Yohani 18
1 Yesu peamali kujova genago, akakupuka kamfuleni kekikemelewa Keduloni, pamonga na vawuliwa vaki. Pandu apo pavi na lidimba, Yesu akayingila pamonga na vawuliwa vaki.
När Jesus hade sagt detta, begav han sig med sina lärjungar därifrån och gick över bäcken Kidron till andra sidan. Där var en örtagård, och i den gick han in med sina lärjungar.
2 Yuda, mweamng'anamukili Yesu, apamanyili pandu penapo, ndava Yesu ahambayi pamahele Yesu akonganiki na vawuliwa vaki kwenuko.
Men också Judas, han som förrådde honom, kände till det stället, ty där hade Jesus och hans lärjungar ofta kommit tillsammans.
3 Hinu, Yuda atoli msambi wa manjolinjoli va Chilumi na valonda va Nyumba ya Chapanga, kuhuma kwa vakulu va vateta na Vafalisayu, akabwela navu palidimba kuni vagegi hahi na lumuli na migoha na vibonga.
Och Judas tog nu med sig den romerska vakten, så ock några av översteprästernas och fariséernas tjänare, och kom dit med bloss och lyktor och vapen.
4 Yesu, kuni imanya gegakumkolela, akavahegelela, akavakota, “Mukumulonda yani?”
Och Jesus, som visste allt vad som skulle övergå honom, gick fram och sade till dem: "Vem söken I?"
5 Vene vakamyangula, “Yesu Mnazaleti!” Yesu akavajovela, “Nene, ndi mwene.” Yuda mweakumung'anamukila yula ayimili bahapo pamonga navu.
De svarade honom: "Jesus från Nasaret." Jesus sade till dem: "Det är jag." Och Judas, förrädaren, stod också där ibland dem.
6 Yesu peavajovili, “Nene ndi mwene.” Vakawuya mumbele vakagwa pahi.
När Jesus nu sade till dem: "Det är jag", veko de tillbaka och föllo till marken.
7 Mwene akavakota kavili, “Mukumulonda yani?” Vakamyangula, “Yesu Mnazaleti!”
Åter frågade han dem då: "Vem söken I?" De svarade: "Jesus från Nasaret."
8 Yesu akavayangula, “Nimali kuvajovela kuvya mwene ndi nene, ndava mukunilonda nene muvaleka ava vahamba.”
Jesus sade: "Jag har sagt eder att det är jag; om det alltså är mig I söken, så låten dessa gå."
9 Ajovili genago muni gatimilayi geajovili gala, “Dadi vala vewanipelili nakumyagisa hati mmonga.”
Ty det ordet skulle fullbordas, som han hade sagt: "Av dem som du har givit mig har jag icke förlorat någon."
10 Simoni Petili avi na upanga, ndi akauholomola, na kumdumula likutu la kulyela mtangatila wa Mteta Mkulu. Mtumisi mwenuyo liina laki Maluko.
Och Simon Petrus, som hade ett svärd, drog ut det och högg till översteprästens tjänare och högg så av honom högra örat; och tjänarens namn var Malkus.
11 Yesu akamyangula, Petili, “Wuyisa upanga muchihaku. Wu, chikombi cha mang'ahiso cheanipeli Dadi nikotoka kunywa?”
Då sade Jesus till Petrus: "Stick ditt svärd i skidan. Skulle jag icke dricka den kalk som min Fader har givit mig?"
12 Msambi wa manjolinjoli va Chilumi pamonga na vakulu vavi, na valonda va Vayawudi vamkamwili Yesu, vakamkunga,
Den romerska vakten med sin överste och de judiska rättstjänarna grepo då Jesus och bundo honom
13 na kumupeleka hoti kwa Anasi, Anasi avi mkohanu wa Kayafa mweavi Mteta Mkulu mwaka wenuwo.
och förde honom bort, först till Hannas; denne var nämligen svärfader till Kaifas, som var överstepräst det året.
14 Kayafa ndi yula mweavajovili vachilongosi va Vayawudi kuvya mbanga mundu mmonga afwayi ndava ya vandu.
Och det var Kaifas som under rådplägningen hade sagt till judarna, att det vore bäst om en man finge dö för folket.
15 Simoni Petili pamonga na muwuliwa yungi vamlandili Yesu. Muwuliwa mwenuyo amanyikini kwa Mteta Mkulu, akayingila pamonga na Yesu mu luvanja lwa Mteta Mkulu.
Och Simon Petrus jämte en annan lärjunge följde efter Jesus. Den lärjungen var bekant med översteprästen och gick med Jesus in på översteprästens gård;
16 Nambu Petili ayimili kuvala ya mlyangu. Yula muwuliwa yungi, mweamanyikini kwa mteta mkulu, akahuma kuvala na kujova na msikana mlonda wa mlyangu, akamyingisa Petili mugati.
men Petrus stod utanför vid porten. Den andre lärjungen, den som var bekant med översteprästen, gick då ut och talade med portvakterskan och fick så föra Petrus ditin.
17 Msikana mlonda wa mlyangu, akamkota Petili, “Wu, na veve mmonga wa vawuliwa va mundu uyu?” Petili akamjovela, “Nene lepi!”
Tjänstekvinnan som vaktade porten sade därvid till Petrus: "Är icke också du en av den mannens lärjungar?" Han svarade: "Nej, det är jag icke."
18 Vatumisi na valonda vayota motu ndava kwavi na mbepu. Petili namwene ayimili na vayaki kuyota motu.
Men tjänarna och rättsbetjänterna hade gjort upp en koleld, ty det var kallt, och de stodo där och värmde sig; bland dem stod också Petrus och värmde sig.
19 Mteta mkulu akamkota Yesu kumvala mawuliwu gaki pamonga na vawuliwa vaki.
Översteprästen frågade nu Jesus om hans lärjungar och om hans lära.
20 Yesu akamyangula, “Nijovili na kila mundu hotohoto ligono kwa ligono. Magono goha navawulili munyumba za kukonganekela Vayawudi na mu Nyumba ya Chapanga, pandu pevikonganeka Vayawudi voha, na nakujova chamfiyu.
Jesus svarade honom: "Jag har öppet talat för världen, jag har alltid undervisat i synagogan eller i helgedomen, på ställen där alla judar komma tillsammans; hemligen har jag intet talat.
21 Ndava kyani ukunikota nene? Uvakota vala vevayuwini navajovili kyani. Vene vimanya chenavajovili.”
Varför frågar du då mig? Dem som hava hört mig må du fråga om vad jag har talat till dem. De veta ju vad jag har sagt."
22 Peamali kujova genago mlonda mmonga mweayimili papipi, akampamanda Yesu, akamjovela, “Wu, ndi chaukumyangula Mteta Mkulu?”
När Jesus sade detta, gav honom en av rättstjänarna, som stod där bredvid, ett slag på kinden och sade: "Skall du så svara översteprästen?"
23 Yesu akamyangula, “Ngati nijovili uhakau langisa uhakau wene, nambu ngati nijovili chakaka, ndava kyani ukunitova?”
Jesus svarade honom: "Har jag talat orätt, så bevisa att det var orätt; men har jag talat rätt, varför slår du mig då?"
24 Hinu, Anasi ampeliki Yesu kwa Kayafa kuni akungiwi, mweavi mteta mkulu.
Och Hannas sände honom bunden till översteprästen Kaifas.
25 Simoni Petili ayimili penapo kuyota motu. Hinu vakamkota, “Wu, veve mmonga wa vawuliwa vaki?” Mwene akabela na kujova, “Nene lepi!”
Men Simon Petrus stod och värmde sig. Då sade de till honom: "Är icke också du en av hans lärjungar?" Han nekade och sade: "Det är jag icke."
26 Mmonga wa vatumisi wa Mteta Mkulu, muyaki yula mweadumuliwi likutu na Petili, akamkota “Wu, nene nakuwene lepi veve kulidimba pamonga naku?”
Då sade en av översteprästens tjänare, en frände till den som Petrus hade huggit örat av: "Såg jag icke själv att du var med honom i örtagården?"
27 Kangi Petili akabela kavili, bahapo lijogolo likavika.
Då nekade Petrus åter. Och i detsamma gol hanen.
28 Kangi vakamtola Yesu kuhuma kwa Kayafa, vampeliki kunyumba ya chinkosi. Yavi hamba kucha, muni vanyambasika palongolo ya Chapanga. Vahotola kulya Pasaka vene vayingili lepi munyumba ya chilongosi wa Loma vakotoka kuhakaswa.
Sedan förde de Jesus från Kaifas till pretoriet; och det var nu morgon. Men själva gingo de icke in i pretoriet, för att de icke skulle bliva orenade, utan skulle kunna äta påskalammet.
29 Pilatu avahumila chakuvala, akavakota, “Lijambu loki lemukumtakila mundu uyu?”
Då gick Pilatus ut till dem och sade: "Vad haven I för anklagelse att frambära mot denne man?"
30 Vakamyangula, “Ngati mwenuyu kuvya abudili lepi ngatimletili lepi kwaku.”
De svarade och sade till honom: "Vore han icke en illgärningsman, så hade vi icke överlämnat honom åt dig."
31 Pilatu akavajovela, “Ena, mumtola mumuhamula mwavene, kulandana na malagizu ginu.” Vayawudi vakamyangula, “Tete tivii lepi na uhotola wa kumuhamula mundu yoyoha afwayi.”
Då sade Pilatus till dem: "Tagen I honom, och dömen honom efter eder lag." Judarna svarade honom: "För oss är det icke lovligt att avliva någon."
32 Yakitiki ago gatimilayi malovi geajovili Yesu kulangisa yati ifwa namuna yoki.
Ty Jesu ord skulle fullbordas, det som han hade sagt för att giva till känna på vad sätt han skulle dö.
33 Pilatu akayingila kavili munyumba yaki, akamkemela Yesu na kumkota. “Ati veve ndi Nkosi wa Vayawudi?”
Pilatus gick åter in i pretoriet och kallade Jesus till sig och sade till honom: "Är du judarnas konung?"
34 Yesu akamyangula, “Wu, genago maholo gaku amala vandu vangi vakujovili kunivala nene?”
Jesus svarade: "Säger du detta av dig själv, eller hava andra sagt dig det om mig?"
35 Pilatu akayangula, “Mwe! Myawudi nene? Vandu vaku na vakulu va kuteta vakuletili kwa nene. Uhengili kyani?”
Pilatus svarade: "Jag är väl icke en jude! Ditt eget folk och översteprästerna hava överlämnat dig åt mig. Vad har du gjort?"
36 Yesu akayangula, “Unkosi wangu lepi wa mulima uwu. Ngati kuvya unkosi wangu wa mulima wenuwu, vandu vevamlanda Yesu ngavanikengelili, vachilongosi va Vayawudi ngavanikamwili lepi. Nambu hinu unkosi wangu lepi wa penapa.”
Jesus svarade: "Mitt rike är icke av denna världen. Om mitt rike vore av denna världen, så hade väl mina tjänare kämpat för att jag icke skulle bliva överlämnad åt judarna. Men nu är mitt rike icke av denna världen."
37 Pilatu akamjovela, “Hinu veve ndi Nkosi?” Yesu akayangula, “Veve ndi ujova kuvya nene ndi Nkosi. Ndava yeniyo nene nivelikiwi na nibweli pamulima kuvajovela vandu uchakaka. Mundu yeyoha wa uchaka akuniyuwanila.”
Så sade Pilatus till honom: "Så är du dock en konung?" Jesus svarade: "Du säger det själv, att jag är en konung. Ja, därtill är jag född, och därtill har jag kommit i världen, att jag skall vittna för sanningen. Var och en som är av sanningen, han hör min röst."
38 Pilatu akamkota, “Uchakaka ndi chindu kiki?” Pilatu peamali kujova ago, akavahambila kavili vachilongosi va Chiyawudi kuvala, “Akavajovela nene nichiwene lepi chindu cheabudili.
Pilatus sade till honom: "Vad är sanning?" När han hade sagt detta, gick han åter ut till judarna och sade till dem: "Jag finner honom icke skyldig till något brott.
39 Nambu ndi mvelu winu nene kuvadindulila, muchifungu mundu mmonga lukumbi lwa Pasaka. Hinu mwigana nivadindulila Nkosi wa Vayawudi?”
Nu är det en sedvänja hos eder, att jag vid påsken skall giva eder en fånge lös. Viljen I då att jag skall giva eder 'judarnas konung' lös?"
40 Penapo vakayangula. “Mwe! Lepi mwenuyo mdindulila Balaba!” Balaba avi mundu mweinyaga vandu vindu.
Då skriade de åter och sade: "Icke honom, utan Barabbas." Men Barabbas var en rövare.
