Matei 27
1 Lukela pehe, vakulu voha va kuteta, pamonga na vagogo va Chiyawudi vakajovesana ndava ya kumkoma Yesu.
Men när det hade blivit morgon, fattade alla översteprästerna och folkets äldste det beslutet angående Jesus, att de skulle döda honom.
2 Hinu vakamukunga, vakamutola na kumgotola kwa Pilatu mweavimkulu wa Loma.
Och de läto binda honom och förde honom bort och överlämnade honom åt Pilatus, landshövdingen.
3 Kangi Yuda, mweamng'anamwikili Yesu paavawene kuvya vamali kumuhamula Yesu, akang'ahika neju mumtima waki, avawuyisili vakulu va kuteta mashonga gala hipandi selasini.
När då Judas, som hade förrått honom, såg att han var dömd, ångrade han sig och bar de trettio silverpenningarna tillbaka till översteprästerna och de äldste
4 Akavajovela, “Nibudili kumng'anamukila mundu angabuda akomiwa.” Nambu vene, vakayangula, “Lenilo ndi lihengu laku? Umanya wamwene.”
och sade: "Jag har syndat därigenom att jag har förrått oskyldigt blod." Men de svarade: "Vad kommer det oss vid? Du får själv svara därför."
5 Mwene akataga hipandi ya mashonga gala Munyumba ya Chapanga, akahuma kuvala ya Nyumba ya Chapanga na kuhamba kujikungila.
Då kastade han silverpenningarna i templet och gick sin väg. Sedan gick han bort och hängde sig.
6 Vakulu va kuteta vakatola mashonga genago, vakajova, “Mumbele ya malagizu gitu kuvika muchibana cha Nyumba ya Chapanga ndava muni mashonga gegapatikini kwa kukoma.”
Men översteprästerna togo silverpenningarna och sade: "Det är icke lovligt att lägga dem i offerkistan, eftersom det är blodspenningar."
7 Hinu vakajovesana, vakatola mashonga gala kugula mgunda wa ludaka muni pavyaa pandu pa kuzikila vayehe.
Och sedan de hade fattat sitt beslut, köpte de för dem Krukmakaråkern till begravningsplats för främlingar.
8 Ndava ya genago, hati lelu mgunda wenuwo wikemelewa “Mgunda ngasi mana yaki mgunda weuguliwi kwa ukomaji.”
Därför kallas den åkern ännu i dag Blodsåkern.
9 Ndi chagatimalili malovi ga Yelemia mweavi mlota wa Chapanga, “Valotili mashonga hipandi selasini, mashonga ya mwenuyo luhuna lwa vandu va Isilaeli.
Så fullbordades det som var sagt genom profeten Jeremias, när han sade: "Och jag tog de trettio silverpenningarna -- priset för den man vilkens värde hade blivit bestämt, den som israelitiska män hade värderat --
10 Vakahengela kugula mgunda wa madakali, ngati chealagazili Bambu.”
och jag gav dem till betalning för Krukmakaråkern, i enlighet med Herrens befallning till mig."
11 Yesu akayima palongolo ya mkulu wa Loma, ndi mkulu yula akamkota, “Veve, ndi wa Nkosi wa Vayawudi?” Yesu akayangula, “Genago ndi ujovili wamwene.”
Men Jesus ställdes fram inför landshövdingen. Och landshövdingen frågade honom och sade: "Är du judarnas konung?" Jesus svarade honom: "Du säger det själv."
12 Nambu vakulu va kuteta na vagogo pevamtakili, mwene ayangwili lepi lilovi.
Men när översteprästerna och de äldste framställde sina anklagelser mot honom, svarade han intet.
13 Kangi Pilatu akamkota “Wu, wiyuwana lepi matakilu gevakukutakila veve?”
Då sade Pilatus till honom: "Hör du icke huru mycket de hava att vittna mot dig?"
14 Nambu Yesu ayangwili lepi hati lilovi limonga, mkulu wa Loma akakangasa neju.
Men han svarade honom icke på en enda fråga, så att landshövdingen mycket förundrade sig.
15 Hinu yavi mvelu wa mkulu wa Loma lukumbi lwa mselebuko wa Pasaka, kuvadindulila Vayawudi mkungiwa mmonga mwevakumgana.
Nu var det sed att landshövdingen vid högtiden gav folket en fånge lös, vilken de ville.
16 Lukumbi lwenulo peavili na mkungiwa mmonga mweamanyikini neju, mweikemiwa Balaba.
Och man hade då en beryktad fånge, som hette Barabbas.
17 Ndi, vandu pavakonganiki pamonga, Pilatu akavakota, “Mwigana nivadindulilayi yani pagati ya vavili ava, Balaba amala Yesu mweikemiwa Kilisitu?”
När de nu voro församlade, frågade Pilatus dem: "Vilken viljen I att jag skall giva eder lös, Barabbas eller Jesus, som kallas Messias?"
18 Ndava muni amanyili kuvya vachilongosi va chiyawudi vamuwusili Yesu ndava ya wihu.
Han visste nämligen att det var av avund som man hade dragit Jesus inför rätta.
19 Pilatu peatamili pachigoda chaki cha uhamula, mdala waki ampelikili ujumbi, “Ukoto kumhengela chindu chochoa mundu uyu angahoka ndava lelu nin'gaiki neju munjozi ndava ya mwenuyo.”
Och medan han satt på domarsätet, hade hans hustru sänt bud till honom och låtit säga: "Befatta dig icke med denne rättfärdige man; ty jag har i natt lidit mycket i drömmen för hans skull."
20 Nambu vakulu va kuteta na vagogo vakuvakulukisa vandu vamyupa Balaba adinduliwa na Yesu akomiwa.
Men översteprästerna och de äldste hade övertalat folket att begära Barabbas och låta förgöra Jesus.
21 Pilatu akavakota, “Ndi yani pagati ava vavili mwemukumgana nivadindulilayi nyenye?” Vakamyangula mdindulayi, “Balaba!”
När alltså landshövdingen nu frågade dem och sade: "Vilken av de två viljen I att jag skall giva eder lös?", så svarade de: "Barabbas."
22 Pilatu akavakota kavili, “Hinu nikita kyani na Yesu nweikemiwa Kilisitu?” Voha vakayangula, “Avambiwa pamsalaba!”
Då frågade Pilatus dem: "Vad skall jag då göra med Jesus, som kallas Messias?" De svarade alla: "Låt korsfästa honom."
23 Nambu Pilatu akavakota, “Ndava kyani? Abudili kiki?” Ndi vene vakajova kwa lwami luvaha, “Avambiwa pamsalaba!”
Men han frågade: "Vad ont har han då gjort?" Då skriade de ännu ivrigare: "Låt korsfästa honom."
24 Hinu, Pilatu paamanyili ngati yihotoleka lepi kuvagunisa, chitutu chitumbula, akatola manji, akasamba mawoko palongolo ya msambi wa vandu, akajova, “Yikunivala lepi ngasi ya mundu uyu, kwali mwavene.”
När nu Pilatus såg att han intet kunde uträtta, utan att larmet blev allt starkare, lät han hämta vatten och tvådde sina händer i folkets åsyn och sade: "Jag är oskyldig till denne mans blod. I fån själva svara därför."
25 Vandu voha vakayangula, “Ngasi yaki yeyitika yivya ndava ya tete na vana vitu!”
Och allt folket svarade och sade: "Hans blod komme över oss och över våra barn."
26 Kangi Pilatu akamdindulila Balaba kuhuma muchifungu, na kumtova michapilu akamgotola Yesu avambiwa pamsalaba.
Då gav han dem Barabbas lös; men Jesus lät han gissla och utlämnade honom sedan till att korsfästas.
27 Kangi manjolinjoli ga mkulu wa Loma, vamyingisi Yesu mugati ya nyumba ya nkosi, ndi manjolinjoli vakakonganeka msambi woha.
Då togo landshövdingens krigsmän Jesus med sig in i pretoriet och församlade hela den romerska vakten omkring honom.
28 Vakamuwula nyula zaki, vakamuwalika nyula yidung'u ya chinkosi.
Och de togo av honom hans kläder och satte på honom en röd mantel
29 Kangi vakabota njingwa ya minga, vamuwaliki kumutu, vakamvikila mlayi muchiwoko chaki cha kulyela. Vakafugama palongolo yaki ndi vamvevisi vakumjovela, “Tukuwoni Nkosi wa Vayawudi!”
och vredo samman en krona av törnen och satte den på hans huvud, och i hans högra hand satte de ett rör. Sedan böjde de knä inför honom och begabbade honom och sade: "Hell dig, judarnas konung!"
30 Vakamuhunyila mata, vakatola mlayi wula, vakamtova nawu kumutu.
Och de spottade på honom och togo röret och slogo honom därmed i huvudet.
31 Pavamali kumvevesa, vakamuwula ligwanda lenilo, vamuwaliki nyula zaki, kangi vakamhindikila pa kumvamba pamsalaba.
Och när de så hade begabbat honom, klädde de av honom manteln och satte på honom hans egna kläder och förde honom bort till att korsfästas.
32 Pavavi mukuhamba vamkolili mundu mmonga liina laki Simoni mkolonjinji wa Kulene, kwa makakala vamgegisi msalaba wa Yesu.
Då de nu voro på väg ditut, träffade de på en man från Cyrene, som hette Simon. Honom tvingade de att gå med och bära hans kors.
33 Pavahikili pandu pepikemelewa Goligota, mana yaki “Libangu la Mutu.”
Och när de hade kommit till en plats som kallades Golgata (det betyder huvudskalleplats),
34 Vakampela divayi yeyihangisini na nyongo. Nambu Yesu peamiyangili akabela kunywa.
räckte de honom vin att dricka, blandat med galla; men då han hade smakat därpå, ville han icke dricka det.
35 Pavamali kumvamba pamsalaba, ndi vakatovela gudugudu kugavana nyula zaki.
Och när de hade korsfäst honom, delade de hans kläder mellan sig genom att kasta lott om dem.
36 Manjolinjoli vakatama penapo kumulindalila.
Sedan sutto de där och höllo vakt om honom.
37 Panani ya mutu waki pamsalaba, vakayandika matakilu ga kumvala mwene “Mwenuyu ndi Yesu, Nkosi va Vayawudi.”
Och över hans huvud hade man satt upp en överskrift, som angav vad han var anklagad för, och den lydde så: "Denne är Jesus, judarnas konung."
38 Mewawa kwavi na vanyagaji vavili vavambiwi mu misalaba pamonga na Yesu, mmonga upandi waki wa kulyela na yungi upandi wa kumangeya.
Med honom korsfästes då ock två rövare, den ene på högra sidan och den andre på vänstra.
39 Vandu vevapitayi njila yeniyo vamligili kuni vinyugusa mitu yavi na kujova,
Och de som gingo där förbi bespottade honom och skakade huvudet
40 “Veve lepi! Mwewajova wihotola kudenya Nyumba ya Chapanga na kujenga kavili pamagono gadatu? Hinu ujisangula wamwene. Ngati veve wa Mwana wa Chapanga, ndi huluka pamsalaba!”
och sade: "Du som bryter ned templet och inom tre dagar bygger upp det igen, hjälp dig nu själv, om du är Guds Son, och stig ned från korset."
41 Mewawa vakulu va kuteta pamonga na vawula va malagizu na vagogo vamvevisi, na kujova,
Sammalunda talade ock översteprästerna, jämte de skriftlärde och de äldste, begabbande ord och sade:
42 “Avasangwili vayaki, ihotola lepi kujisangula mwene! Ati mwene ndi Nkosi wa vandu va Isilaeli! Hinu ahulukayi pamsalaba na tete yati tikumsadika mwene.
"Andra har han hjälpt; sig själv kan han icke hjälpa. Han är ju Israels konung; han stige nu ned från korset, så vilja vi tro på honom.
43 Amhuvalili Chapanga na kujova mwene ndi Mwana wa Chapanga! Ngati Chapanga akumgana ihotola kumsangula!”
Han har satt sin förtröstan på Gud, må nu han frälsa honom, om han har behag till honom, han har ju sagt: 'Jag är Guds Son.'"
44 Mewawa vala vanyagaji veavambiwi nawu pamsalaba pamonga vamligili.
På samma sätt smädade honom också rövarna som voro korsfästa med honom.
45 Kuhumila muhi wa saa sita mbaka saa tisa, chitita chatindili mulima woha.
Men vid sjätte timmen kom över hela landet ett mörker, som varade ända till nionde timmen.
46 Hinu payahikili saa tisa, Yesu akavemba neju, “Eloi, Eloi, lama sabakitani?” Mana yaki, “Chapanga wangu, Chapanga wangu, ndava kyani unilekili?”
Och vid nionde timmen ropade Jesus med hög röst och sade: "Eli, Eli, lema sabaktani?"; det betyder: "Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?"
47 Nambu vandu vangi vevayimili pala pevayuwini genago vakajova, “Akumkemela Eliya.”
Men när några av dem som stodo där borde detta, sade de: "Han kallar på Elias."
48 Mmonga wavi akajumba akatola lidodoki, akajwiga mudivayi yivavanu akaivika mumlayi akampela anywai.
Och strax skyndade en av dem fram och tog en svamp och fyllde den med ättikvin och satte den på ett rör och gav honom att dricka.
49 Nambu vangi vakajova, “Leka tiloli ngati Eliya ibwela kumsangula.”
Men de andra sade: "Låt oss se om Elias kommer och hjälper honom."
50 Ndi Yesu akavembeneka kwa lwami luvaha, akafwa.
Åter ropade Jesus med hög röst och gav upp andan.
51 Penapo lipazia la Nyumba ya Chapanga lapapwiki hipandi hivili kuhumila kunani mbaka pahi, mulima woha wandendimi, na matalahu gakabayuka,
Och se, då rämnade förlåten i templet i två stycken, uppifrån och ända ned, och jorden skalv, och klipporna rämnade,
52 matinda gagubwiki na vandu va Chapanga vamahele vevafwili vayukili.
och gravarna öppnades, och många avsomnade heligas kroppar stodo upp.
53 Pevahumili mumatinda gavi, Yesu peamali kuyuka pamonga nawu, vakayingila Pamuji wa Msopi ndi Yelusalemu vawonikini na vandu vamahele.
De gingo ut ur sina gravar och kommo efter hans uppståndelse in i den heliga staden och uppenbarade sig för många.
54 Hinu, mkulu yula pamonga na manjolinjoli vevamyangalila Yesu, pavauwene mulima windendema na goha gegahumalili, vakayogopa neju, vakajova, “Chakaka mundu mwenuyu avi Mwana wa Chapanga.”
Men när hövitsmannen och de som med honom höllo vakt om Jesus sågo jordbävningen och det övriga som skedde, blevo de mycket förskräckta och sade: "Förvisso var denne Guds Son."
55 Pandu penapo kwavi na vadala vamahele vevatamili vilolokesa cha kutali, venavo ndi vevamlandili Yesu kuhuma ku Galilaya vakumhengela.
Och många kvinnor som hade följt Jesus från Galileen och tjänat honom, stodo där på avstånd och sågo vad som skedde.
56 Pagati yavi avili Maliya kuhuma Magidala na Maliya nyina wavi Yakobo na Yosefu, pamonga na nyina wavi vana va Zebedayo.
Bland dessa voro Maria från Magdala och den Maria som var Jakobs och Joses' moder, så ock Sebedeus' söners moder.
57 Palatipimi lilanga, abwelili mundu mmonga mkolo vindu vyamahele mkolonjinji wa Alimatei, liina laki Yosefu. Mwenuyu mewa avi muwuliwa wa Yesu.
Men när det hade blivit afton, kom en rik man från Arimatea, vid namn Josef, som ock hade blivit en Jesu lärjunge;
58 Amhambili Pilatu, akamuyupa higa ya Yesu. Pilatu akahamula vampelayi.
denne gick till Pilatus och utbad sig att få Jesu kropp. Då bjöd Pilatus att man skulle lämna ut den åt honom.
59 Yosefu akayitola higa yila na kuutindisila nyula ya msopi,
Och Josef tog hans kropp och svepte den i en ren linneduk
60 akauvika mulitinda laki la mupya leahongwili mulitalau, akalibilingisa liganga livaha kudinda mlyangu wa litinda akawuka.
och lade den i den nya grav som han hade låtit hugga ut åt sig i klippan; och sedan han hade vältrat en stor sten för ingången till graven, gick han därifrån.
61 Maliya mkolonjinji wa Magidala na Maliya yungi yula vatamili kulolokesa litinda.
Men Maria från Magdala och den andra Maria voro där, och de sutto gent emot graven.
62 Chilau yaki, ndi Ligono la Kupumulila, ndi vakulu vakuteta na Vafalisayu vamhambili Pilatu.
Följande dag, som var dagen efter tillredelsedagen, församlade sig översteprästerna och fariséerna och gingo till Pilatus
63 Vakajova “Mkulu, tikumbwiki kuvya yula mchenjela ajovili peavili mumi kuvya akafwayi yati iyuka pagimalika magono gadatu,
och sade: "Herre, vi hava dragit oss till minnes att den villoläraren sade, medan han ännu levde: 'Efter tre dagar skall jag uppstå.'
64 Hinu lagiza valonda valindalila litinda mbaka pegimalika magono gadatu ndava vawuliwa vaki vihotola kumuyiva na kuvajovela vandu kuvya ayukili. Muni udese wa pamwishu wenuwu yati wivya uvaha neju kuliku wa kutumbula.”
Bjud fördenskull att man skyddar graven intill tredje dagen, så att hans lärjungar icke komma och stjäla bort honom, och sedan säga till folket att han har uppstått från de döda. Då bliver den sista villan värre än den första."
65 Pilatu akavayangula, “Muvi na manjolinjoli, muhamba mukalindila chemwihotola.”
Pilatus svarade dem: "Där haven I vakt; gån åstad och skydden graven så gott I kunnen."
66 Hinu vakahamba kulindila litinda vakavika vidindilu liganga lila, vakaleka manjolinjoli bahapo vakulilindila.
Och de gingo åstad och skyddade graven, i det att de icke allenast satte ut vakten, utan ock förseglade stenen.
