Maluko 12
1 Yesu akatumbula kulongela nawu, kwa luhumu akajova, mundu mmonga alimili mgunda wa mizabibu, Atindisili luwumba, na pagati yaki agimili ligodi la kuminyila divayi ajengili mnala, akalikodisha kwa valimaji, akahamba mulima wa kutali.
Och han begynte tala till dem i liknelser: "En man planterade en vingård och satte stängsel däromkring och högg ut ett presskar och byggde ett vakttorn; därefter lejde han ut den åt vingårdsmän och for utrikes.
2 Lusenje lwa mabenu, amtumili mvanda waki kwa valimaji vala, akamletela pandu paki pa mabenu.
När sedan rätta tiden var inne, sände han en tjänare till vingårdsmännen, för att denne av vingårdsmännen skulle uppbära någon del av vingårdens frukt.
3 Nambu valimaji vala, vakamkamula mvanda yula, vakamtova vakamuwuyisa mawoko gawaka.
Men de togo fatt på honom och misshandlade honom och läto honom gå tomhänt tillbaka.
4 Mkolo mgunda amtumili kavili mvanda yungi. Mewa mwenuyo vakamulemasa kumutu na kumkitila mambu ga soni.
Åter sände han till dem en annan tjänare. Honom slogo de i huvudet och skymfade.
5 Mewawa, mkolo mgunda yula akamtuma mvanda yungi, mwenuyo vakamkoma. Vangi vamahele veavatumili, vangi pagati yavi vatoviwi na vangi vakomiwi.
Sedan sände han åstad ännu en annan, men denne dräpte de. Likaså gjorde de med många andra: somliga misshandlade de, och andra dräpte de.
6 Asigalili mundu mmonga, ndi mwana waki chiganu. Pamwishu amtumili mwenuyo akajova, nimanyili yati vakumtopesa mwana vangu.
Nu hade han ock en enda son, vilken han älskade. Honom sände han slutligen åstad till dem, ty han tänkte: 'De skola väl hava försyn för min son.'
7 “Nambu valimaji vala pavamuwene ibwela, vakajovesana, ‘Mwenuyu ndi mhali, ndi timkomayi muni uhali waki uvyai witu!’
Men vingårdsmännen sade till varandra: 'Denne är arvingen; kom, låt oss dräpa honom, så bliver arvet vårt.'
8 Hinu vakamkamula, vakamkoma na kumtaga kuvala ya mgunda wa mizabibu wula.”
Och de togo fatt på honom och dräpte honom och kastade honom ut ur vingården. --
9 “Akavakota, hinu mkolo mgunda yati ikita kyani? Yati ibwela kuvakoma valimaji vala na kuvapela mgunda wa mizabibu wula vandu vangi.”
Vad skall nu vingårdens herre göra? Jo, han skall komma och förgöra vingårdsmännen och lämna vingården åt andra.
10 Wu, mwangasoma Mayandiku Gamsopi? Liganga levalibelili vakujenga, hinu ndi liganga lelikamulila nyumba.
Haven I icke läst detta skriftens ord: 'Den sten som byggningsmännen förkastade, den har blivit en hörnsten;
11 Bambu ndi mweakitili lijambu lenili, lenili ndi lachinamtiti neju kwitu!
av Herren har den blivit detta, och underbar är den i våra ögon'?"
12 Vachilongosi va Vayawudi na Vawula va Malagizu na vagogo, vamanyili kuvya luhumu wenuwo ukuvavala vene. Vaganili kumkamula, nambu vayogwipi msambi wa vandu. Vakamleka vakawuka.
De hade nu gärna velat gripa honom, men de fruktade för folket; ty de förstodo att det var om dem som han hade talat i denna liknelse. Så läto de honom vara och gingo sin väg.
13 Vangi pagati ya Vafalisayu na valanda va chikundi cha Helodi vatumwili vamyonjola Yesu kwa malovi gaki.
Därefter sände de till honom några fariséer och herodianer, för att dessa skulle fånga honom genom något hans ord.
14 Vamhambili, vakamjovela, “Muwula, timanyili kuvya veve wamundu wa chakaka mweujova chakaka. Veve ukumlola lepi mundu mwene ndi yani, ukulu wa mundu chindu lepi kwa veve, nambu wiwula chakaka munjila ya Chapanga. Wu, chabwina kulipa kodi kwa nkosi wa ku Loma amala lepi? Tilipayi amala tikotoka kulipa?”
Dessa kommo nu och sade till honom: "Mästare, vi veta att du är sannfärdig och icke frågar efter någon, ty du ser icke till personen, utan lär om Guds väg vad sant är. Är det lovligt att giva kejsaren skatt, eller är det icke lovligt? Skola vi giva skatt, eller icke giva?"
15 Nambu Yesu amanyili uhomela wavi, akavajovela, “Ndava kyani mukunilinga? Muniletelayi lishonga lene nililolayi.”
Men han förstod deras skrymteri och sade till dem: "Varför söken I att snärja mig? Tagen hit en penning, så att jag får se den."
16 Vakampela lishonga lila, na mwene akavakota, “Pamihu na liina la yani?” Vakamyangula, “Vya nkosi wa ku Loma.”
Då lämnade de fram en sådan. Därefter frågade han dem: "Vems bild och överskrift är detta?" De svarade honom: "Kejsarens."
17 Hinu Yesu akavajovela, “Mumpelayi nkosi wa ku Loma vyevivili vyaki na mumpelayi Chapanga vyevivii vyaki.” Vakakangaswa nayu neju.
Då sade Jesus till dem: "Så given kejsaren vad kejsaren tillhör, och Gud vad Gud tillhör." Och de förundrade sig högeligen över honom.
18 Kangi Vasadukayu vevijova kawaka kuyuka vamuhambalili Yesu vakamkota,
Sedan kommo till honom några av sadducéerna, vilka mena att det icke gives någon uppståndelse. Dessa frågade honom och sade:
19 “Muwula, Musa atilagazili, mundu akafwayi na kuleka mdala changali mwana mlongo vaki yikumgana amuhala lipwela yula, ndi ambabakisila vana mlongo vaki.
"Mästare, Moses har givit oss den föreskriften, att om någon har en broder som dör, och som efterlämnar hustru, men icke lämnar barn efter sig, så skall han taga sin broders hustru till äkta och skaffa avkomma åt sin broder.
20 Leka tijova pavi na valongo saba. Mwealongolili kuvelekewa agegili afwili changaleka mwana.
Nu voro här sju bröder. Den förste tog sig en hustru, men dog utan att lämna någon avkomma efter sig.
21 Mbena waki akamuhala lipwela yula, namwene afwili changaleka mwana, yikavya mewawa na mlongo wa datu.
Då tog den andre i ordningen henne, men också han dog utan att lämna någon avkomma efter sig; sammalunda den tredje.
22 Voha saba vafwili changaleka mwana. Kangi lipwela yula afwili.
Så skedde med alla sju: ingen av dem lämnade någon avkomma efter sig. Sist av alla dog ock hustrun.
23 Hinu ligono vandu paviyuka, mau yula yati ivya mdala wa yani? Ndava voha saba vamgegili.”
Vilken av dem skall nu vid uppståndelsen, när de uppstå, få henne till hustru? De hade ju alla sju tagit henne till hustru."
24 Yesu akavayangula, nyenye mbudili ndava mmanyi lepi Mayandiku Gamsopi amala makakala ga Chapanga.
Jesus svarade dem: "Visar icke eder fråga att I faren vilse och varken förstån skrifterna, ej heller Guds kraft?
25 Muni vevafwili peviyuka yati vigega lepi amala kugegewa, yati vivya ngati vamitumu va kunani kwa Chapanga.
Efter uppståndelsen från de döda taga män sig icke hustrur, ej heller givas hustrur åt män, utan de äro då såsom änglarna i himmelen.
26 Nambu ndava ya kuyuka kwa vevafwili, msomili lepi chitabu cha Musa pandu pepivala dasi yeyiyaka motu? Chapanga amjovili Musa, nene ndi Chapanga wa Ibulahimu na Chapanga wa Izaki na Chapanga wa Yakobo.
Men vad nu det angår, att de döda uppstå, haven I icke läst i Moses' bok, på det ställe där det talas om törnbusken, huru Gud sade till honom så: 'Jag är Abrahams Gud och Isaks Gud och Jakobs Gud'?
27 Hinu, mwene lepi “Chapanga wa vevafwili, nambu Chapanga wa vevavi wumi. Nyenye mbudili neju!”
Han är en Gud icke för döda, utan för levande. I faren mycket vilse."
28 Mmonga wa vawula va malagizu abwelili na kayuwana mhutanu wavi. Peaweni Yesu akuvayangula bwina, akamhegelela na kumkota Yesu, “Pagati ya malagizu goha yoki yikulu?”
Då trädde en av de skriftlärde fram, en som hade hört deras ordskifte och förstått att han hade svarat dem väl. Denne frågade honom: "Vilket är det förnämsta av alla buden?"
29 Yesu akamyangula, “Malagizu gakulu pagati ya goha ndi aga: ‘Myuwanila nyenye vandu wa ku Isilaeli! Bambu Chapanga witu, ngamwene Bambu.
Jesus svarade: "Det förnämsta är detta: 'Hör, Israel! Herren, vår Gud, Herren är en.
30 Umgana Bambu Chapanga waku kwa wumi waku woha na mtima waku woha na luhala lwaku lwoha, na makakala gaku goha.’
Och du skall älska Herren, din Gud, av allt ditt hjärta och av all din själ och av allt ditt förstånd och av all din kraft.'
31 Na muhilu wa pili ndi uwu: ‘Umgana muyaku ngati cheukujigana wamwene.’ Gavi lepi malagizu gakulu gangi ngati aga.”
Därnäst kommer detta: 'Du skall älska din nästa såsom dig själv.' Intet annat bud är större än dessa."
32 Hinu, muwula wa malagizu yula akamjovela Yesu, “Muwula! Ujovili chakaka kuvya Bambu ndi Chapanga, kawaka yungi nambu mwene.
Då svarade den skriftlärde honom: "Mästare, du har i sanning rätt i vad du säger, att han är en, och att ingen annan är än han.
33 Na yikumgana mundu kumgana Chapanga kwa mtima woha na luhala lwoha na makakala gaki goha, na kumgana muyaki ngati cheakujigana mwene. Lijambu lenili ndi labwina neju kuliku kumpela Chapanga hinyama ya kutinyisa na teta zozoha zingi.”
Och att älska honom av allt sitt hjärta och av allt sitt förstånd och av all sin kraft och att älska sin nästa såsom sig själv, det är 'förmer än alla brännoffer och slaktoffer'."
34 Yesu pealoli mundu yula ayangwili kwa ukekesi, akamjovela, “Veve uvi papipi kumyidakila Chapanga atalalila wumi waku.” Kangi peamali kujova ago kawaka mundu mwealingi kumkota Yesu lilovi.
Då nu Jesus märkte att han hade svarat förståndigt, sade han till honom: "Du är icke långt ifrån Guds rike." Sedan dristade sig ingen att vidare ställa någon fråga på honom.
35 Lukumbi Yesu iwula mu Nyumba ya Chapanga, akotili, “Ndava kyani Vawula va Malagizu vijova kuvya Kilisitu ndi mmonga ndu pagati ya vana va Daudi?
Medan Jesus undervisade i helgedomen, framställde han denna fråga: "Huru kunna de skriftlärde säga att Messias är Davids son?
36 Daudi mwene kwa kulongoswa na Mpungu Msopi ajovili, ‘Bambu amjovili Bambu wangu, tama upandi wangu wa kulyelela, mbaka nivavika vamakoko vaku pahi pa magendelu gaku.’
David själv har ju sagt genom den helige Andes ingivelse: 'Herren sade till min herre: Sätt dig på min högra sida, till dess jag har lagt dina fiender dig till en fotapall.'
37 Daudi mwene akumkemela Kilisitu ‘Bambu.’ Yihotoleka wuli hinu kuvya mmonga ndu pagati ya vana vaki?” Msambi wa vandu wamuyuwanila kwa luheku.
Så kallar nu David själv honom 'herre'; huru kan han då vara hans son?" Och folkskarorna hörde honom gärna.
38 Mukuwula kwaki, Yesu avajovili, “Mujiyangalila na Vawula va Malagizu, vevigana kugenda kuni vawalili magwanda gatali na kujambuswa na kwa utopesa vandu pandu pakugulisila vindu.
Och han undervisade dem och sade till dem: "Tagen eder till vara för de skriftlärde, som gärna gå omkring i fotsida kläder och gärna vilja bliva hälsade på torgen
39 Mewawa vigana kutama palongolo munyumba za kukonganekela Vayawudi na mvigoda vya palongolo pamgongolelu wa chakulya.
och gärna sitta främst i synagogorna och på de främsta platserna vid gästabuden --
40 Vene vitola nyumba na vindu vya valipwela kwa kuvakonga, kuni vakujidekesa kumuyupa Chapanga mulukumbi lutali. Ligono la mwishu yati vilipiswa pavaha.”
detta under det att de utsuga änkors hus, medan de för syns skull hålla långa böner. De skola få en dess hårdare dom."
41 Yesu atamili papipi na chijomela cha kusopela luteta mu Nyumba ya Chapanga. Avalolili vandu chavasopa teta muchijomela chila. Vandu vana vindu vyamahele, vasopili mashonga gamahele mugati yaki.
Och han satte sig mitt emot offerkistorna och såg huru folket lade ned penningar i offerkistorna. Och många rika lade dit mycket.
42 Kangi akabwela lipwela mngangu mmonga, akasopa sendi zivili videbe neju.
Men en fattig änka kom och lade ned två skärvar, det är ett öre.
43 Yesu avakemili vawuliwa vaki akavajovela, “Chakaka nikuvajovela, lipwela uyu mngangu asopili mashonga gamahele muchijomela kuliku vangi voha.
Då kallade han sina lärjungar till sig och sade till dem: "Sannerligen säger jag eder: Denna fattiga änka lade dit mer än alla de andra som lade något i offerkistorna.
44 Muni vandu voha vangi vawusili chiyonjokesu cha vindu, nambu mau uyu mngangu, asopili vindu vyoha vyeviganikwa ndava ya kulama.”
Ty dessa lade alla dit av sitt överflöd, men hon lade dit av sitt armod allt vad hon hade, så mycket som fanns i hennes ägo."
