< Apenbaring 6 >
1 Mens jeg så på, brøt Lammet det første seglet. Med en stemme som lignet på torden sa en av de fire skikkelsene:”Kom!”
Adudagi Yaomacha aduna chum taret adugi ahanba chum adu hangdokpa eina ure, aduga thawaipanba mari adugi maraktagi amana nong khakpagi makolgumna “Lak-u” haina haiba eina tare.
2 Da fikk jeg se at det sto en hvit hest foran meg. Rytteren som satt på den, hadde en pil og bue. De satte en seierskrans på hodet hans. Som en seierherre red han ut over jorden for å vinne seier på nytt.
Aduga eina yengbada, angouba sagol ama maphamduda leirammi. Sagol adugi mathakta tongliba mahak adu lirung ama pairammi, amasung mangonda luhup ama pirammi. Aduga mahakna langamba ama oina lanngamnaba thoudoraklammi.
3 Da Lammet brøt det andre seglet, hørte jeg neste skikkelse si:”Kom!”
Adudagi Yaomacha aduna anisuba chum adu hangdokpa matamda anisuba thawaipanba aduna asumna haiba eina tare “Lak-u!”
4 Da kom det fram en ildrød hest. Rytteren på hesten fikk makt til å forstyrre freden på jorden, slik at folkene ville drepe hverandre, og han ble utstyrt med et langt sverd.
Adudagi atoppa angangba sagol ama thorakle. Aduga sagol adubu thouriba mangonda malemdagi ingthaba louthoknaba amadi mising amaga amaga hattoknahannaba matik pirammi. Amasung mangonda achouba thangsang ama pire.
5 Da Lammet brøt det tredje seglet, hørte jeg den tredje av de fire skikkelsene si:”Kom!” Jeg fikk se en svart hest. Rytteren på hesten holdt en vekt i hånden.
Adudagi Yaomacha aduna ahumsuba chum adu hangdokpa matamda ahumsuba thawaipanba aduna “Lak-u!” haina haiba adu eina tare. Aduga eina yengbada amuba sagol ama ure. Sagol adubu thouriba mahakki makhutta khal ama pairammi.
6 Jeg hørte noe som lød som en stemme blant de fire skikkelsene si:”Ett kilo hvete for en hel daglønn. Tre kilo korn for samme lønn. Men oljen og vinen må du ikke skade.”
Amasung thawaipanba mari adugi maraktagi amagi manba khonjel amana haibadu eina tare, “Nongmagi khusuman gehu kilo ama, aduga nongmagi khusuman berley kilo ahum. Adubu thao amadi liduna thamlaba anggur mahi adudi manghanganu.”
7 Da Lammet brøt det fjerde seglet, hørte jeg den fjerde skikkelsen si:”Kom!”
Yaomacha aduna marisuba chum adu hangdokpa matamda, marisuba thawaipanba aduna “Lak-u!” haina haiba eina tare.
8 Nå fikk jeg se en blek gul hest. Rytteren på hesten het Døden. Etter den fulgte en representant fra de dødes verden. De fikk makt over en fjerdedel av jorden, slik at de kunne drepe folkene i krig, med sultekatastrofe, sykdommer og ville dyr. (Hadēs )
Aduga eina yengbada, maksinba machugi sagol ama eina ure. Madugi mathakta tongliba mahak adugi maming adu asiba kou-i aduga khamnung leibakna mahakki tung nakna illammi. Malemgi saruk mari thokpagi amagi mathakta lalna, chaktangbana, laina laichatna, amadi lamsasingna hatnaba makhoigi mathakta matik pire. (Hadēs )
9 Da Lammet brøt det femte seglet, fikk jeg se alteret i templet. Under alteret så jeg sjelene til alle dem som var drept fordi de hadde spredd Guds budskap om Jesus.
Adudagi Yaomacha aduna mangasuba chum adu hangdokle. Tengban Mapugi pao sandokpagidamak amadi makhoigi sakhida thajaba yaba oibagi maramgidamak hatkhraba makhoigi thawaising adu latnapunggi makhada eina ure.
10 De ropte med kraftig stemme:”Herre, du som er hellig og sann, hvor lenge vil det dra ut før du dømmer folkene på jorden og straffer fordi de drepte oss?”
Makhoina khonjel wangna laoraduna hairak-i, “He asengba amadi achumba, ingam ngamba Ibungo! Kayam kuina malemda leiriba mising asibu Ibungona wayenbidaduna, eikhoibu hatpagi cheirak pibikhiroidabage?”
11 Da fikk hver enkelt på seg hvite klær. De ble bedt om å være i ro enda en kort stund til antallet av Jesu tjenere, deres troende søsken, var fullt av dem som måtte dø for sin tro.
Makhoi khudingmakta angouba achonba phijol pibire; aduga makhoibu hatkhibagumna makhoiga minai oiminnabasing amasung christian oiminnabasing adubu masing suna hatpa loidriphaoba matam kharadang potthanaba makhoida hairammi.
12 Videre så jeg Lammet bryte det sjette seglet. Da kom det et stor jordskjelv. Solen ble svart som en sørgedrakt, hele månen ble rød som blod.
Aduga Yaomacha aduna taruksuba chum adu hangdokpa eina urammi. Maduda akanba yuhar haba ama thoklammi amasung numitna sa-matuna saba amuba phigum musillaklammi, thana eegumna pumngang nganglaklammi.
13 Stjernene på himmelen falt til jorden som umoden frukt når fikentreet blir rystet av kraftige stormkast.
Akanba nungsitna humbada heijing phadaba heiyitna kenbagum atiyagi thawanmichaksingna malemda taraklammi.
14 Ja, himmelen forsvant for mine øyne, som om den ble rullet sammen som en skriftrull. Alle fjell og øyer ble flyttet fra sine steder.
Atiyasu lairik makon konsinkhibagumna mangkhirammi, aduga chingjao amasung ithat pumnamaksu masagi maphamdagi lenglammi.
15 Makthaverne på jorden, ledere, høye militærsjefer, de rike og mektige, ja, alle folk, både slaver og frie gjemte seg i grotter og mellom fjellknauser.
Adudagi malemgi ningthousing, leingakpasing, lanmigi makoksing, inakkhunbasing amasung matik leiba mising, amadi atoppa mi pumnamak, minai amadi maning tamba mi khudingna surungsingda amadi chingjaogi nungjaolakta lotle.
16 De ropte til fjellene og steinene:”Fall over oss. Gjem oss for sinnet til ham som sitter på tronen og Lammet.
Aduga makhoina chingjaosing amadi nungjaosingda kouduna hairak-i, “Eikhoigi ithakta tabiduna phambal adugi mathakta phamliba Ibungo mahakki mittagi amasung Yaomacha adugi asaoba adudagi eikhoibu lotpiyu.
17 For nå har den fryktelige dagen kommet da Gud og Lammet vil dømme alle. Hvem kan da overleve?”
Maramdi makhoigi asaobagi tamthiraba numit adu thunglare, aduga madugi maiyokta kanana leppa ngamgani?”