< 2 Krønikebok 14 >

1 Og Abia la sig til hvile hos sine fedre og blev begravet i Davids stad, og hans sønn Asa blev konge i hans sted. I hans dager hadde landet ro i ti år.
Och Abia afsomnade med sina fader, och de begrofvo honom uti Davids stad; och Asa hans son vardt Konung i hans stad; uti den tiden var landet stilla i tio år.
2 Asa gjorde hvad godt og rett var i Herrens, hans Guds øine.
Och Asa gjorde det rätt var, och det Herranom hans Gud väl behagade;
3 Han fikk bort de fremmede guders altere og offerhaugene og sønderbrøt støttene og hugg Astartebilledene i stykker.
Och kastade bort de främmande altare, och höjderna, och slog sönder stoderna, och högg af lundarna;
4 Og han bød Juda å søke Herren, deres fedres Gud, og holde loven og budene.
Och lät säga Juda, att de skulle söka Herran deras fäders Gud, och göra efter lagen och budorden.
5 I alle Judas byer fikk han bort offerhaugene og solstøttene, og riket hadde ro under ham.
Och han kastade bort utur alla Juda städer höjderna och afgudarna; ty riket var stilla för honom.
6 Han bygget festninger i Juda; for landet hadde ro, og ingen førte krig mot ham i de år, fordi Herren gav ham ro.
Och han byggde fasta städer i Juda, medan landet stilla, och intet örlig emot honom var uti de årena; ty Herren gaf honom ro.
7 Han sa til Juda: La oss bygge disse byer og reise murer og tårner, porter og bommer omkring dem! Ennu råder vi fritt over landet, fordi vi har søkt Herren vår Gud; vi har søkt ham, og han har gitt oss ro på alle kanter. Så tok de til å bygge, og det lyktes for dem.
Och han sade till Juda: Låt oss bygga dessa städerna, och låta gå murar deromkring, och torn, portar och bommar, efter vi hafve rolighet i landena; ty vi hafve sökt Herran vår Gud, ja, vi hafve sökt honom, och han hafver gifvit oss ro allt omkring. Alltså byggde de, och det gick väl fram.
8 Asas hær var tre hundre tusen mann av Juda, som var væbnet med spyd og store skjold, og to hundre og åtti tusen av Benjamin, som bar små skjold og skjøt med bue; de var alle djerve stridsmenn.
Och Asa hade en här, som spjut och sköld båro: utaf Juda trehundradtusend, och utaf BenJamin de som sköld båro, och med båga kunde, tuhundradtusend, och åttatiotusend; och desse voro alle starke hjeltar.
9 Men etioperen Serah drog ut imot dem med en hær på tusen ganger tusen mann og tre hundre stridsvogner, og han kom til Maresa.
Så drog emot dem Serah den Ethiopen, med en mägtig här, tusende resor tusende, dertill trehundrade vagnar, och kommo intill Maresa.
10 Og Asa drog ut imot ham, og de stilte sig i fylking i Sefata-dalen ved Maresa.
Och Asa drog ut emot honom; och de redde sig till strid uti den dalen Zephatha vid Maresa.
11 Da ropte Asa til Herren sin Gud og sa: Herre, for dig gjør det ingen forskjell, enten du hjelper den mektige eller den maktesløse. Hjelp oss, Herre vår Gud! Til dig setter vi vår lit, og i ditt navn er vi gått mot denne store mengde. Herre, du er vår Gud; la ikke et menneske stå sig imot dig!
Och Asa åkallade Herran sin Gud, och sade: Herre, när dig är ingen skilfång hjelpa, ibland många, eller der ingen magt är. Hjelp oss. Herre vår Gud; ty vi förlåte oss på dig, och i ditt Namn äro vi komne emot denna hopen; Herre vår Gud, för dig förmår ingen menniska något.
12 Da lot Herren etioperne bli slått av Asa og Juda, og etioperne flyktet.
Och Herren plågade de Ethioper för Asa, och för Juda, så att de flydde.
13 Asa og hans folk forfulgte dem like til Gerar, og av etioperne falt det så mange at ingen av dem blev i live; de blev knust av Herren og hans hær. Og de førte et umåtelig stort hærfang bort med sig.
Och Asa med folkena, som med honom var, jagade efter dem allt intill Gerar. Och de Ethioper föllo, så att ingen af dem blef lefvandes, utan de vordo nederlagde för Herranom, och för hans här; och de togo ganska mycket rof deraf.
14 Og de inntok alle byene rundt omkring Gerar, for frykt for Herren var kommet over dem, og de plyndret alle byene, for det var meget å plyndre i dem.
Och han slog alla städer omkring Gerar; ty Herrans fruktan kom öfver dem, och de skinnade alla städer; ty der var mycket rof inne.
15 Endog teltene for buskapen tok de, og de førte bort en mengde med småfe og kameler, og så vendte de tilbake til Jerusalem.
Slogo de också boskapens hyddor, och togo får ganska mycken, och camelar; och kommo igen till Jerusalem.

< 2 Krønikebok 14 >