Mak 15
1 Mach ave, uiv ŋakaz wɨram kɨra anɨŋnsar hanɨhan Yakŋ Ohɨrandɨv ahaz ore ŋgamamɨnd, wɨram untɨm ohɨra kɨra Judand, wɨram kɨra ya Mosesɨnd injambɨr ahe sɨkahɨnd, mach aiyopand emŋgemŋga hamen hanave awakŋi Jisasɨndɨv ya orɨmŋgɨmar. Ya orɨmŋgɨz mach raz Jisasɨh vɨhe omanaka uŋkɨri hɨrohe Pailatɨnd oman insɨŋ ŋgamŋgɨmar.
Och straxt om morgonen höllo de öfverste Presterna råd, med de äldsta och Skriftlärda, och med hela Rådet; och bundo Jesum, och ledde honom bort, och antvardade honom Pilato.
2 Ŋgamŋgɨz Pailatɨv Jisasɨh amarɨmar. Nan wɨram anɨŋnsar ohɨra osa anchɨ Judand oh a amar. Az ndɨn kamar. Amon ndɨh kan amar.
Och Pilatus frågade honom: Äst du den Judarnas Konung? Då svarade han, och sade till honom: Du säger det.
3 Mach, wɨram kɨra anɨŋnsar hanɨhan Yakŋ Ohɨrandɨv ahaz ore ŋgamamɨnd hamb Jisasɨndɨv kamŋgɨmar. Mbɨ enta kɨvah kɨvah ranj arɨmŋgɨmar.
Och öfverste Presterna anklagade honom om mång ting.
4 Avɨz Pailatɨv ndɨn ekwaŋg amarɨmar. Amɨ utɨndɨv ya kamah ran amar. Amɨ enta kɨvah kɨvah rarɨn arar kamŋgi han, ndɨh njɨhamɨnaŋg oh a amar.
Då frågade åter Pilatus honom, och sade: Svarar du intet? Si, huru mång stycke de vittna på dig.
5 Az nend. Jisasɨv ya emŋgaŋg evoke mɨkam. Avɨz Pailatɨv njɨhi osapɨr njɨhakɨramamar.
Men Jesus svarade sedan platt intet; så att Pilatus förundrade sig.
6 Mach, war pamuh pamuh yuŋk ohɨra mɨroma unsa nand hamb ahevakarɨz Pailatɨv wɨram pamuh rar oram kɨvahɨnd han enduwazand ahevetaimŋganj. Osa anchɨv wɨramɨnd ensa oreŋgɨmŋgɨz Pailatɨv njɨhame enduwazand wɨram hamb ahevaianj.
Så plägade han i Påskahögtidene gifva dem en fånga lös, hvilken de helst begärade.
7 Mach, eŋambɨr haŋ wɨram hanaveaŋg gavmanmen erampe wɨram mamta orempɨramŋgɨmar. Orempɨramŋgɨz irɨvɨnd hamb wɨram han ŋɨmbi kɨravɨhe oram kɨvahɨŋ inchakarɨmŋgɨz ñɨmŋgɨmar. Wɨram era mpambɨnd han mbɨndɨŋ emŋga mbɨkɨr ensa han Barabas.
Så var der en, benämnd Barabbas, som gripen var med somliga, de der ett upplopp gjort hade, och hade uti upploppet bedrifvit ett dråp.
8 Mach, wɨram akŋ anchɨ akŋ hamb aharai Pailatɨh amare kamŋgɨmar. Amɨ war eŋambɨr enta randɨn hanaveaŋg arɨŋɨndɨv war mbanaŋ randɨran oh o nend oh arɨmŋgɨmar.
Då ropade folket, och begynte bedja, att han skulle göra dem som hans plägsed alltid var.
9 Avɨz Pailatɨv ndɨh wamar. Wɨram kɨra anɨŋnsar hanɨhan Yakŋ Ohɨrandɨv ahaz ore ŋgamamɨnd hamb wamŋgɨz osa anchɨ hamb Jisasɨndɨvam njɨhamŋgɨmar. Handɨv anɨŋnsar kɨra hamb ndɨn ŋe Pailatɨnd oman insɨŋ ŋgamŋgɨmar. Avɨz Pailatɨv osa anchɨ han amarɨmar. Amɨ nzɨhanave njɨhamŋgɨn amar. Andɨŋndɨv wɨram anɨŋnsar ohɨra osa anchɨ Judand han enduwaŋ ahevaindɨv njɨhamŋgɨn oh a amar.
Svarade Pilatus, sägandes: Viljen I, att jag skall eder lösgifva Judarnas Konung?
Ty han visste, att de öfverste Presterna hade utaf afund öfverantvardat honom.
11 Kɨrɨm wɨram kɨra anɨŋnsar hanɨhan Yakŋ Ohɨrandɨv ahaz ore ŋgamamɨnd hamb osa anchɨ han kamŋgɨz mpɨ mbɨndɨŋ hamb ŋaiahaz Pailatɨh kamŋgɨmar. Arɨŋɨndɨv Barabasŋam enduwan ahevaiz arɨmŋgɨmar.
Men öfverste Presterna eggade folket, att han heldre skulle gifva dem Barabbam lös.
12 Hanave kamŋgɨz Pailatɨv ndɨŋ ekwaŋg amarɨmar. Nzɨ wɨram mban amɨ ndɨn wɨram anɨŋnsar ohɨra osa anchɨ Judand arar kamŋgɨn han utɨzɨndarin amar.
Pilatus svarade åter, och sade till dem: Hvad viljen I då att jag skall göra honom, den I kallen Judarnas Konung?
13 Az mbɨ aware kamŋgɨmar. Ndɨn ai oŋkɨrandɨŋ orɨkavɨzuv arɨmŋgɨmar.
Då ropade de åter: Korsfäst honom.
14 Avɨz Pailatɨv ndɨŋ amarɨmar. Mbɨ utɨman enta kɨvah si amar. Avɨz mbɨ ohɨra kɨvah aware kamŋgɨmar. Ndɨn ai oŋkɨrandɨŋ orɨkavɨzuv arɨmŋgɨmar.
Pilatus sade till dem: Hvad hafver han då illa gjort? Då ropade de ännu fastare: Korsfäst honom.
15 Mach, Pailatɨv osa anchɨ hamb imbɨr ñɨmŋgɨz are oram kɨvahɨnd han enduwaz Barabasɨv ahevaimar. Avɨz Pailatɨv kaz mbɨkɨr aŋkwɨnd hamb kɨrɨpa aŋkarɨpɨr ŋe Jisas ore kɨramŋgɨmar. Orɨmŋgɨz mach raz Pailatɨv Jisasɨh ŋe irɨvɨndɨnd oman insɨŋ ŋgame kamar. Ndɨn hɨrohe ai oŋkɨrandɨŋ orɨkavɨzuvar amar.
Så ville då Pilatus göra folkena fyllest, och gaf dem Barabbam lös; och öfverantvardade dem Jesum, att han skulle hudflängas och korsfästas.
16 Mach, irɨvɨnd hamb ndɨn oman uŋkɨri hɨrohe oram gavmand imbɨz mbɨkɨr ensa Pretorium unchaŋ hɨrahevomŋgɨmar. Ndɨn hɨrahevohe irɨvɨnd emŋgemŋga han oreŋgɨmŋgɨz aimŋgɨmar.
Då hade krigsknektarna honom in uti Rådhuset, och kallade tillhopa hela skaran;
17 Ai yupɨr hɨrahɨr osapɨr opaŋg han ŋe ndɨnɨŋ ŋgamɨmar. Mbɨ kɨrɨpahensɨnd hanez ŋe uŋkɨsarkɨr anɨŋnsar ohɨrand emamp ondɨhe Jisasɨnd zɨ handɨh ŋgamŋgɨmar.
Och klädde honom uti ett purpurkläde, och vredo tillhopa ena krono af törne, och satte på honom;
18 Ave mbɨ ndɨnɨh yarahe kamŋgɨmar. Rapɨrɨnd anɨŋnsar ohɨra osa anchɨ Judand arɨmŋgɨmar.
Och begynte till att helsa honom: Hel, Judarnas Konung;
19 Ave mbɨ karpa han ŋe zɨ mbɨkɨr han oror ndɨn mpɨñ atazɨpazivɨmŋgɨmar. Mach, mbɨ andamesa mpɨrorɨzɨŋgwɨŋgw waroreŋge ndɨn ensa ŋambiahah ramŋgɨmar.
Och slogo hans hufvud med en rö, och spottade på honom; föllo på knä, och tillbådo honom.
20 Ave mach, mbɨ hanave yarahoparahamŋgɨz mach raz yupɨr hɨrahɨr osapɨr opaŋg han ŋapai yupɨr hɨrahɨr akŋ mbɨkɨrun han ndɨnɨŋon ekwaŋg ŋgamŋgɨmar. Ŋgame ndɨn ai oŋkɨrandɨŋ orɨkavɨzuŋɨn are oman uŋkɨri hɨromŋgɨmar.
Och när de hade så begabbat honom, afklädde de honom purpurklädet, och klädde honom uti sin egen kläder; och ledde honom ut till att korsfästan.
21 Mach, wɨram emŋga mbɨkɨr ensa han Saimon, aiampɨra ohɨra mbɨkɨr Sairini. Ndɨn Aleksanderɨnd Rufusɨnd wanɨr. Mbɨ antaŋ ñi aiampɨra ohɨraŋ oŋɨn are ai ndɨŋ kivɨŋɨn azand aŋkwɨnd hamb ndɨn ŋe hɨrai Jisasɨnd ai oŋkɨrand han eŋgwamŋgɨz orambimar.
Då tvingade de en man, som der framgick, benämnd Simon af Cyrene, Alexandri och Rufi fader, den af markene inkom, att han måste bära hans kors.
22 Az mbɨ Jisasɨh isupɨr Golgota handɨh hɨromŋgɨmar. Isupɨrɨnd ensa kehand ondo han mbanave, unsɨŋ nsarɨnd.
Och de ledde honom på det rummet Golgatha; det är, om man det uttyder, hufvudskallaplatsen.
23 Mbɨ kɨrɨpa nor yamb han ai upɨr yamb mbɨkɨr ensa mɨr hansɨnd ŋe itɨmai Jisas eŋgwamŋgɨmar. Kɨrɨm mbɨ mɨnam.
Och de gåfvo honom bemyrrhadt vin dricka; men han tog det intet till sig.
24 Avɨz wɨram kɨra aŋkwɨnd hamb ndɨn ai oŋkɨrandɨŋ orɨkavɨzumŋgɨmar. Orɨkavɨzu mbɨkɨr yupɨr hɨrahɨr akŋ han ŋe uñɨmb epari ñi pamuh pamuh ŋaŋɨn are Jisasɨnd yupɨr hɨrahɨr akŋ han atakŋɨŋɨn are ainor akŋ oŋa awɨmŋgɨmar.
Och när de hade korsfäst honom, bytte de hans kläder, kastande lott på dem, hvad hvar få skulle.
25 Mach, rapɨraŋk ensa ohɨrand kwɨ mband haŋ ndɨnɨh ai oŋkɨrandɨŋ orɨkavɨzumŋgɨmar.
Och det var vid tredje timman; och de korsfäste honom.
26 Mach, ya ndɨn enta kɨvah ranj arar kamŋgi han ai esaŋ Jisasɨnd zumpɨr insɨ handɨh hanave mpamŋgɨmar. Wɨram anɨŋnsar ohɨra osa anchɨ Judand arar mpamŋgɨmar.
Och det man skyllde honom före, var skrifvet öfver hans hufvud, nämliga: Judarnas Konung.
27 Mbɨ wɨram undɨmaj akɨmɨnd han Jisasɨnsɨnd ai oŋkɨrandɨŋ orɨkavɨzumŋgɨmar. Emŋga Jisasɨnd oman mɨŋɨndɨŋ, emŋga oman ovejɨndɨŋ orɨkavɨzumŋgɨmar.
Och de korsfäste med honom två röfvare, en på hans högra, och den andra på hans venstra sido.
Och så blef Skriften fullbordad, som säger: Ibland ogerningsmän vardt han räknad.
29 Avɨz wɨram akŋ anchɨ akŋ hamb ai we yarahoparahah nde nsar onarar kamŋgɨmar. Aria arɨmŋgɨmar. Nan wɨram mbanand hamb Yakŋ Ohɨrand oram akore yuŋk undɨmapamɨŋ imbɨr asɨndɨran arɨmŋgɨmar.
Och de, som gingo der framom, hädde honom, och riste sin hufvud, och sade: Tvi dig! Skönliga slår du omkull templet, och i tre dagar uppbygger det.
30 Amonaŋg hɨrawi ai oŋkɨrand han erere ŋgaŋkwav arɨmŋgɨmar.
Fria dig sjelfvan, och stig neder af korset.
31 Mach, mbɨ kamŋgɨzand wɨram kɨra anɨŋnsar hanɨhan Yakŋ Ohɨrandɨv ahaz ore ŋgamamɨnd mach wɨram kɨra ya Mosesɨnd injambɨr ahe sɨkahɨnd hanaveonaŋg mbon mbon ndɨn yarahah kamŋgɨmar. Mbɨ wɨram emŋgemŋga han hɨrawɨj arɨmŋgɨmar. Kɨrɨm mbɨ mbon hɨrawaw han nend arɨmŋgɨmar.
Sammalunda ock de öfverste Presterna gjorde spe af honom emellan sig, med de Skriftlärda, och sade: Androm hafver han hulpit, sig sjelfvom kan han icke hjelpa.
32 Ndɨn wɨram Yakŋ Ohɨrav mbɨkɨr osa anchɨ ŋɨmbɨmbɨndɨv uyɨŋgwamɨmar hamb mach wɨram anɨŋnsar ohɨra osa anchɨ Israelɨnd kehamb arɨmŋgɨmar. Mbɨ eran ai oŋkɨrand han erere ŋgaŋkwaz, han we ndɨndɨv njɨhi aŋkarɨpɨr ŋe njɨhamɨm arɨmŋgɨmar. Hanave kamŋgɨz wɨram akɨmɨnd undɨmaj ndɨn pɨŋ orɨkavɨzumŋgɨmar hambez hanaveonaŋg Jisasɨh yarahamŋgɨmar.
Christus, Israels Konung, stige nu neder af korset, att vi måtte det se, och tro. Och de der korsfäste voro med honom, försmädde honom ock.
33 Mach, andar pach haŋ zuh re ñi nanempand haŋ rapɨraŋk undɨmapam ñɨzand rapɨrɨv ekwaŋg kɨramar.
Och i sjette timman vardt ett mörker öfver allt landet, till nionde timman.
34 Nanempand rapɨraŋk undɨmapam ñɨzand Jisasɨv aware kamar. Eloi, Eloi, lama sabaktani amar. Ya mbanand ondo han mbanave, Yakŋ Ohɨra ihɨnd, Yakŋ Ohɨra ihɨnd, yan utɨndɨv ererɨn amar.
Och i nionde timman ropade Jesus med höga röst, sägandes: Eloi, Eloi, Lamma Sabachthani? det är uttydt: Min Gud, min Gud, hvi hafver du öfvergifvit mig?
35 Avɨz wɨram emŋgemŋga hamb ikwɨm aŋkwañɨhɨri ya han njɨhame kamŋgɨmar. Wavar arɨmŋgɨmar. Mbɨ Elaija oreŋgeŋgɨmbɨri arɨmŋgɨmar.
Och somlige, de der när stodo, och hörde det, sade: Si, Eliam kallar han.
36 Avɨz wɨram emŋgav aŋɨraŋɨr we imɨnɨsa han ŋe kɨrɨpa nor yamb ntɨkŋ haŋ ŋgwame hɨraimar. Hɨrai imɨnɨsa han aipaŋ vɨhe Jisasɨv naz are ŋambiahe eŋgwamar. Mbɨ ndɨn eŋgwe kamar. Ŋkɨrañɨr weaŋg amar. Elaijav ai ndɨn ŋenduwaz ŋgaŋkwandari oh o nend oh amar.
Så lopp en till med en svamp, uppfylldan med ättiko; den satte han på en rö, och böd honom dricka, och sade: Håll, låt se, om Elias kommer, till att taga honom neder.
37 Mach ave, Jisasɨv kwa aware mamta mamar.
Då ropade Jesus med höga röst, och gaf upp andan.
38 Mbɨ maz imɨn ohɨra Yakŋ Ohɨrand marɨvai ohɨra oram unchaŋ ñɨmar kehamb zɨndɨŋon unchɨrahe andamɨndɨŋon hɨrɨŋgwavohe tɨm undɨmaj ñɨmar.
Och förlåten i templet remnade i tu stycke, ifrån öfverst och neder igenom.
39 Mach, wɨram anɨŋnsar aŋkwɨnd kehamb ikwɨm aŋkwañi Jisasɨv mamar han we kamar. Mɨŋun amar. Wɨram mban Yakŋ Ohɨrand Nor amar.
Då höfvitsmannen, som stod der när gentemot honom, såg att han med ett sådant rop gaf upp andan, sade han: Sannerliga var denne mannen Guds Son.
40 Anchɨ kɨra hamb mbez taŋɨpɨr kansɨnd aŋkwañi wehɨrɨmŋgɨmar. Emŋga Maria aiampɨra Makdaland. Emŋga Maria Josepɨnd mɨŋɨr, mach Josepɨnd ranɨr Jemsɨnd mɨŋɨr. Jemsɨh wɨram norŋɨr. Emŋga Salome.
Och voro ock qvinnor der, som långt ifrå detta skådade; ibland hvilka var Maria Magdalena, och Maria, litsle Jacobs och Jose moder, och Salome.
41 Eŋambɨr haŋ, Jisasɨv Galili handɨh ñɨzand anchɨ kɨra mbanamb mpehɨrohe ndɨn hɨrawɨmŋganj. Anchɨ kɨra emŋgemŋga hamb Jisasmen Jerusalemɨŋ aimŋgɨmar hambez aŋkwañi wehɨrɨmŋgɨmar.
Hvilka ock, medan han var i Galileen, hade följt honom, och tjent honom; och många andra, som med honom uppfarit hade till Jerusalem.
42 Mach ave, Josep aiampɨra Arimateand hamb Jerusalemɨŋ ñanj. Ndɨnɨh wɨram aiyopand emŋga. Osa anchɨ hamb wamŋgɨz mbɨkɨr ensa ohɨra ñɨmar. Yakŋ Ohɨrav osa anchɨ hanaveaŋg ŋɨmbɨz mbɨkɨr kwɨŋ ñɨndɨramŋgi han, Josepɨvez kehan waŋɨn are ŋkɨrañanj. Mach, nanempand raz Yakŋ Ohɨrand Yuŋk Wɨr Ñɨñɨnd hamb ikwɨm ivɨz, handɨv osa anchɨ hanɨhan han omanenta sɨmŋgɨmar. Az handɨv Josepɨv Jisasɨnd ikwɨra han ŋe nsɨham mɨn ŋgamɨŋɨn are Pailatɨnd pɨŋ kɨrɨmam omar. Mbɨ mezandɨkŋɨm. Kɨrɨmam we Pailatɨh amare kamar. Nzɨ eran Jisasɨnd ikwɨra han ŋe hɨrohe nsɨham mɨnɨŋ ŋgamɨŋ amar.
Då aftonen kom, efter det var tillredelsedagen, den som går före Sabbathen,
Kom Joseph, bördig af den staden Arimathia, en ärlig rådherre, den ock vänte efter Guds rike; han tog sig dristighet till, och gick in till Pilatum, och beddes af honom Jesu lekamen.
44 Avɨz Pailatɨv njɨhamam ñi kamar. Jisasɨv ndɨh mi oh a amar. Ave mbɨ wɨram anɨŋnsar aŋkwɨnd han oreŋgɨz aiz amarɨmar. Jisasɨv ndɨh mi oh o nend amar.
Då förundrade Pilatus, att han allaredo var död; och kallade till sig höfvitsmannen, och frågade, om han länge sedan död var.
45 Amarɨz ndɨh mi az Pailatɨv Josepɨh kamar. We Jisasɨnd ikwɨra han ŋe hɨrohe nsɨham mɨnɨŋ ŋgamb amar.
Och då han det förnummit hade af höfvitsmannenom, gaf han Joseph lekamen.
46 Mach avɨz, mbɨ we imɨn okam osapɨr han uŋkɨ eŋgwe hɨrohe Jisasɨnd ikwɨra han ŋe hɨrɨŋkai imɨn okam haŋ vɨhamar. Vɨhe hɨrohe nsɨham mɨn awamŋgɨmar handɨh ŋgamŋgɨmar. Ŋgame nsɨham ohɨra ondɨhondɨh han enarɨz ai mɨn han inchakarɨmŋgɨmar.
Och han köpte ett linkläde, och tog honom ned, och svepten uti linklädet, och lade honom ned uti ena graf, som uthuggen var uti ett hälleberg; och välte en sten för grafvenes dörr.
47 Maria aiampɨra Makdaland Maria Josepɨnd mɨŋɨr, mbɨ hanave wehɨrehɨr ñi sam Jisas ŋgamŋgɨmar han wamŋgɨmar.
Men Maria Magdalena och Maria Jose sågo till hvart han lades.
