Luka 1
1 Mkulungu Teofili. Vandu vamahele valingi kuyandika bwina mambu gegahengiki pagati yitu.
Alldenstund många andra hava företagit sig att om de händelser, som bland oss hava timat, avfatta berättelser,
2 Vayandiki ngati chevatijovili vevagaweni penapo pegatumbukini magono ga mumbele mambu genago na kuvakokosela lilovi la Chapanga.
i enlighet med vad som har blivit oss meddelat av dem som själva voro åsyna vittnen och ordets tjänare,
3 Mewa na Mkulungu Teofili penamali kulolokesa uchakaka waki kwa magono gamahele, nilola mbanga nikuyandikila veve kwa uchakaka waki.
så har ock jag, sedan jag grundligt har efterforskat allt ända ifrån begynnelsen, beslutit mig för att i följd och ordning skriva därom till dig, ädle Teofilus,
4 Nikiti chenichi muni nigana wamwene umanyayi mambu goha gevakuwulili.
så att du kan inse huru tillförlitliga de stycken äro, i vilka du har blivit undervisad.
5 Lukumbi Helodi peavi Nkosi wa ku Yudea, ndi pavi na Mteta wa Chapanga mweikemiwa Zakalia wa chikundi cha uteta cha Abiya, na mdala waki avi Elizabeti wa lukolo lwa Aloni.
På den tid då Herodes var konung över Judeen levde en präst vid namn Sakarias, av Abias' "dagsavdelning". Denne hade till hustru en av Arons döttrar som hette Elisabet.
6 Voha vavili vahenga ga kumganisa Chapanga na kuyidakila mihilu na malagizu ga Bambu changabuda.
De voro båda rättfärdiga inför Gud och vandrade ostraffligt efter alla Herrens bud och stadgar.
7 Vavi lepi na mwana mbaka muugogolo wavi, ndava Elizabeti avi lepi na chiveleku.
Men de hade inga barn, ty Elisabet var ofruktsam; och båda voro de komna till hög ålder.
8 Ligono limonga, Zakalia peavi mukuhenga lihengu laki la uteta mu Nyumba ya Chapanga,
Medan han nu en gång, när ordningen kom till hans avdelning, gjorde prästerlig tjänst inför Gud,
9 Ngati cheyavili mivelu ya vamteta va Chapanga, Zakalia ahaguliwi kwa gudugudu kuyingila mu Nyumba ya Bambu ndava ya kuhukisa ubani.
hände det sig, vid den övliga lottningen om de prästerliga sysslorna, att det tillföll honom att gå in i Herrens tempel och tända rökelsen.
10 Na lukumbi lwa kuhukisa ubani palwahikili, vala voha vevakonganiki kumuyupa Chapanga vavi cha kuvala vayupayi.
Och hela menigheten stod utanför och bad, medan rökoffret förrättades.
11 Mtumu wa kunani kwa Bambu, akamuhumila na kuyima upandi wa kulyela wa lusanja lwa luteta lwa kuhukisa ubani.
Då visade sig för honom en Herrens ängel, stående på högra sidan om rökelsealtaret.
12 Zakalia peamuweni mtumu wa kunani kwa Chapanga yula, akakenyemuka.
Och när Sakarias såg honom, blev han förskräckt, och fruktan föll över honom.
13 Mtumu wa kunani kwa Chapanga akamjovela, “Zakalia, kotoka kuyogopa muni Bambu ayuwini chawamuyupili, ndava mdala waku Elizabeti yati akubabila mwana mgosi na veve walamkemela Yohani.
Men ängeln sade till honom: "Frukta icke, Sakarias; ty din bön är hörd, och din hustru Elisabet skall föda dig en son, och honom skall du giva namnet Johannes.
14 Ndi wamwene yati uheka pavaha na vandu vamahele valahekelela ndava ya kuvelekewa kwaki.
Och han skall bliva dig till glädje och fröjd, och många skola glädja sig över hans födelse.
15 Mwenuyo yati ivya mkulu, pamihu ga Bambu, alanywa lepi divayi wala ugimbi, yati ilongoswa na Mpungu Msopi kuhumila mulileme la nyina waki.
Ty han skall bliva stor inför Herren. Vin och starka drycker skall han icke dricka, och redan i sin moders liv skall han bliva uppfylld av helig ande.
16 Yati akuvawuyisa vandu vamahele wa pa Isilaeli, vamuwuyilayi Bambu Chapanga wavi.
Och många av Israels barn skall han omvända till Herren, deras Gud.
17 Yati akumlongolela Bambu kuni ilongosiwa na makakala na Mpungu ngati Eliya. Ndava ya kuvatepulanisa vadadi na vana vavi, yati avakita vangamyidakila vavyayi na luhala ngati lwa vala vevakumyidikila, na kumtendelekela Bambu vandu vaki.”
Han skall gå framför honom i Elias' ande och kraft, för att 'vända fädernas hjärtan till barnen' och omvända de ohörsamma till de rättfärdigas sinnelag, så att han skaffar åt Herren ett välberett folk."
18 Zakalia akamkota Mtumu wa kunani kwa Chapanga, “Yati nimanya wuli ngati givya chenicho? Muni nene na mdala wangu tavagogolo.”
Då sade Sakarias till ängeln: "Varav skall jag veta detta? Jag är ju själv gammal, och min hustru är kommen till hög ålder."
19 Mtumu wa kunani kwa Chapanga akayangula, “Nene na Gabulieli na mtumisi wa Chapanga. Ndi anitumili nijova na veve nikujovela lilovi la bwina lenili.
Ängeln svarade och sade till honom: "Jag är Gabriel, som står inför Gud, och jag är utsänd för att tala till dig och förkunna dig detta glada budskap.
20 Yuwanila, yati wivya ngajova yati nakuhotola kujova, mbaka ligono lila pegihumila ago ndava ubeli kunisadika malovi gangu gene gihumila palukumbi lwaki.”
Och se, ända till den dag då detta sker skall du vara mållös och icke kunna tala, därför att du icke trodde mina ord, vilka dock i sin tid skola fullbordas."
21 Lukumbi lwenulo vandu vevamulindilayi Zakalia kuvala vakakangasa, muni atamakisi lukumbi lutali mu Nyumba ya Chapanga.
Och folket stod och väntade på Sakarias och förundrade sig över att han så länge dröjde i templet;
22 Peahumili kuvala nakuhotola kujova na vayaki, vayaki vakamanya kuvya mu Nyumba ya Chapanga mula, muyavi agaweni maono ndi akayendelela kulangisa na mawoko muni avi ngajova.
och när han kom ut, kunde han icke tala till dem. Då förstodo de att han hade sett någon syn i templet. Och han tecknade åt dem och förblev stum.
23 Lukumbi lwaki lwa kuhenga lihengu la uteta palwamaliki, akawuya kunyumba yaki.
Och när tiden för hans tjänstgöring hade gått till ända, begav han sig hem.
24 Lukumbi luhupi palwamaliki Elizabeti mdala wa Zakalia yula akavya na ndumbu, akawela munyumba miheyi mhanu,
Men efter den tiden blev hans hustru Elisabet havande och höll sig dold i fem månader;
25 kuni ajova “Bambu anitangatili na aniloli, hinu cheaniwusili soni pavandu!”
och hon sade: "Så har Herren gjort med mig nu, då han har sett till min smälek bland människorna, för att borttaga den."
26 Mu mwehi wa sita, Chapanga amtumili mtumu waki wa kunani Gabulieli kumuji wa Nazaleti, ku Galilaya.
I sjätte månaden blev ängeln Gabriel sänd av Gud till en stad i Galileen som hette Nasaret,
27 Kwa kamwali mmonga mwavamkemela Maliya, Mwenuyo ahongiwi na mgosi mmonga liina laki Yosefu wa lukolo lwa Daudi.
till en jungfru som var trolovad med en man vid namn Josef, av Davids hus; och jungfruns namn var Maria.
28 Mtumu wa kunani kwa Chapanga Akamuhegelela akamjambusa, “Tikuwoni! Bambu avi pamonga na veve kangi akugubiki uganu waki!”
Och ängeln kom in till henne och sade: "Hell dig, du högtbenådade! Herren är med dig."
29 Maliya peayuwini malovi gala, akakenyemuka, akahololela, jambusa yeniyi mana yaki kyani?
Men hon blev mycket förskräckt vid hans ord och tänkte på vad denna hälsning månde innebära.
30 Mtumu wa kunani kwa Chapanga akamjovela, “Kotoka kuyogopa Maliya, muni Chapanga aganisiwi na veve.
Då sade ängeln till henne: "Frukta icke, Maria; ty du har funnit nåd för Gud.
31 Walavya na ndumbu, walaveleka mwana mgosi, yati ukumkemela liina laki Yesu.
Se, du skall bliva havande och föda en son, och honom skall du giva namnet Jesus.
32 Mwenuyo yati ivya mkulu, yati ikemelewa Mwana wa Chapanga Mkulu. Bambu Chapanga yati amuvika kuvya Nkosi, ngati cheamuviki Nkosi Daudi mweavi gogo waki.
Han skall bliva stor och kallas den Högstes Son, och Herren Gud skall giva honom hans fader Davids tron.
33 Ndi yati ivya Nkosi wa lukolo lwa Yakobo magono goha, na unkosi waki wangali na mwishu!” (aiōn g165)
Och han skall vara konung över Jakobs hus till evig tid, och på hans rike skall ingen ände vara." (aiōn g165)
34 Maliya akamyangula, “Genago galavya wuli, muni nene nangammanya mgosi?”
Då sade Maria till ängeln: "Huru skall detta ske? Jag vet ju icke av någon man."
35 Mtumu wa kunani kwa Chapanga akayangula, “Mpungu Msopi yati ukuhelelela, na uhotola waki Chapanga Mkulu walakugubika ngati chimuwili, muni mwana mweubwela kumveleka uyo, yati ikemelawa msopi na Mwana wa Chapanga.
Ängeln svarade och sade till henne: "Helig ande skall komma över dig, och kraft från den Högste skall överskygga dig; därför skall ock det heliga som varder fött kallas Guds Son.
36 Hati mlongo waku Elizabeti, agegi ndumbu ya mwana mgosi na hinu mumwehi wa sita, pamonga na ugogolo waki, mweamanyikini na vandu kuvya ngaveleka.
Och se, jämväl din fränka Elisabet har blivit havande och skall föda en son, nu på sin ålderdom; och detta är sjätte månaden för henne, som säges vara ofruktsam.
37 Muni kawaka lilovi langahotoleka kwa Chapanga.”
Ty för Gud kan intet vara omöjligt."
38 Maliya akajova, “Nene nivii penapa namvanda wa bambu, nikitiwayi ngati chaukajovili.” Ndi mtumi wa kunani kwa Chapanga akawuka.
Då sade Maria: "Se, jag är Herrens tjänarinna; ske mig såsom du har sagt." Och ängeln lämnade henne.
39 Ndi lwapiti lepi lukumbi lutali, Maliya akapanganyika akayumbatika kuhamba kumuji wewavi kuvidunda vya ku Yudea.
En av de närmaste dagarna stod Maria upp och begav sig skyndsamt till en stad i Judeen, uppe i bergsbygden.
40 Kwenuko akayingila munyumba ya Zakalia akamjambusa Elizabeti.
Och hon trädde in i Sakarias' hus och hälsade Elisabet.
41 Bahapo Elizabeti peayuwini jambusa ya Maliya, kamwana kakahumba chaluheku mulileme la Elizabeti. Elizabeti akalongoswa Mpungu Msopi
När då Elisabet hörde Marias hälsning, spratt barnet till i hennes liv; och Elisabet blev fylld av helig ande
42 akajova kwa lwami luvaha, “Umotisiwi kuliku vadala voha, na mweubwela kumveleka huyo amotisiwi!
och brast ut och ropade högt och sade: "Välsignad vare du bland kvinnor, och välsignad din livsfrukt!
43 Nene nayani hati nyina wa Bambu wangu anibwelili?
Men varför sker mig detta, att min Herres moder kommer till mig?
44 Nikujovela, panayuwini jambusa yaku, kamwana kakahumba mulileme langu chaluheku.
Se, när ljudet av din hälsning nådde mina öron, spratt barnet till av fröjd i mitt liv.
45 Umotisiwi veve mweusadika kuvya yati gihumila gala geakujovili Bambu.”
Och salig är du, som trodde att det skulle fullbordas, som blev dig sagt från Herren."
46 Maliya akajova, “Mtima wangu ukumlumba Bambu,
Då sade Maria: "Min själ prisar storligen Herren,
47 mpungu wangu umhekela Bambu, ndava Msangula wangu.
och min ande fröjdar sig i Gud, min Frälsare.
48 Muni aulolili cha lipyana ungolongondi wa mvanda waki! Kutumbula hinu viveleku vyoha yati vakunikemela mwenisangalwiki,
Ty han har sett till sin tjänarinnas ringhet; och se, härefter skola alla släkten prisa mig salig.
49 ndava muni Chapanga ana makakala anihengili gakulu, na liina laki ndi msopi
Ty den Mäktige har gjort stora ting med mig, och heligt är hans namn.
50 Chivelekelu mbaka chivelekelu mwene magono goha avi na lipyana kwa vandu vevakumtopesa.
Hans barmhärtighet varar från släkte till släkte över dem som frukta honom.
51 Alangisi makakala gaki kwa kukita mambu gakulu. Avapechengini vevimeka mumaholo ga mitima yavi.
Han har utfört väldiga gärningar med sin arm, han har förskingrat dem som tänkte övermodiga tankar i sina hjärtan.
52 Avahelisi vankosi vana makakala kuhumila muvigoda vya kulongosa, na avakwesi vevavi ngolongondi.
Härskare har han störtat från deras troner, och ringa män har han upphöjt;
53 Vangangu avayukutisi mambu gabwina, na vana vindu vyamahele avalekili vahamba mawoko gawaka.
hungriga har han mättat med sitt goda, och rika har han skickat bort med tomma händer.
54 Amtangatili mulima wa Isilaeli mtumi waki. Akumbwiki lipyana laki,
Han har tagit sig an sin tjänare Israel och tänkt på att bevisa barmhärtighet
mot Abraham och mot hans säd till evig tid, efter sitt löfte till våra fäder." (aiōn g165)
56 Maliya akatama kwa Elizabeti ngati miyehi yidatu, ndi akawuya kunyumba yaki.
Och Maria stannade hos henne vid pass tre månader och vände därefter hem igen.
57 Palwahiki lukumbi lwa Elizabeti kuveleka ndi akavya na mwana mgosi.
Så var nu för Elisabet tiden inne, då hon skulle föda; och hon födde en son.
58 Vandu va mu lukolo na veitamanila nawu papipi, pevayuwini Bambu amkitili lipyana neju, voha vakahekelela pamonga nayu.
Och när hennes grannar och fränder fingo höra att Herren hade bevisat henne så stor barmhärtighet, gladde de sig med henne.
59 Ligono la nane vakabwela kumdumula jandu mwana, vaganayi kumpela liina Zakalia, liina la dadi waki.
Och på åttonde dagen kommo de för att omskära barnet; och de ville kalla honom Sakarias, efter hans fader.
60 Nambu nyina waki akajova, “Lepi, mwenuyu ikemelewa Yohani.”
Men hans moder tog till orda och sade: "Ingalunda; han skall heta Johannes."
61 Vakamjovela, “Kawaka mu lukolo lwaki mweavi na liina ngati lenili!”
Då sade de till henne: "I din släkt finnes ju ingen som har det namnet."
62 Hinu vakamkota dadi waki chakumlangisa, muni vamanyayi aganili kumpela liina loki.
Och de frågade hans fader genom tecken vad han ville att barnet skulle heta.
63 Zakalia akayupa chibawu cha kuyandikila, akayandika, “Liina laki Yohani.” Vandu voha vakakangasa!
Då begärde han en tavla och skrev dessa ord: "Johannes är hans namn." Och alla förundrade sig.
64 Bahapo mlomo wa Zakalia akatumbula kulongela kangi akamulumba Chapanga.
Men i detsamma öppnades hans mun, och hans tunga löstes, och han talade och lovade Gud.
65 Vandu voha veatama nawu vakavya na wogohi, mambu ago gakalongaleka mulima woha wa vidunda vya ku Yudea.
Och deras grannar betogos alla av häpnad, och ryktet om allt detta gick ut över Judeens hela bergsbygd.
66 Vandu voha vevayuwini mambu genago, vakaholalela mumitima yavi na kukotana vene kwa vene mumitima yavi, “Mwe mwana uyu yati ivya wuli?” Chakaka, makakala ga Bambu gavi pamonga na mwene.
Och alla som hörde det lade märke därtill och sade: "Vad månde väl varda av detta barn?" Också var ju Herrens hand med honom.
67 Zakalia dadi mwana yula akalongoswa na Mpungu Msopi akatumbula kulotela ulota uwu.
Och hans fader Sakarias blev uppfylld av helig ande och profeterade och sade:
68 “Ulumbiwa Bambu Chapanga wa Isilaeli! Ndava ubweli kuvatangatila vandu vaki na kuvagombola.
"Lovad vare Herren, Israels Gud, som har sett till sitt folk och berett det förlossning,
69 Atipeli Msangula mkekesi, mu chiveleku cha Daudi mtumisi waki.
och som har upprättat åt oss ett frälsningens horn i sin tjänare Davids hus,
såsom han hade lovat genom sin forntida heliga profeters mun. (aiōn g165)
71 Yati atisangula kuhuma mu mawoko ga makoko gitu, na mumakakala ga voha vavakutihakalila.
Ty han ville frälsa oss från våra ovänner och ur alla våra motståndares hand,
72 Ajovili yati avakitila lipyana vagogo vitu na akulihololela lilaganu laki la msopi.
och så göra barmhärtighet med våra fäder och tänka på sitt heliga förbund,
73 Chilapu alapili kwa dadi witu Ibulahimu, kuvya akutitangatila tete
vad han med ed hade lovat för vår fader Abraham,
74 tigomboka kuhuma mu mawoko ga makoko gitu, na timugundamila changali wogohi,
Han ville beskära oss att få tjäna honom utan fruktan, frälsta ur våra ovänners hand,
75 muusopi na kukita gegakumganisa Chapanga, magono goha ga wumi witu.”
ja, att göra tjänst inför honom i helighet och rättfärdighet i alla våra dagar.
76 “Wamwanangu veve, yati ukemelewa, mlota wa Chapanga mkulu, ndava walamlongolela Bambu kumkwalila njila yaki,
Och du, barn, skall bliva kallad den Högstes profet, ty du skall gå framför Herren och bereda vägar för honom,
77 na kuvakokosela vandu kuvya valasanguliwa kwa kulekekesewa kumbudila Chapanga wavi.
till att giva hans folk kunskap om frälsning, i det att deras synder bliva dem förlåtna.
78 Chapanga witu yati ikita genago ndava lipyana ya mtima waki wa ngolongondi. Usangula waki yati ubwela kuhuma kunani ngati lumuli chelulangasa chelihumila lilanga,
Så skall ske för vår Guds förbarmande kärleks skull, som skall låta ett ljus gå upp och skåda ned till oss från höjden,
79 na kuvalangasila voha vevitama muchitita chikulu cha lifwa, na kutilongosa titama wumi wa uteke.”
för att 'skina över dem som sitta i mörker och dödsskugga' och så styra våra fötter in på fridens väg."
80 Mwana yula akakula, na akakangamala mumpungu waki. Akatama kulugangatu mbaka ligono paajilangisi pavandu va pa Isilaeli.
Och barnet växte upp och blev allt starkare i anden. Och han vistades i öknen, intill den dag då han skulle träda fram för Israel.
