mei Misipa, ko e kau tau mālohi, mo e kau fefine, mo e fānau, pea mo e kau tangata talifekau ʻaia kuo toe omi mei Kipione:
17 Og de drog avsted og stanset i Kimhams herberge ved Betlehem for å dra videre og komme til Egypten
Pea naʻa nau ʻalu, ʻo nofo ʻi he potu ʻo Kimami, ʻaia ʻoku ofi ki Petelihema, koeʻuhi ke ʻalu ki ʻIsipite,
18 for kaldeernes skyld; for de var redde for dem, fordi Ismael, Netanjas sønn, hadde drept Gedalja, Akikams sønn, som Babels konge hadde satt til å styre landet.
Koeʻuhi ko e kau Kalitia: he naʻa nau manavahē kiate kinautolu, koeʻuhi kuo tāmateʻi ʻe ʻIsimeʻeli ko e foha ʻo Natania ʻa Ketalia ko e foha ʻo ʻAhikami, ʻaia kuo fakanofo ʻe he tuʻi ʻo Papilone ke pule ʻi he fonua.

< Jeremias 41 >