< 1 Krønikebok 20 >

1 Året efter, ved den tid da kongene pleier å dra ut i krig, tok Joab ut med krigshæren og herjet Ammons barns land, og da han kom til Rabba, kringsatte han det; men David blev i Jerusalem; og Joab tok Rabba og ødela byen.
Pea naʻe hoko ʻo pehē, ʻi heʻene hili ange ʻae taʻu ʻe taha, ʻi he faʻahitaʻu ʻaia ʻoku faʻa ʻalu atu ai ʻae ngaahi tuʻi [ke fai ʻae tau], naʻe tataki atu ʻe Soape ʻae mālohi ʻoe kautau, pea naʻa ne fakalala ʻae fonua ʻoe fānau ʻa ʻAmoni, pea naʻa ne hoko atu ʻo kāpui ʻa Lapa ʻaki ʻae tau. Ka naʻe nofo pe ʻa Tevita ʻi Selūsalema. Pea naʻe kapa ʻa Lapa ʻe Soape, mo ne fakaʻauha ia.
2 Og David tok deres konges krone fra hans hode; det viste sig at den veide en talent gull, og der var på den en kostbar sten; nu kom den på Davids hode. Og det store hærfang han hadde tatt i byen, førte han med sig bort.
Pea naʻe toʻo mai ʻe Tevita ʻae tatā fakatuʻi mei he ʻulu ʻo honau tuʻi, pea ko hono mamafa ko e taleniti koula ʻe taha, pea naʻe fonofono ki ai ʻae ngaahi maka mahuʻinga; pea naʻe ʻai ia ki he fofonga ʻo Tevita: pea naʻa ne fetuku foki mei he kolo ʻae koloa lahi ʻaupito.
3 Og folket som bodde der, førte han ut og skar dem over med sager og treskesleder av jern eller hugg dem sønder med økser. Så gjorde David med alle Ammons barns byer. Derefter vendte David og alt folket tilbake til Jerusalem.
Pea naʻa ne ʻomi kituaʻā ʻae kakai naʻe nofo ʻi ai, mo ne kilisi ʻakinautolu ʻaki ʻae kili, pea mo e ngaahi meʻa keli ukamea, pea mo e ngaahi toki. Naʻe fai pehē ʻe Tevita ki he ngaahi kolo kotoa pē ʻoe fānau ʻa ʻAmoni, Pea naʻe foki mai ʻa Tevita pea mo e kakai kotoa pē ki Selūsalema.
4 Siden kom det til et slag med filistrene ved Geser; da slo husatitten Sibbekai Sippai, som hørte til Rafas barn, og de blev ydmyket.
Pea hili ʻae meʻa ni naʻe hoko ʻo pehē, naʻe fai ʻae tau ʻi Kesa mo e kakai Filisitia; pea ko e kuonga ia naʻe tāmateʻi ʻa Sipei ʻe Sipikei ko e tangata Husa, ko e taha ʻi he fānau ʻoe tangata sino lahi ʻaupito: pea naʻe ikuna ʻakinautolu.
5 Så kom det atter til strid med filistrene; og Elhanan, Ja'urs sønn, slo Lahmi, en bror av gittitten Goliat, som hadde et spyd hvis skaft var som en veverstang.
Pea naʻe toe fai ʻae tau mo e kakai Filisitia: pea naʻe tāmateʻi ʻe Elihanani ko e foha ʻo Saele ʻo Laami ko e tehina ʻo Kolaia ko e tangata Kati, ʻaia naʻe tatau hono foʻi tao mo e ʻakau lalanga ʻoe tangata lalanga tupenu.
6 Ennu en gang kom det til strid ved Gat. Der var en høivoksen mann, som hadde seks fingrer på hver hånd og seks tær på hver fot - i alt fire og tyve fingrer og tær; han var og en efterkommer av Rafa.
Pea naʻe toe fai foki ʻae tau ʻi Kati, pea naʻe ʻi ai ha tangata fuʻu lahi ʻaupito, ʻaia naʻe uofulu ma fā ʻa hono kupuʻi nima mo hono kupuʻi vaʻe, ko e taki ono ʻi he nima, mo e taki ono ʻi he vaʻe: pea ko e foha foki ia ʻoe tangata sino lahi ʻaupito.
7 Han hånte Israel; men Jonatan, sønn av Davids bror Simea, hugg ham ned.
Ka ʻi heʻene polepole tau ki ʻIsileli naʻe tāmateʻi ia ʻe Sonatane ko e foha ʻo Simia ko e tokoua ʻo Tevita.
8 Disse var efterkommere av Rafa i Gat, og de falt for Davids og hans menns hånd.
Naʻe fanauʻi ʻakinautolu ni ki he fuʻu tangata lahi ʻaupito ʻi Kati; pea naʻa nau tō ʻo mate ʻi he nima ʻo Tevita pea ʻi he nima ʻo ʻene kau tamaioʻeiki.

< 1 Krønikebok 20 >