Luka 18
1 Kangi Yesu akavajovela, luhumu yikuvagana kuyupa magono goha changali kukotoka.
Och han framställde för dem en liknelse, för att lära dem att de alltid borde bedja, utan att förtröttas.
2 Akajova, “Kwavili na mhamula mihalu kumuji wenuwo iyupa lepi kwa Chapanga wala nakuvahengela vandu bwina.
Han sade: "I en stad fanns en domare som icke fruktade Gud och ej heller hade försyn för någon människa.
3 Mumuji wenuwo, pavi na lipwela mmonga, mweamhambila mhamula mihalu ligono kwa ligono, amkengelela kwa kuhamula bwina apatayi vindu vyaki kuhuma kwa likoko waki.
I samma stad fanns ock en änka som åter och åter kom till honom och sade: 'Skaffa mig rätt av min motpart.'
4 Kwa magono gamahele Mhamula mihalu yula akabela kumkengelela, nambu pamwishu akahololela mumtima waki, ‘Pamonga na nene niyupa lepi kwa Chapanga wala kuvahengela vandu bwina,
Till en tid ville han icke. Men omsider sade han vid sig själv: 'Det må nu vara, att jag icke fruktar Gud och ej heller har försyn för någon människa;
5 Nambu ndava ya lipwela uyu akuning'aha yati nikumkengelela kuhamula bwina, ngati lepi, yati iyendelela kunibwelela, na pamwishu yati akunitotokeha!’”
likväl, eftersom denna änka är mig så besvärlig, vill jag ändå skaffa henne rätt, för att hon icke med sina ideliga besök skall alldeles pina ut mig.'"
6 Bambu akajova, “Myuwanila cheijova muhamula mihalu mhakau.
Och Herren tillade: "Hören vad den orättfärdige domaren här säger.
7 Kujova Chapanga yati akuvakengelela lepi vandu veavahagwili, vevakumvembela muhi na kilu? Wu, yati ikavila kuvayuwanila?
Skulle då Gud icke skaffa rätt åt sina utvalda, som ropa till honom dag och natt, och skulle han icke hava tålamod med dem?
8 Nikuvajovela, yati akuvakengelela kanyata. Pamonga na genago, Wu, yati kwivya na sadika pamulima lukumbi peibwela Mwana wa Mundu?”
Jag säger eder: Han skall snart skaffa dem rätt. Men skall väl Människosonen, när han kommer, finna tro här på jorden?"
9 Kangi Yesu akavajovela luhumu wa vandu vala vevakujilola vabwina na kuvavesa vangi.
Ytterligare framställde han denna liknelse för somliga som förtröstade på sig själva och menade sig vara rättfärdiga, under det att de föraktade andra:
10 “Vandu vavili vahambili ku Nyumba ya Chapanga kumuyupa. Mmonga Mfalisayu na yungi mtola kodi.”
"Två män gingo upp i helgedomen för att bedja; den ene var en farisé och den andre en publikan.
11 Mfalisayu yula akayima, kuyupa kwa Chapanga chakumtima akajova, Veve Chapanga, nikusengusa ndava muni nene nivii lepi ngati vandu vangi, vanyagaji na vivikita gahakau na vevikita ugoni. Nikusengusa ndava muni nene nivii lepi ngati mtola kodi uyu.
Fariséen trädde fram och bad så för sig själv: 'Jag tackar dig, Gud, för att jag icke är såsom andra människor, rövare, orättrådiga, äktenskapsbrytare, ej heller såsom denne publikan.
12 Nikujiinisa chakulya ndava ya Chapanga mala zivili kwa lijuma, niwusa lilundu limonga pagati ya kumi muvindu vyangu.
Jag fastar två gånger i veckan; jag giver tionde av allt vad jag förvärvar.'
13 Nambu mtola kodi yula, ayimili cha kutali, changali hati kulolokesa mihu kunani kwa Chapanga ndi ajitovili nganga cha ngolongondi, akajova. Chapanga veve, unihengala lipyana nene mwenikubudili!
Men publikanen stod långt borta och ville icke ens lyfta sina ögon upp mot himmelen, utan slog sig för sitt bröst och sade: 'Gud, misskunda dig över mig syndare.' --
14 Yesu akavajovela, mtola kodi yula awuyili kunyumba kuni ayidakiliwi na Chapanga. Nambu Mfalisayu yula lepi, ndava muni kila mundu mweakujikwiha yati iheleswa na kila mundu mweakujihelesa yati ikwihiwa.
Jag säger eder: Denne gick hem igen rättfärdig mer an den andre. Ty var och en som upphöjer sig, han skall bliva förödmjukad, men den som ödmjukar sig, han skall bliva upphöjd."
15 Vandu vangi vamletili Yesu vana vadebe muni avavikila mawoko na kuvamotisa. Vawuliwa vaki pevavawene vakavaywangila.
Man bar fram till honom också späda barn, för att han skulle röra vid dem; men när hans lärjungar sågo detta, visade de bort dem.
16 Nambu Yesu akavakemela na kujova, “Muvaleka vana vedebe vabwela kwangu, wala mkoto kuvabesa, muni unkosi wa Chapanga ndava ya vandu ngati venava.
Då kallade Jesus barnen till sig, i det han sade: "Låten barnen komma till mig, och förmenen dem det icke; ty Guds rike hör sådana till.
17 Chakaka nikuvajovela, mundu yoyoha mwanga upokela Unkosi wa Chapanga ngati mwana mdebe, yati iyingila lepi muunkosi wenuwo.”
Sannerligen säger jag eder: Den som icke tager emot Guds rike såsom ett barn, han kommer aldrig ditin."
18 Mkolo vindu vyamahele mmonga Myawudi, amkotili Yesu, “Muwula mbwina, nikita wuli muni nipokela wumi wa magono goha?” (aiōnios g166)
Och en överhetsperson frågade honom och sade: "Gode Mästare, vad skall jag göra för att få evigt liv till arvedel?" (aiōnios g166)
19 Yesu akamjovela, “Ndava kyani ukunikemela mbwina? Kawaka mweavimbwina nga Chapanga mwene.
Jesus sade till honom: "Varför kallar du mig god? Ingen är god utom Gud allena.
20 Uyimanya mihilu ya Chapanga, ukoto kukita ugoni na ukoto kukoma na ukoto kuyiva na ukoto kujova ga udese vakitila gabwina dadi na nyina waku.”
Buden känner du: 'Du skall icke begå äktenskapsbrott', 'Du skall icke dräpa', 'Du skall icke stjäla', 'Du skall icke bära falskt vittnesbörd', 'Hedra din fader och din moder.'"
21 Mwene akajova, “Genago goha nigakamwili kutumbula uwana wangu.”
Då svarade han: "Allt detta har jag hållit från min ungdom."
22 Yesu peayuwini, akamjovela, “Yikugana wakona kukita chindu chimonga, gulisa kila chindu cheuvi nachu, vapela vangangu mashonga ago, ndi veve yati ukujivikila vindu vyaku kunani kwa Chapanga, kangi bwela unilandayi.”
När Jesus hörde detta, sade han till honom: "Ett återstår dig ännu: sälj allt vad du äger och dela ut åt de fattiga; då skall du få en skatt i himmelen. Och kom sedan och följ mig."
23 Nambu mundu mwenuyo peayuwini genago, akavya ngolongondi neju ndava avi na vindu vyamahele.
Men när han hörde detta, blev han djupt bedrövad, ty han var mycket rik.
24 Yesu peamuwene mundu mwenuyu avi ngolongondi akajova, “Yinonopa neju kwa vakolo vindu vyamahele kuyingila mu Unkosi wa Chapanga!
Då nu Jesus såg huru det var med honom, sade han: "Huru svårt är det icke för dem som hava penningar att komma in i Guds rike!
25 Muni yiyuyuka kwa hinyama yeyikemiwa ngamiya kuholota palibowo la sindanu, kuliku mweavi na vindu vyamahele kuyingila Muunkosi wa Chapanga.”
Ja, det är lättare för en kamel att komma in genom ett nålsöga, än för den som är rik att komma in i Guds rike."
26 Vandu vevayuwini ago, vakakota, “Yani hinu, mweisanguliwa?”
Då sade de som hörde detta: "Vem kan då bliva frälst?"
27 Yesu akayangula, “Gangahotoleka kwa vandu, kwa Chapanga gihotoleka.”
Men han svarade: "Vad som är omöjligt för människor, det är möjligt för Gud."
28 Kangi Petili akamkota, “Na tete wuli? Tuvilekili vindu vyoha na kukulanda.”
Då sade Petrus: "Se, vi hava övergivit allt som var vårt och hava följt dig."
29 Yesu akavajovela, “Chakaka nikuvajovela, mundu yoyoha mwaileki nyumba amala mdala waki amala mlongo amala dadi na nyina waki amala vana vaki ndava ya unkosi wa Chapanga,
Han svarade dem: "Sannerligen säger jag eder: Ingen som för Guds rikes skull har övergivit hus, eller hustru, eller bröder, eller föräldrar eller barn,
31 Yesu akavakemela kuchiyepela vawuliwa vaki kumi na vavili, na kuvajovela, “Myuwanila! Tihamba ku Yelusalemu na kila chindu chechiyandikiwi na vamlota va Chapanga ndava ya Mwana wa Mundu yati chihengeka.
Och han tog till sig de tolv och sade till dem: "Se, vi gå nu upp till Jerusalem, och allt skall fullbordas, som genom profeterna är skrivet om Människosonen.
32 Muni alagotolewa kwa vandu vangali kuvya Vayawudi vene yati vakumvevesa na kumliga na kumuhunyila mata.
Ty han skall bliva överlämnad åt hedningarna och bliva begabbad och skymfad och bespottad,
33 Vene yati Vakumtova na michapilu na kumkoma, nambu paligono la datu yati iyuka.”
och de skola gissla honom och döda honom; men på tredje dagen skall han uppstå igen."
34 Nambu vene vagamanyi lepi malovi genago hati padebe, lijambu lenilo lafiyiki kwa vene, ndi vagamanyili lepi geavajovili.
Och de förstodo intet härav; ja, detta som han talade var dem så fördolt, att de icke fattade vad som sades.
35 Lukumbi Yesu peahegalili ku Yeliko, kwavi na mundu mmonga ngalola atamili pamuhana ya njila ayupayi.
Då han nu nalkades Jeriko, hände sig att en blind man satt vid vägen och tiggde.
36 Peayuwini msambi wa vandu wipita akakota, “Chivii kyani?”
När denne hörde en hop människor gå där fram, frågade han vad det var.
37 Vakamjovela, “Yesu wa Nazaleti ipita.”
Och man omtalade för honom att det var Jesus från Nasaret som kom på vägen.
38 Akajova kwa lwami luvaha, “Yesu, wa chiveleku cha Daudi unihengela lipyana!”
Då ropade han och sade: "Jesus, Davids son, förbarma dig över mig."
39 Vandu vevalongolili vala vakamywangila aguna, nambu mwene akayonjokesa kujova kwa lwami luvaha, “Yesu wa chiveleku cha Daudi, unihengela lipyana!”
Och de som gingo framför tillsade honom strängeligen att han skulle tiga; men han ropade ännu mycket mer: "Davids son, förbarma dig över mig."
40 Yesu akayima, akalagiza vandu vamleta palongolo yaki. Ngalola yula peahikili papipi, Yesu akamkota,
Då stannade Jesus och bjöd att mannen skulle ledas fram till honom. Och när han hade kommit fram, frågade han honom:
41 “Wigana nikukitila kyani?” Ngalola akayangula, “Bambu, nihotola kulola kavili.”
"Vad vill du att jag skall göra dig?" Han svarade: "Herre, låt mig få min syn."
42 Yesu akamjovela, “Lola! Kusadika kwaku kukulamisi.”
Jesus sade till honom: "Hav din syn; din tro har hjälpt dig."
43 Bahapo ngalola yula akalola, akamlanda Yesu kuni akumulumba Chapanga. Vandu voha pavagawene genago, vakamulumba Chapanga.
Och strax fick han sin syn och följde honom och prisade Gud. Och allt folket som såg detta lovade Gud.
