Matendu 17
1 Mulugendu lwavi vakapitila Amfipoli na Apolonia, vakahika ku Tesalonike kwavili na nyumba ya kukonganekela Vayawudi.
Och de foro över Amfipolis och Apollonia och kommo så till Tessalonika. Där hade judarna en synagoga;
2 Na ngati chayavili mvelu wa Pauli, akayingila mugati mula na kukotana nawu kugavala mu Mayandiku Gamsopi Magono gadatu ga Kupumulila gegagekilini.
i den gick Paulus in, såsom hans sed var. Och under tre sabbater talade han där med dem, i det han utgick ifrån skrifterna
3 Avadandaulili na kuvalangisa kuvya yikumgana Kilisitu kung'aiswa na kuyuka. Akavajovela, “Yesu mwenikuvakokosela nyenye ndi Kilisitu.”
och utlade dem och bevisade att Messias måste lida och uppstå från de döda; och han sade: "Denne Jesus som jag förkunnar för eder är Messias."
4 Vangi pagati yavi vakasadika na kuvya pamonga na Pauli na Sila. Mewawa Vagiliki vamahele vevakumsadika Chapanga pamonga na vadala vevitopeswa vakavya pamonga.
Och några av dem läto övertyga sig och slöto sig till Paulus och Silas; så gjorde ock en stor hop greker som "fruktade Gud", likaså ganska många av de förnämsta kvinnorna.
5 Nambu Vayawudi vakavya na wihu, hati vakavakoka valauni va pabomani na kukita msambi na kuhenga chitututu muji woha. Vakaizangila nyumba ya Yasoni vahuvalilayi vihotola kuvapata Pauli na Sila muni vavaleta pavandu.
Då grepos judarna av nitälskan och togo med sig allahanda dåligt folk ifrån gatan och ställde till folkskockning och oroligheter i staden och trängde fram mot Jasons hus och ville draga dem ut inför folket.
6 Ndava vavapatili lepi, ndi vakamukwega Yasoni na vamsadika vangi mbaka pavakulu va muji, vakajova kwa lwami luvaha, “Vandu ava ndi vevikita chitututu pamulima woha na hinu vahikili kwitu.
Men när de icke funno dem, släpade de Jason och några av bröderna inför stadens styresmän och ropade: "Dessa män, som hava uppviglat hela världen, hava nu också kommit hit;
7 Yasoni avagongolili kunyumba yaki. Voha vihenga chimumbele na malagizu ga nkosi wa ku Loma, vijova kuvya avi nkosi yungi liina laki Yesu.”
och Jason har tagit emot dem i sitt hus. De göra alla tvärtemot kejsarens påbud och säga att en annan, en som heter Jesus, är konung.
8 Ndava ya malovi ago vakavamesa ligoga vandu vamahele na vachilongosi va muji.
Så väckte de oro bland folket och hos stadens styresmän, när de hörde detta.
9 Hinu pevamali kumlipisa mashonga Yasoni na vayaki kangi vakavaleka vahamba.
Dessa läto då Jason och de andra ställa borgen för sig och släppte dem därefter lösa.
10 Kanyata kilu yila, vamsadika vala vakavatuma Pauli na Sila vahamba ku Belea. Navene pavahikili kwenuko vakayingila munyumba ya kukonganekela Vayawudi.
Men strax om natten blevo Paulus och Silas av bröderna sända åstad till Berea. Och när de hade kommit dit, gingo de till judarnas synagoga.
11 Vayawudi va ku Belea vavi vayuwanaji neju kuliku Vayawudi va ku Tesalonike, valipokili Lilovi la Chapanga na kugalingulila bwina Mayandiku Gamsopi muni vamanya ngati Pauli na Sila ijova malovi ga chakaka.
Dessa voro ädlare till sinnes än judarna i Tessalonika; de togo emot ordet med all villighet och rannsakade var dag skrifterna, för att se om det förhölle sig såsom nu sades.
12 Vandu vamahele pagati yavi vasadiki, vavi na vadala va Chigiliki vevitopeswa mewa na vagosi.
Många av dem kommo därigenom till tro, likaså ganska många ansedda grekiska kvinnor och jämväl män.
13 Nambu Vayawudi wa ku Tesalonike pevamanyili kuvya Pauli akokosayi Lilovi la Chapanga Belea, vakahamba kwenuko na kutumbula chitututu na kuvakokeha vandu vamahele.
Men när judarna i Tessalonika fingo veta att Guds ord förkunnades av Paulus också i Berea, kommo de dit och uppviglade också där folket och väckte oro bland dem.
14 Vamsadika vala vakamhindikila kanyata Pauli ahamba kumbwani, nambu Sila na Timoti vasigalili balapala.
Strax sände då bröderna Paulus åstad ända ned till havet, men både Silas och Timoteus stannade kvar på platsen.
15 Vandu vala vakamhindikila Pauli mbaka Atene. Kangi vakawuya na kuni valagaziwi na Pauli kuvya, Sila na Timoti vamlanda kanyata.
De som ledsagade Paulus förde honom vidare till Aten och foro så därifrån tillbaka, med bud till Silas och Timoteus att dessa med det snaraste skulle komma till honom.
16 Pauli peavalindilayi Sila na Timoti ku Atene kula, akaviniswa neju mumtima waki ndava auwene muji wula umemili vimong'omong'o vya uchapanga.
Men, Paulus nu väntade på dem i Aten, upprördes han i sin ande, när han såg huru uppfylld staden var med avgudabilder.
17 Ajovisini na Vayawudi na vandu vangi vevakumsadika Chapanga, munyumba ya kukonganekela Vayawudi, ndi kila ligono ajovesana na vandu vevahumila pandu pakugulisila vindu.
Han höll därför i synagogan samtal med judarna och med dem som "fruktade Gud", så ock på torget, var dag, med dem som han träffade där
18 Vandu vevalanda mawuliwu ga Epikulo na Stoiki vakotini nayu. Ndi vangi vakajova, “Igana kujova kyani muyimu uyu?” Hinu vangi vakajova, “Ikokosela vachapanga vachiyehe.” Ndava Pauli avakokosela malovi ga kumvala Yesu na kuyuka,
Också några filosofer, dels av epikuréernas skola, dels av stoikernas, gåvo sig i ordskifte med honom. Och somliga sade: "Vad kan väl denne pratmakare vilja säga?" Andra åter: "Han tyckes vara en förkunnare av främmande gudar." De evangelium om Jesus och om uppståndelsen.
19 Kangi vakamgongolela Pauli na ahamba palongolo ya libanji lelikemelewa Aleopago, vakajova, “Tigana utimanyisa mawuliwu aga gamupya geukugajova.
Och de grepo honom och förde honom till Areopagen och sade: "Kunna vi få veta vad det är för en ny lära som du förkunnar?
20 Ndava muni ukutijovela mambu ga chiyehe mumakutu gitu. Tigana kumanya maana ya mambu ago.”
Ty det är förunderliga ting som du talar oss i öronen. Vi vilja nu veta vad detta skall betyda."
21 Vandu va ku Atene pamonga na vayehe va kwenuko lukumbi lwavi lwoha vadandaulilana na kuyuwanila mambu gamupya.
Det var nämligen så med alla atenare, likasom ock med de främlingar som hade bosatt sig bland dem, att de icke hade tid och håg för annat än att tala om eller höra på något nytt för dagen.
22 Pauli akayima pa libanji la Aleopago, akajova, “Vandu va ku Atene! Nikuvalola nyenye kuvya vandu mwemukumuyupa Chapanga.
Då trädde Paulus fram mitt på Areopagen och sade: "Atenare, jag ser av allting att I ären mycket ivriga gudsdyrkare.
23 Ndava panapitayi kuni na kula na kulola mambu ga kuyupa kwinu, nayiwene lusanja lwa luteta lweluyandikwi, ‘Kwa Chapanga Angamanyikana.’ Hinu nene nikuvakokosela malovi gaki mwenuyo mwemukumuyupa changali kumanya.
Ty medan jag har gått omkring och betraktat edra helgedomar, har jag ock funnit ett altare med den inskriften: 'Åt en okänd Gud.' Om just detta väsende, som I sålunda dyrken utan att känna det, är det jag nu kommer med budskap till eder.
24 Chapanga mweawumbili mulima pamonga vindu vyoha yvevivi mugati yaki, ndi Bambu wa kunani na pamulima, mwene nakutama Nyumba za Chapanga zezijengiwi na mawoko ga vandu.
Den Gud som har gjort världen och allt vad däri är, han som är Herre över himmel och jord, han bor icke i tempel som äro gjorda med händer,
25 Mwene igana lepi kuhengewa na vandu, ngati kuvya igana utangatila wowoha wula, ndava muni mwene ndi mweakuvapela vandu wumi, mweakuvahotosa kukeka na kuvapela kila chindu.
ej heller låter han betjäna sig av människohänder, såsom vore han i behov av något, han som själv åt alla giver liv, anda och allt.
26 Kuhuma kwa mundu mmonga, mwene awumbili vandu va milima yoha muni vatama pamulima woha, avapangili lusenje na mibaka ya pandu pakutama.
Och han har skapat människosläktets alla folk, alla från en enda stamfader, till att bosätta sig utöver hela jorden; och han har fastställt för dem bestämda tider och utstakat de gränser inom vilka de skola bo --
27 Chapanga aganili vandu vamulanda na hati cha kupapasa, vahotola kumhikila. Nambu mwene avi lepi patali na kila mmonga witu.
detta för att de skola söka Gud, om de till äventyrs skulle kunna treva sig fram till honom och finna honom; fastän han ju icke är långt ifrån någon enda av oss.
28 Ngati cheajovili mundu mmonga kuvya, ‘mugati mwaki tete titama na kugenda na tivili!’ Ngati vayimbaji vangi chavijova, ‘Tete ndi vana vaki.’
Ty i honom är det som vi leva och röra oss och äro till, såsom ock några av edra egna skalder hava sagt: 'Vi äro ju ock av hans släkt.'
29 Muni tete tavana vaki Chapanga, nakuganikiwa kumhololela mwene kuvya avi ngati zahabu amala mashonga amala liganga lelihongoliwi kwa luhala na vandu.
Äro vi nu av Guds släkt, så böra vi icke mena att gudomen är lik någonting av guld eller silver eller sten, något som är danat genom mänsklig konst och uppfinning.
30 Chapanga akitili ngati ilola lepi lusenje lula vandu pavahimwiki. Nambu hinu, ihamula vandu voha kila pandu vamuwuyila mwene.
Med sådana okunnighetens tider har Gud hittills haft fördrag, men nu bjuder han människorna att de alla allestädes skola göra bättring.
31 Ndava amali kuhagula ligono leihamula mulima pangali kumganisila yoyoha munjila ya mundu mmonga mweamhagwili. Chapanga avalangisi voha lijambu lenilo kwa kumyukisa mundu mwenuyo kwevafwili.”
Ty han har fastställt en dag då han skall 'döma världen med rättfärdighet', genom en man som han har bestämt därtill; och han har åt alla givit en bekräftelse härpå, i det att han har låtit honom uppstå från de döda."
32 Pavamuyuwini Pauli ijova lijambu la kuyuka kuhuma kwa vafwili, vangi vakamuheka nambu vangi vakajova, “Tigana kuyuwana kavili lijambu lenili.”
När de hörde talas om att "uppstå från de döda", drevo somliga gäck därmed, andra åter sade: "Vi vilja höra dig tala härom ännu en gång."
33 Na Pauli akavaleka akahuma mu libanji.
Med detta besked gick Paulus bort ifrån dem.
34 Nambu vandu nunuyu vakawungana nayu, vakavya vamsadika. Pagati yavi avi Dionisi wa ku Aleopago na mdala mmonga liina laki Damali, pamonga na vandu vangi.
Dock slöto sig några män till honom och kommo till tro. Bland dessa var Dionysius, han som tillhörde Areopagens domstol, så ock en kvinna vid namn Damaris och några andra jämte dem.
