< 1 Johannes 3 >

1 Se, hvor stor kjærlighet Faderen har vist oss, at vi skal kalles Guds barn; og det er vi. Derfor kjenner verden ikke oss fordi den ikke kjenner ham.
En ta u, khodôr tak mo Pa mi lungkham hi! Mi lungkhamna lien rai sikin Pathien nâingeiin mi be zoi ani, male ma anghan a nâingei eini zoi. Hima sika hin rammuolin mi riet loi ani: Pathien a riet loi sikin.
2 I elskede! nu er vi Guds barn, og det er ennu ikke åpenbaret hvad vi skal bli; vi vet at når han åpenbares, da skal vi bli ham like; for vi skal se ham som han er.
Ka mal moroitak ngei, atûn hin Pathien nâingei ei ni zoi, aniatachu, imo ei hongni rang ti chu lân thâr tak mak. Aniatachu, Khrista a juong inlâr tika chu ama angin om ei tih, ti chu ei riet, ama chu anina anghan adiktakin ei mu rang sikin.
3 Og hver den som har dette håp til ham, han renser sig selv, likesom han er ren.
Tukhomin Khrista taka sabeina dôn kaiin chu Khrista ânthieng anghan an inthieng ngâi ani.
4 Hver den som gjør synd, han gjør og lovbrudd, og synden er lovbrudd.
Tutu khom nunsie ngei tho kai chu Pathien Balam a siet ani, asikchu nunsie hih balam sietna ani.
5 Og I vet at han er åpenbaret for å bortta våre synder, og synd er ikke i ham.
Khrista hah nunsie ngei lâk pai rangin a juong inlâr zoi ti nin riet, male ama kôm han chu nunsie reng om mak.
6 Hver den som blir i ham, synder ikke; hver den som synder, har ikke sett ham og ikke kjent ham.
Masikin tukhom Khrista leh inzomin a om tittin chu nunsie tho ngâi khâi mak; aniatachu tukhom nunsie a la tho bangin chu ama hah mu maka aninônchu riet khom riet tet mak ani.
7 Mine barn! la ikke nogen forføre eder! den som gjør rettferdighet, er rettferdig, likesom han er rettferdig.
Ka nâingei, tutên nangni huong no rese ngei! Tukhom adik sinpu chu midik ania, Khrista hah adik anghan.
8 Den som gjør synd, er av djevelen; for djevelen synder fra begynnelsen. Dertil er Guds Sønn åpenbaret at han skal gjøre ende på djevelens gjerninger.
Tukhom nunsie a la tho bangin chu Diabol ta ani, Diabol chu aphut renga nunsie a tho sikin. Pathien Nâipasal a juong inlangna abitak chu, Diabol sintho ngei minmang rang hih ani.
9 Hver den som er født av Gud, gjør ikke synd, fordi hans sæd blir i ham, og han kan ikke synde, fordi han er født av Gud.
Tukhom Pathien nâingei chu nunsie tho ngâi khâi mak ngei, Pathien nina tatak hah an nia han aom tita, male Pathien hih an Pa ani sikin, nunsie tho thei ngâi khâi mak ngei.
10 På dette kan Guds barn og djevelens barn kjennes; hver den som ikke gjør rettferdighet, er ikke av Gud, heller ikke den som ikke elsker sin bror.
Mahin Pathien nâingei le Diabol nâingei an teina ânthârna ani: adik sin loi ngei murdi le midang lungkham loi ngei chu Pathien nâingei nimak ngei.
11 For dette er det budskap som I hørte fra begynnelsen, at vi skal elske hverandre,
Aphut renga chong nin riet ha: inkhat le inkhat ên lungkham inlôm ngêt rang tih hi ani.
12 ikke som Kain, som var av den onde og slo sin bror ihjel. Og hvorfor slo han ham ihjel? Fordi hans gjerninger var onde, men hans brors rettferdige.
Eini chu Cain anghan chu om tet no u; ama chu Asaloi Inkhatpa ta ania, male a nâipa lele Abel a that ani. Ithomo Cain'n a thata? A sintho ngei ha chu asaloi ania, a nâipa sintho ngei ha chu adik sikin ani.
13 Undre eder ikke, brødre, om verden hater eder!
Masikin ka lâibungngei le sarnu ngei, rammuol mingeiin nangni an mumâkin chu kamâm no roi.
14 Vi vet at vi er gått over fra døden til livet, fordi vi elsker brødrene; den som ikke elsker, blir i døden.
Ei lâibungngei le sarnu ngei ei lungkham sikin thina renga hong jôkin ringna han ei lût zoi tiin ei riet ani. Tukhom lungkhamna dôn loi chu thina sinthotheina nuoia a la om tit ani.
15 Hver den som hater sin bror, er en manndraper, og I vet at ingen manndraper har evig liv blivende i sig. (aiōnios g166)
Tutu khom a lâibungngei mumâkngei chu mithatngei an ni, male mithatngei kumtuong ringna man ngâi mak ngei iti nin riet. (aiōnios g166)
16 På det kjenner vi kjærligheten at han satte sitt liv til for oss; også vi er skyldige å sette livet til for brødrene.
Ma hin lungkhamna hih imo ani ti chu ei riet: Khrista'n eini rangin a ringna a pêka. Hanchu, eini khom ma anghan, ei lâibungngei le sarnu ngei rangin ei ringna pêk rang hi êntâng ani!
17 Men den som har verdens gods og ser sin bror ha trang og lukker sitt hjerte for ham, hvorledes kan kjærligheten til Gud bli i ham?
Minei ngeiin lâibung mini sarnu mini ânsamin mu senla, hannoma anni ngei doiin an mulungngei khâr senla ngeia, Pathien kin lungkham inti thei no ni ngei.
18 Mine barn! la oss ikke elske med ord eller med tunge, men i gjerning og sannhet!
Ka nâingei, ei lungkhamna hih chongbâingei le mûra ti vaiin ni no senla; lungkhamna diktak, sinthôn minlang ngâi nirse.
19 Og på dette skal vi kjenne at vi er av sannheten, og så skal vi stille våre hjerter tilfreds for hans åsyn;
Hanchu, ma anghin, eini chu chongtak ta eini ti riet thei ei ta; ma anghin Pathien makunga ngamin ei om rang ani.
20 for om enn vårt hjerte fordømmer oss, så er Gud større enn vårt hjerte og kjenner alle ting.
Ei sielesarietnân asie mimintumin chu, Pathien chu ei sielesarietna nêkin a roiinpui uola neinuntin a riet let ngâi ei riet ani.
21 I elskede! dersom vårt hjerte ikke fordømmer oss, da har vi frimodighet for Gud,
Masikin ku ruol midit om ngei, ei sielesarietnân asie mimintum nôn chu, Pathien makunga hâina ei dôn ani.
22 og det vi beder om, det får vi av ham; for vi holder hans bud og gjør det som er ham til behag.
A chongpêkngei ei jôma, a râisân rang lam ei sin ngâi sikin ei ngên murdi a kôm renga ei man ngâi ani.
23 Og dette er hans bud at vi skal tro på hans Sønn Jesu Kristi navn og elske hverandre, således som han bød oss.
A chongpêkngei chu a Nâipasal Jisua Khrista ei iema, Khrista chongpêk mi pêk anghan inkhat le inkhat ên lungkham inlom hih ani.
24 Og den som holder hans bud, blir i ham og han i ham; og på dette kjenner vi at han blir i oss, av den Ånd som han gav oss.
Tukhom Pathien chongpêkngei ajômpu chu Pathien leh inzomin an oma, Pathien khom anni leh inzomin aom ngâi ani. Male Pathien'n Ratha mi pêk sikin Pathien leh inzomin ei om ti ei riet ani.

< 1 Johannes 3 >