Hebreerne 10

1 For da loven bare har en skygge av de kommende goder, men ikke selve billedet av tingene, så kan den aldri ved de offer som de hvert år alltid på ny bærer frem, gjøre dem fullkomne som kommer frem med dem.

Ty lagen innehåller en skugga av det tillkommande goda, men framställer icke tingen i deras verkliga gestalt; därför kan den aldrig genom de offer som ständigt frambäras, år efter år på samma sätt, fullkomna dem som framträda med sådana.

2 Ellers vilde de jo ha ophørt med å frembære dem, da de ofrende ikke lenger vilde ha synder på samvittigheten når de en gang var renset.

Annars skulle man väl hava upphört att offra, då ju de som så förrättade sin gudstjänst icke mer kunde veta med sig någon synd, sedan de en gång hade blivit renade.

3 Men ved dem kommer hvert år en minnelse om synder;

Men just i offren ligger en årlig påminnelse om synd.

4 for det er umulig at blod av okser og bukker kan bortta synder.

Ty omöjligt är att tjurars och bockars blod skulle kunna borttaga synder.

5 Derfor sier han idet han treder inn i verden: Offer og gave vilde du ikke ha, men et legeme laget du for mig;

Därför säger han vid sitt inträde i världen: "Slaktoffer och spisoffer begärde du icke, men en kropp beredde du åt mig;

6 brennoffer og syndoffer hadde du ikke lyst til.

i brännoffer och syndoffer fann du icke behag.

7 Da sa jeg: Se, jeg kommer - i bokrullen er det skrevet om mig - for å gjøre, Gud, din vilje.

Då sade jag: 'Se, jag kommer -- i bokrullen är skrivet om mig -- för att göra din vilja, o Gud.'"

8 Idet han først sier: Offer og gaver og brennoffer og syndoffer vilde du ikke ha og hadde du ikke lyst til - og de bæres dog frem efter loven -

Sedan han först har sagt: "Slaktoffer och spisoffer, brännoffer och syndoffer begärde du icke, och i sådana fann du icke behag" -- och dock frambäras de efter lagen --

9 så har han derefter sagt: Se, jeg kommer for å gjøre din vilje. Han tar det første bort for å innsette det annet,

säger han vidare: "Se, jag kommer för att göra din vilja." Så tager han bort det förra, för att sätta det andra i stället.

10 og ved denne vilje er vi helliget ved ofringen av Jesu Kristi legeme en gang for alle.

Och i kraft av denna "vilja" hava vi blivit helgade, därigenom att Jesu Kristi "kropp" en gång för alla har blivit offrad.

11 Og hver prest står daglig og gjør tjeneste og bærer mange ganger frem de samme offer, som dog aldri kan bortta synder;

Och alla andra präster stå dag efter dag i sin tjänst och frambära gång på gång enahanda offer, som dock aldrig kunna borttaga synder;

12 men han har frembåret ett offer for synder og har derefter for alltid satt sig ved Guds høire hånd,

men sedan denne har framburit ett enda offer för synderna, sitter han för beständigt på Guds högra sida

13 og nu venter han bare på at hans fiender skal legges til skammel for hans føtter;

och väntar nu allenast på att "hans fiender skola bliva lagda honom till en fotapall".

14 for med ett offer har han for alltid gjort dem fullkomne som blir helliget.

Ty med ett enda offer har han för beständigt fullkomnat dem som bliva helgade.

15 Men det vidner og den Hellige Ånd for oss; for efterat han har sagt:

Härom vittnar jämväl den helige Ande för oss. Ty sedan Herren hade sagt:

16 Dette er den pakt som jeg vil oprette med dem efter hine dager, så sier Herren: Jeg vil gi mine lover i deres hjerter, og jeg vil skrive dem i deres sinn,

"Detta är det förbund som jag skall sluta med dem i kommande dagar", säger han: "Jag skall lägga mina lagar i deras hjärtan, och i deras sinnen skall jag skriva dem";

17 og deres synder og deres overtredelser vil jeg ikke mere komme i hu.

och vidare: "Deras synder och deras orättfärdiga gärningar skall jag aldrig mer komma ihåg."

18 Men hvor det er forlatelse for dem, der trenges ikke mere noget offer for synd.

Men där förlåtelse för dessa är given, där behöves icke mer något offer för synd.

19 Da vi altså, brødre, i Jesu blod har frimodighet til å gå inn i helligdommen,

Eftersom vi nu, mina bröder, hava en fast tillförsikt att få gå in i det allraheligaste i och genom Jesu blod,

20 som han har innvidd oss en ny og levende vei til gjennem forhenget, det er hans kjød,

i det att han åt oss har invigt en ny och levande väg ditin genom förlåten -- det är genom sitt kött --

21 og da vi har en stor prest over Guds hus,

och eftersom vi hava en stor överstepräst över Guds hus,

22 så la oss trede frem med sanndru hjerte i troens fulle visshet, renset på hjertene fra en ond samvittighet og tvettet på legemet med rent vann;

så låtom oss med uppriktiga hjärtan gå fram i full trosvisshet, bestänkta till våra hjärtan och därigenom renade från ett ont samvete, och till kroppen tvagna med rent vatten.

23 la oss holde uryggelig fast ved bekjennelsen av vårt håp - for han er trofast som gav løftet -

Låtom oss oryggligt hålla fast vid hoppets bekännelse, ty den som har givit oss löftet, han är trofast.

24 og la oss gi akt på hverandre, så vi opgløder hverandre til kjærlighet og gode gjerninger,

Och låtom oss akta på varandra för att uppliva varandra till kärlek och goda gärningar;

25 og ikke forlater vår egen forsamling, som nogen har for skikk, men formaner hverandre, og det så meget mere som I ser dagen nærme sig.

låtom oss icke övergiva vår församlingsgemenskap, såsom somliga hava för sed, utan må vi förmana varandra -- detta så mycket mer som I sen huru "dagen" nalkas.

26 For synder vi med vilje efter å ha lært sannheten å kjenne, da er det ikke mere tilbake noget offer for synder,

Ty om vi med berått mod synda, sedan vi hava undfått kunskapen om sanningen, så återstår icke mer något offer för våra synder,

27 men bare en forferdelig gru for dom og en nidkjærhetens brand som skal fortære de gjenstridige.

utan allenast en förskräcklig väntan på dom och glöden av en eld som skall förtära motståndarna.

28 Har nogen brutt Mose lov, da dør han uten barmhjertighet på to eller tre vidners ord;

Den som föraktar Moses' lag, han skall "efter två eller tre vittnens utsago" dödas utan barmhärtighet;

29 hvor meget verre straff tror I da den skal aktes verd som har trådt Guds Sønn under føtter og ringeaktet paktens blod, som han blev helliget ved, og har hånet nådens Ånd?

huru mycket svårare straff tron I icke då att den skall anses värd, som förtrampar Guds Son och aktar förbundets blod för orent -- det i vilket han har blivit helgad -- och som smädar nådens Ande!

30 Vi kjenner jo ham som har sagt: Mig hører hevnen til, jeg vil gjengjelde, og atter: Herren skal dømme sitt folk.

Vi veta ju vem han är som sade: "Min är hämnden; jag skall vedergälla det", och åter: "Herren skall döma sitt folk."

31 Det er forferdelig å falle i den levende Guds hender.

Det är förskräckligt att falla i den levande Gudens händer.

32 Men kom i hu de gamle dager, da I, efter å være blitt oplyst, utholdt en stor strid i lidelser,

Men kommen ihåg den förgångna tiden, då I, sedan ljuset hade kommit till eder, ståndaktigt uthärdaden mången lidandets kamp

33 idet I dels blev til et skuespill ved hån og trengsler, dels led med dem som hadde det således.

och dels själva genom smälek och misshandling bleven gjorda till ett skådespel för världen, dels leden med andra som fingo genomgå sådant.

34 For også fangene hadde I medynk med, og fant eder med glede i at eders gods blev røvet, da I visste at I selv hadde en bedre og blivende eiendom.

Ty I haven delat de fångnas lidanden och med glädje underkastat eder att bliva berövade edra ägodelar. I vissten nämligen att I haven en egendom som är bättre och bliver beståndande.

35 Kast derfor ikke bort eders frimodighet, som har stor lønn!

Så kasten nu icke bort eder frimodighet, som ju har med sig stor lön.

36 For I trenger til tålmod, forat I, når I har gjort Guds vilje, kan opnå det som er lovt.

I behöven nämligen ståndaktighet för att kunna göra Guds vilja och få vad utlovat är.

37 For ennu er det bare så kort en stund, så kommer han som komme skal, og han skal ikke dryge;

Ty "ännu en helt liten tid, så kommer den som skall komma, och han skall icke dröja;

38 men den rettferdige, ved tro skal han leve, og dersom han unddrager sig, har min sjel ikke lyst til ham.

och min rättfärdige skall leva av tro. Men om någon drager sig undan, så finner min själ icke behag i honom".

39 Men vi er ikke av dem som unddrager sig til fortapelse, vi er av dem som tror til sjelens frelse.

Dock, vi höra icke till dem som draga sig undan, sig själva till fördärv; vi höra till dem som tro och så vinna sina själar.