Maluko 1
1 Wenuwu ndi utumbula wa Lilovi la Bwina la Yesu Kilisitu, Mwana wa Chapanga.
Detta är begynnelsen av evangelium om Jesus Kristus, Guds Son.
2 Yatumbwili ngati chaalotili Isaya mweavi mlota wa Chapanga, “Yuwanila, Chapanga ajovili, ‘Nikumtuma mjumbi wangu akulongolelayi, kukutendelekela njila yaku.’
Så är skrivet hos profeten Esaias: "Se, jag sänder ut min ängel framför dig, och han skall bereda vägen för dig.
3 Mundu mmonga ijova kwa lwami luvaha kulugangatu, ‘Mumtendekela Bambu njila yaki, mgolosayi pala peibwela kupita!’”
Hör rösten av en som ropar i öknen: 'Bereden vägen för Herren, gören stigarna jämna för honom.'"
4 Yohani Mbatizaji atamayi kulugangatu, akavakokosela vandu na kuvabatiza, akavajovela, “Mleka kumbudila Chapanga na mubatiziwa na Chapanga yati akuvalekekesa kumbudila kwinu.”
I enlighet härmed uppträdde Johannes döparen i öknen och predikade bättringens döpelse till syndernas förlåtelse.
5 Vandu vamahele kuhuma pamulima woha wa ku Yudea na kumuji wa Yelusalemu vahambili kumuyuwanila Yohani, vayidakili kuvya vambudili Chapanga, namwene avabatizi mumfuleni Yoludani.
Och hela judiska landet och alla Jerusalems invånare gingo ut till honom och läto döpa sig av honom i floden Jordan, och bekände därvid sina synder.
6 Yohani awalili nyula zezatenganizwi kwa mangoma ga hinyama yeikemiwa ngamiya, akungi mkungi wa chikumba muchiwunu, alili mambalanguli na wuchi wa kudahi.
Och Johannes hade kläder av kamelhår och bar en lädergördel om sina länder och levde av gräshoppor och vildhonung.
7 Ndi akakokosa akajova, “Mweibwela hinu naha mumbele yangu ana makakala kuliku nene. Nene nakuganikiwa hati kugundama kuwopola nyosi za champali zaki.
Och han predikade och sade: "Efter mig kommer den som är starkare än jag; jag är icke ens värdig att böja mig ned för att upplösa hans skorem.
8 Nene nikuvabatiza kwa manji, nambu mwene alavabatiza kwa Mpungu Msopi wa Chapanga.”
Jag döper eder med vatten, men han skall döpa eder med helig ande."
9 Magono genago, Yesu abwelili kuhuma ku Nazaleti, muji wewavi ku Galilaya na akabatiziwa na Yohani mumfuleni Yoludani.
Och det hände sig vid den tiden att Jesus kom från Nasaret i Galileen. Och han lät döpa sig i Jordan av Johannes.
10 Yesu pahumili mumanji, akalola kunani kwa Chapanga kudindwiki, na Mpungu Msopi ihelela panani yaki ngati ngunda.
Och strax då han steg upp ur vattnet, såg han himmelen dela sig och Anden såsom en duva sänka sig ned över honom.
11 Lwami lwa Chapanga lukayuwanika kuhuma kunani kwa Chapanga, lukajova, “Veve ndi Mwana wa chiganu changu mweniganisiwi nayu.”
Och en röst kom från himmelen: "Du är min älskade Son; i dig har jag funnit behag."
12 Bahapo Mpungu Msopi akamlongosa kuhamba kulugangatu,
Strax därefter förde Anden honom ut i öknen.
13 akatama kwenuko magono alobaini, kuni ilingiwa na Setani. Nambu avi pamonga na hinyama ya mdahi, na vamitumu va kunani kwa Chapanga vakavya kumtangatila.
Och han var i öknen i fyrtio dagar och frestades av Satan och levde bland vilddjuren; och änglarna betjänade honom.
14 Yohani peakungiwi muchifungu, Yesu akahamba ku Galilaya kuvakokosela vandu Lilovi la Bwina la Chapanga.
Men sedan Johannes hade blivit satt i fängelse, kom Jesus till Galileen och predikade Guds evangelium
15 Akajova, “Lukumbi luhikili, Unkosi wa Chapanga uhegelili, hinu mleka kumbudila Chapanga na kusadika Lilovi la Bwina!”
och sade: "Tiden är fullbordad, och Guds rike är nära; gören bättring, och tron evangelium."
16 Yesu peapitayi mumhana ya nyanja Galilaya avaweni valova somba vavili. Avi Simoni na mlongo waki Andelea valovayi somba kwa ngwanda zavi mumanji.
När han nu gick fram utmed Galileiska sjön, fick han se Simon och Simons broder Andreas kasta ut nät i sjön, ty de voro fiskare.
17 Yesu akavajovela, “Munilandayi, na nene yati nikuvapela lihengu la kuvaleta vandu kwangu ngati chemwilova somba.”
Och Jesus sade till dem: "Följen mig, så skall jag göra eder till människofiskare."
18 Bahapo ndi vakazileka ngwanda zavi vakamulanda.
Strax lämnade de näten och följde honom.
19 Yesu peahegalili cha palongolo akavalola Yohani na mlongo waki Yakobo vana va Zebedayo vavi muwatu wavi vatengeneza ngwanda zavi.
När han hade gått litet längre fram, fick han se Jakob, Sebedeus' son, och Johannes, hans broder, där de sutto i båten, också de, och ordnade sina nät.
20 Bahapo Yesu akavakemela, ndi vakamleka dadi wavi Zebedayo na vahenga lihengu vevavi muwatu, vakamulanda Yesu.
Och strax kallade han dem till sig; och de lämnade sin fader Sebedeus med legodrängarna kvar i båten och följde honom.
21 Yesu na vawuliwa vaki vakahamba kumuji wa Kapelanaumu. Ligono la Kupumulila palahikili, Yesu akayingila munyumba ya kukonganekela Vayawudi, akatumbula kuvawula malovi ga Chapanga.
Sedan begåvo de sig in i Kapernaum; och strax, på sabbaten, gick han in i synagogan och undervisade.
22 Vandu voha vevamuyuwini vakakangaswa neju namuna ya kuwula kwaki, muni awula lepi ngati Vawula va Malagizu, nambu awulayi ngati mundu mweavi na uhotola.
Och folket häpnade över hans förkunnelse; ty han förkunnade sin lära för dem med makt och myndighet, och icke såsom de skriftlärde.
23 Ndi lukumbi lulalula, mundu mweatalaliwi na mizuka avi munyumba ya kukonganekela Vayawudi vakaywanga,
Strax härefter befann sig i deras synagoga en man som var besatt av en oren ande. Denne ropade
24 akajova, “Yesu wa ku Nazaleti, ukutiganila kyani tete? Ubweli kutikomakesa? Nikumanyili veve ndi yani, veve ndi Wamsopi wa Chapanga!”
och sade: "Vad har du med oss att göra, Jesus från Nasaret? Har du kommit för att förgöra oss? Jag vet vem du är, du Guds Helige."
25 Yesu akauhakalila mzuka wula. Akaujovela, “Guna, muwuka mundu uyu!”
Men Jesus tilltalade honom strängt och sade: "Tig, och far ut ur honom."
26 Mzuka wula ukamnyugusa mundu yula kwa makakala kuni ukavembeneka kwa lwami luvaha, ukamuwuka mundu yula.
Då slet och ryckte den orene anden honom och ropade med hög röst och for ut ur honom.
27 Vandu voha vakakangasa neju na kukotana, “Nakugalola mambu ngati aga? Chakaka mawuliwu aga gana uhotola! Mundu mwenuyu ihotola hati kuvinga mizuka mihakau na yene yeyidakila.”
Och alla häpnade, så att de begynte fråga varandra och säga: "Vad är detta? Det är ju en ny lära, med makt och myndighet. Till och med de orena andarna befaller han, och de lyda honom."
28 Kangi malovi gakumvala Yesu gakadandasika kanyata pamuji woha ku Galilaya.
Och ryktet om honom gick strax ut överallt i hela den kringliggande trakten av Galileen.
29 Yesu na vawuliwa vaki Yakobo na Yohani, vakawuka munyumba za kukonganekela Vayawudi vakahamba pamonga kunyumba ya Simoni na Andelea.
Och strax då de hade kommit ut ur synagogan, begåvo de sig med Jakob och Johannes till Simons och Andreas' hus.
30 Mkohanu waki Simoni agonili palusongwani ndava alwalayi neju. Yesu pahikili pala ndi kanyata vakamjovela utamu wa mau yula.
Men Simons svärmoder låg sjuk i feber, och de talade strax med honom om henne.
31 Yesu akamhambila mau yula, akamkamula chiwoko akamuyinula. Ndi utamu ula ukamleka, akatumbula kuvatelekela.
Då gick han fram och tog henne vid handen och reste upp henne; och febern lämnade henne, och hon betjänade dem.
32 Kimihi, palatipimi lilanga vandu vamuletili Yesu vatamu na vandu vevatalaliwi na mizuka voha.
Men när solen hade gått ned och det hade blivit afton, förde man till honom alla som voro sjuka eller besatta;
33 Vandu vamahele va muji wula vakalundimana kuvala ya mlyangu.
och hela staden var församlad utanför dörren.
34 Namwene akavalamisa vandu vamahele vevalwalai matamu ndalindali, ayivingili mizuka yamahele yeyavatalali vandu, nambu nakuyileka mizuka yijova chindu muni yamanyili mwene ndi yani.
Och han botade många som ledo av olika slags sjukdomar; och han drev ut många onda andar, men tillstadde icke de onda andarna att tala, eftersom de kände honom.
35 Chilau yaki hambakucha, Yesu akahamba kuchiyepela akatumbula kumuyupa Chapanga.
Och bittida om morgonen, medan det ännu var mörkt, stod han upp och gick åstad bort till en öde trakt, och bad där.
36 Ndi Simoni na vayaki vakahamba kumlonda.
Men Simon och de som voro med honom skyndade efter honom.
37 Pevamuweni vakamjovela, “Vandu voha vakukulonda.”
Och när de funno honom, sade de till honom: "Alla fråga efter dig."
38 Yesu akavayangula, “Tihamba na mumiji yingi ya papipi nikakokosayi na kwenuko mewa muni nibweli ndava yeniyo.”
Då sade han till dem: "Låt oss draga bort åt annat håll, till de närmaste småstäderna, för att jag också där må predika; ty därför har jag begivit mig ut."
39 Hinu akahamba pandu poha pa Galilaya akakokosa munyumba za kukonganekela Vayawudi na kuyivinga mizuka.
Och han gick åstad och predikade i hela Galileen, i deras synagogor, och drev ut de onda andarna.
40 Ligono limonga mundu mmonga mweavi na mabudi, amhambalili Yesu, akafugama, akamuyupa, “Ngati wigana uhotola kuninyambisa.”
Och en spetälsk man kom fram till honom och föll på knä och bad honom och sade till honom: "Vill du, så kan du göra mig ren."
41 Yesu akamhengela lipyana akatalambula chiwoko na kumpamisa, akamjovela, “Nigana, unyambasikayi!”
Då förbarmade han sig och räckte ut handen och rörde vid honom och sade till honom: "Jag vill; bliv ren."
42 Bahapo mabudi gakamuwuka mundu yula akalama.
Och strax vek spetälskan ifrån honom, och han blev ren.
43 Kangi Yesu akamjovela, ahamba kanyata na kumlagiza,
Sedan vände Jesus strax bort honom med stränga ord
44 “Yuwanila, kotoka kumjovela mundu yoyoha lijambu lenili. Nambu uhamba ukajilangisa kwa Mteta na ukawusa luteta ndava ya kulama kwaku, ngati chehamwili Musa kulangisa kuvya ulamili.”
och sade till honom: "Se till, att du icke säger något härom för någon; men gå bort och visa dig för prästen, och frambär för din rening det offer som Moses har påbjudit, till ett vittnesbörd för dem."
45 Nambu mundu yula akahamba, akatumbula kudandaula malovi gala pandi zoha. Ndava yeniyo, hati Yesu nakuhotola kuyingila pamuji wowoha hotohoto, ndi yamuganili kutama kuchiyepela. Pamonga na genago vandu vamuhambalili kuhuma kila upandi.
Men när han kom ut, begynte han ivrigt förkunna och utsprida vad som hade skett, så att Jesus icke mer kunde öppet gå in i någon stad, utan måste hålla sig ute i öde trakter; och dit kom man till honom från alla håll.
