Mak 10
1 Mach, Jisasɨv isupɨr Judiand handɨh oŋɨn are, mbɨ aiampɨra han ererɨmar. Erere we yamb ŋkiŋg Jordand handɨh evahomar. Evahohe we yamb ŋkiŋg Jordand handɨh ekwaŋg evahai isupɨr Judiand handɨh aimar. Avɨz wɨram akŋ anchɨ akŋ ohɨron hamb ndɨn pɨŋ ai ekwaŋg aŋkwezawɨmŋgɨmar. Az Jisasɨv mbɨkɨr enta mpehɨro ndɨŋ ya sɨkanj.
Och han stod upp och begav sig därifrån, genom landet på andra sidan Jordan, till Judeens område. Och mycket folk församlades åter omkring honom, och åter undervisade han dem, såsom hans sed var.
2 Mach, wɨram untɨm Farisind hamb Jisasɨnd pɨŋ aimŋgɨmar. Ave mbɨ Jisasɨh ondo mpendɨŋ kamŋgɨmar. Arɨŋɨnd enta han, osa hamb mbɨkɨr anchɨ han imbɨr kiaŋgwɨmɨr han, han chonj oh o nend arɨmŋgɨmar.
Då ville några fariséer snärja honom, och de trädde fram och frågade honom om det vore lovligt för en man att skilja sig från sin hustru.
3 Avɨz Jisasɨv ndɨŋ mbanave kamar. Mosesɨv andɨŋ utɨman enta mpehɨrondɨv eŋgwamar amar.
Men han svarade och sade till dem: »Vad har Moses bjudit eder?»
4 Az mbɨ ndɨn kamŋgɨmar. Mosesɨv kamar arɨmŋgɨmar. Osa hamb mbɨkɨr anchɨ ererɨŋɨn are mbɨ imbɨr anɨŋzɨŋ enta mpe ndɨn eŋgwe kiaŋgwɨz ondari arar kamar arɨmŋgɨmar.
De sade: »Moses tillstadde att en man fick skriva skiljebrev åt sin hustru och så skilja sig från henne.»
5 Kɨrɨm Jisasɨv ndɨŋ mbanave kamar. Andɨŋ wɨram kɨra entachand raz, Mosesɨv enta mbanan anɨŋzɨŋ entaŋ mpe andɨŋ eŋgwamar amar.
Då sade Jesus till dem: »För edra hjärtans hårdhets skull skrev han åt eder detta bud.
6 Eŋambɨr mɨŋun han, Yakŋ Ohɨrav kɨrɨchɨn orɨchɨn han achake kaz, osa anchɨ hamb ahevɨkɨrorɨmŋgɨmar amar.
Men redan vid världens begynnelse 'gjorde Gud dem till man och kvinna'.
7 Handɨv wɨram hamb mbɨkɨr mɨŋɨr wanɨr han erere anchɨmen awakŋi ñɨmŋgɨj amar.
'Fördenskull skall en man övergiva sin fader och sin moder.
8 Ave undɨmaj hamb yupɨr pamɨnd ahevakarɨmŋgi amar. Yakŋ Ohɨrav hanave kaz, undɨmaj hamb yupɨr undɨmaj mɨñɨmŋgɨm nend, yupɨr pamɨnd emamp ahevakarɨmŋgi amar.
Och de tu skola varda ett kött.' Så äro de icke mer två, utan ett kött.
9 Avɨz, hanɨhan Yakŋ Ohɨrav awakŋorɨmar han wɨram hamb kiaŋgwɨmŋgɨmɨnj amar.
Vad nu Gud har sammanfogat, det må människan icke åtskilja.»
10 Mapɨŋ, Jisasɨv sezɨrmen oramɨŋ omŋgɨz, sezɨrɨv ya osav anchɨ erererɨnd mbandɨv ekwaŋg amarɨmŋgɨmar.
När de sedan hade kommit hem, frågade hans lärjungar honom åter om detsamma.
11 Az ndɨŋ mbanave kamar. Wɨram emŋgav anchɨr erere anchɨ emŋga han ŋandari han, wɨram kehamb anchɨrɨh enta kɨvah si anchɨ emŋga hamen enta kɨvah sɨz ndandɨramŋgi amar.
Och han svarade dem: »Den som skiljer sig från sin hustru och tager sig en annan hustru, han begår äktenskapsbrott mot henne.
12 Mach, anchɨ emŋga hamb mamɨr erere osa emŋga han ŋandari han, anchɨ kehamb mamɨrɨh enta kɨvah si osa emŋga hamen enta kɨvah sɨz ndandɨramŋgi amar.
Och om en hustru skiljer sig från sin man och tager sig en annan man, då begår hon äktenskapsbrott.
13 Osa anchɨ hamb Jisasɨv mbɨkɨr omanaka mbɨndɨŋ nornanch han insɨŋ ŋgamɨz are ndɨŋ Jisasɨnd pɨŋ hɨraimŋgɨmar. Kɨrɨm sezɨrɨv han we osa anchɨ kehan ya aŋkarɨpɨr ke kamŋgɨmar. Amɨ han sɨmŋgɨmɨn arɨmŋgɨmar.
Och man bar fram barn till honom, för att han skulle röra vid dem; men lärjungarna visade bort dem.
14 Jisasɨv han waz, mbɨkɨr mpɨ hamb kɨvah ramar. Avɨz ndɨŋ mbanave kamar. Eramŋgɨn nornanch hamb yan pɨŋ aimŋgɨz amar. Amɨ ndɨŋ erokarɨmŋgɨmɨn amar. Wɨram hamb nornanch haremamp ñi, mbɨ Yakŋ Ohɨrand kwɨŋ ñɨndari amar.
När Jesus såg detta, blev han misslynt och sade till dem: »Låten barnen komma till mig, och förmenen dem det icke; ty Guds rike hör sådana till.
15 Nzɨ andɨŋ mɨŋun kin amar. Yakŋ Ohɨrand kwɨ han wɨram emŋgav ŋamah randari han, nornanchɨv ŋamŋgɨj hanaveaŋg, mbɨ mahevondɨram amar.
Sannerligen säger jag eder: Den som icke tager emot Guds rike såsom ett barn, han kommer aldrig ditin.»
16 Ave Jisasɨv nornanch han omanakaŋ ŋɨmbi, omanaka mbɨkɨr han zɨ umpɨr insɨŋ ŋgamɨ ŋgamɨ rar omar. Ave ndɨŋ omanenta sɨz are Yakŋ Ohɨra ya imbɨrɨŋ amarɨmar.
Och han tog dem upp i famnen och lade händerna på dem och välsignade dem.
17 Mach ave, Jisasɨv ŋaiahe empasamɨŋ ozand, wɨram emŋga hamb aŋɨraŋɨr ndɨn pɨŋ ai andamesa mpɨrorɨzɨŋgwɨmar. Ave mbɨ ndɨn mbanave amarɨmar. Anɨŋzɨŋ entand, nan wɨram imbɨr amar. Nzɨ nzɨhanave re kɨpɨr icha ipɨra ñɨñɨnd han ŋaŋ ñɨndarin amar. (aiōnios g166)
När han sedan begav sig åstad för att fortsätta sin väg, skyndade en man fram och föll på knä för honom och frågade honom: »Gode Mästare, vad skall jag göra för att få evigt liv till arvedel?» (aiōnios g166)
18 Avɨz Jisasɨv ndɨn mbanave kamar. Utɨndɨv yan imbɨr arar kan amar. Yakŋ Ohɨra pamuh, mbonam imbɨr amar.
Jesus sade till honom: »Varför kallar du mig god? Ingen är god utom Gud allena.
19 Amɨ Yakŋ Ohɨrand enta akŋ anɨŋzɨŋ enta unchaŋ ñi han ndɨh warɨn amar. Amɨ osa anchɨ emŋgemŋga han mamah mamta orɨmŋgɨmɨn amar. Amɨ amakɨr anchɨ han erere anchɨ emŋga hamen enta kɨvah sɨz ndamŋgɨmɨn amar. Anchɨ hambez mbɨkɨr mamɨr han erere osa emŋga hamen enta kɨvah sɨz ndamŋgɨmɨnj amar. Amɨ akɨm ŋamŋgɨmɨn amar. Amɨ osa anchɨ emŋgemŋga han yosa si ya oramɨŋ hɨromŋgɨmɨn amar. Amɨ wɨram emŋgemŋgand hanɨhan han mamah erɨwazi ŋinchɨmŋgɨmɨn amar. Mach, amɨ yaŋar onarɨnd kwɨŋ ñɨhɨri mbɨndɨŋ yaŋam njɨhambar amar.
Buden känner du: 'Du skall icke dräpa', 'Du skall icke begå äktenskapsbrott', 'Du skall icke stjäla', 'Du skall icke bära falskt vittnesbörd', 'Du skall icke undanhålla någon vad honom tillkommer', Hedra din fader och din moder.'»
20 Mach, wɨram mbanamb Jisasɨh mbanave kamar. Anɨŋzɨŋ entand amar. Nzɨ sai noron ñi enta akŋ mbanan mpehɨromanjin han hɨrandem hɨrai irɨh hanaveonaŋg ñɨjin amar.
Då svarade han honom: »Mästare, allt detta har jag hållit från min ungdom.»
21 Jisasɨv ndɨn werer nde mbɨkɨr njɨhi mpɨ han wɨram kehandɨv aŋkarɨpɨr ohɨra kɨvah eŋgwamar. Ave ndɨn mbanave kamar. Amakɨr kɨpɨr han, amɨ aŋkarɨpɨr pamuh nendon amar. Amɨ amakɨr hanɨhan han hɨron uŋkɨ eŋgwamŋgɨz, nsɨham nor han ŋe wɨram kɨra hanɨhan mah han eŋgwarɨmbɨv amar. Amɨ hanave ran, amakɨr hanɨhan imbɨr hamb Yakŋ Ohɨrand Aiampɨra Ohɨra Ñaŋ handɨh ñɨndari amar. Ave yan mpehɨraiv amar.
Då såg Jesus på honom och fick kärlek till honom och sade till honom: »Ett fattas dig: gå bort och sälj allt vad du äger och giv åt de fattiga; då skall du få en skatt i himmelen. Och kom sedan och följ mig.»
22 Wɨram mbanan mbɨkɨr hanɨhan akŋ han imbɨr mah. Ave ya han njɨhamɨz mbɨkɨr emansɨŋ hamb kɨvah ramar. Handɨv mbɨ Jisasɨh ererɨz mbɨkɨr mpɨ hamb kɨr ohɨra ñɨmar.
Men han blev illa till mods vid det talet och gick bedrövad bort, ty han hade många ägodelar.
23 Mach, Jisasɨv werer nde mbɨkɨr sezɨrɨh kamar. Wɨram kɨra hanɨhan akŋnsɨnd hamb Yakŋ Ohɨrand kwɨŋ ñɨŋɨn are pɨrasɨndɨramŋgi amar.
Då såg Jesus sig omkring och sade till sina lärjungar: »Huru svårt är det icke för dem som hava penningar att komma in i Guds rike!»
24 Avɨz sezɨrɨv ya mbɨkɨr mban njɨhame ntamŋgɨmar. Kɨrɨm Jisasɨv ndɨŋ mbahon kamar. Nor kɨra amar. Wɨram hamb Yakŋ Ohɨrand kwɨŋ ñɨŋɨn are pɨrasɨndɨramŋgi amar.
Men lärjungarna häpnade vid hans ord. Då tog Jesus åter till orda och sade till dem: »Ja, mina barn, huru svårt är det icke att komma in i Guds rike!
25 Kamel hamb ewañɨhe imɨn sazɨnd mɨn han ŋgwevoŋɨn are mbɨ pɨrasaz mah amar. Kɨrɨm nsɨham nor wɨram hamb Yakŋ Ohɨrand kwɨŋ ñɨŋɨn are pɨrasɨndari amar.
Det är lättare för en kamel att komma igenom ett nålsöga, än för den som är rik att komma in i Guds rike.»
26 Mach, sezɨrɨv nte arazɨpazawi mbon mbon ya ke mbanave kamŋgɨmar. Yakŋ Ohɨrav uñɨman ekwaŋg ŋandari arɨmŋgɨmar.
Då blevo de ännu mer häpna och sade till varandra: »Vem kan då bliva frälst?»
27 Mach, Jisasɨv ndɨŋon wehɨrehɨr kamar. Wɨram hamb mbon han nend amar. Kɨrɨm Yakŋ Ohɨrav mbɨ imbɨr amar. Mbɨ hanɨhan utuhutuh han imbɨr sɨndari amar.
Jesus såg på dem och sade: »För människor är det omöjligt, men icke för Gud, ty för Gud är allting möjligt.»
28 Avɨz Pitav ya emŋga han Jisasɨh mbanave kamar. Wav amar. Arɨ arɨŋɨnd hanɨhan utuhutuh han erere nan mpehɨrairɨŋ amar.
Då tog Petrus till orda och sade till honom: »Se, vi hava övergivit allt och följt dig.»
29 Az Jisasɨv kamar. Nzɨ andɨŋ mɨŋun kin amar. Wɨram hamb yandɨv mach Yakŋ Ohɨrand ya imbɨrɨndɨvez njɨhame oram yanɨr ranɨr mɨŋɨr wanɨr nornanch war ererɨndari hamb,
Jesus svarade: »Sannerligen säger jag eder: Ingen som för min och evangelii skull har övergivit hus, eller bröder eller systrar, eller moder eller fader, eller barn, eller jordagods,
30 mbɨ hanɨhan mɨŋam ekwaŋg ŋandari amar. Wɨram mbanamb isupɨr mbanaŋ ñi han, Yakŋ Ohɨrav ndɨn hanɨhan han 100 emamp eŋgwandari amar. Ave mbɨ oram akŋ azɨŋunj namunj yaŋunj nornanch war akŋ ŋandari amar. Hanez wɨram emŋgemŋga hamb ndɨn enta kɨvah sɨndɨramŋgi amar. Kɨrɨm njɨmɨnj mbɨ kɨpɨr icha ipɨra ñɨñɨnd han ŋaŋ ñɨndari amar. (aiōn g165, aiōnios g166)
31 Wɨram akŋ irɨh mboz injore anɨŋnsar ñɨmŋgi hamb, mbɨ mapɨŋ ansam ñɨndɨramŋgi amar. Wɨram akŋ irɨh mapɨŋ ansam ñɨmŋgi hamb, mbɨ mboz injore anɨŋnsar ñɨndɨramŋgi amar.
Men många som äro de första skola bliva de sista, medan de sista bliva de första.»
32 Mach ave, Jisasɨv sezɨrmen empasam aiampɨra ohɨra Jerusalemɨnd handɨh awaromŋgɨmar. Jisasɨv mboz injore omar. Az sezɨrɨv njɨhakɨramamŋgɨmar. Osa anchɨ hamb ndɨŋ mpehɨro, mbɨ ezandɨkŋahambɨmŋgɨmar. Mach, Jisasɨv sezɨr oman ŋkiŋkiŋg undɨmaj han ekwaŋg ŋɨmbi ondo ake hanɨhan hamb ndɨnɨŋ ahevakarɨndari handɨv ndɨŋ ya sɨkamar.
Och de voro på vägen upp till Jerusalem. Och Jesus gick före dem, och de gingo där bävande; och de som följde med dem voro uppfyllda av fruktan. Då tog han åter till sig de tolv och begynte tala till dem om vad som skulle övergå honom:
33 Njɨhambar amar. Arɨ irɨh Jerusalemɨŋ awarombɨrarɨŋ amar. Awarorɨŋ mbɨ Wɨramɨnd Nor han ŋe ndɨn wɨram emŋgemŋgand oman insɨŋ ŋgamɨndɨramŋgi amar. Mbɨ ndɨn wɨram kɨra anɨŋnsar hanɨhan Yakŋ Ohɨrandɨv ahaz ore ŋgamamɨnd oman hand insɨŋ mach wɨram kɨra ya Mosesɨnd injambɨr ahe sɨkahɨnd oman hanez insɨŋ ŋgamɨndɨramŋgi amar. Ave ndɨndɨv ya oramɨŋ we ya vɨhe kandɨramŋgi amar. Mbɨ mandari arar kandɨramŋgi amar. Ave mbɨ ndɨn wɨram kɨra yimbɨm emŋgand oman insɨŋ ŋgamɨndɨramŋgi amar.
»Se, vi gå nu upp till Jerusalem, och Människosonen skall bliva överlämnad åt översteprästerna och de skriftlärde, och de skola döma honom till döden och överlämna honom åt hedningarna,
34 Ave wɨram kɨra kehamb ndɨn yarahoparahe, kɨrɨpa aŋkarɨpɨrɨŋ ndɨn ore kɨre mpɨñ atazɨpazivi, mach ndɨn mamta orɨŋgamɨndɨramŋgi amar. Kɨrɨm watɨm ñirɨnd arar mbɨ ekwaŋg ŋaiahandari amar.
och dessa skola begabba honom och bespotta honom och gissla honom och döda honom; men tre dagar därefter skall han uppstå igen.»
35 Mach, Jemsɨh Jonɨh Sebedind nor kɨra undɨmaj hamb Jisasɨnd pɨŋ ai mbanave kamŋgɨmar. Anɨŋzɨŋ entand, arɨ undɨmaj nan amarɨŋɨn are rarɨŋ arɨmŋgɨmar. Arɨŋɨnd hanɨhan pamuhɨndɨv njɨhi aŋkarɨpɨr kɨvah njɨhamɨrɨŋ amɨ arɨŋɨndɨv kɨrɨmun randɨran arɨmŋgɨmar.
Då trädde Jakob och Johannes, Sebedeus' söner, fram till honom och sade till honom: »Mästare, vi skulle vilja att du läte oss få vad vi nu tänka begära av dig.»
36 Az Jisasɨv ndɨŋ mbanave amarɨmar. Undɨmaj, andɨŋndɨv utɨzɨŋɨn are njɨhamŋgɨn amar.
Han frågade dem: »Vad viljen I då att jag skall låta eder få?»
37 Undɨmaj hamb ndɨn kamŋgɨmar. Wɨram akŋ anchɨ akŋ hamb mɨŋam amakɨr kwɨŋ ñɨndɨramŋgi han, arɨ undɨmaj njɨhamɨrɨŋ han, wɨram emŋga hamb eran amakɨr oman mɨŋɨndɨŋ ŋkañɨz emŋgav amakɨr oman ovejɨndɨŋ ŋkañɨz arɨmŋgɨmar.
De svarade honom: »Låt den ene av oss i din härlighet få sitta på din högra sida, och den andre på din vänstra.»
38 Kɨrɨm Jisasɨv undɨmaj han mbanave kamar. Amɨ undɨmaj yan hanɨhan kehandɨv amarɨmŋgɨn han omanenta mɨwamŋgɨrɨm amar. Sɨhomɨŋai yamb nand nzɨ naŋɨn are randarin kehan, amɨ haŋonaŋg imbɨr nandɨramŋgɨn oh a amar. Pɨrɨvɨr nzɨ ŋaŋɨn are randarin kehan, amɨ hanaveaŋg imbɨr ŋandɨramŋgɨn oh a amar.
Men Jesus sade till dem: »I veten icke vad I begären. Kunnen I dricka den kalk som jag dricker, eller genomgå det dop som jag genomgår?»
39 Avɨz mbɨ ndɨn kamŋgɨmar. Arɨ undɨmaj imbɨr arɨmŋgɨmar. Avɨz Jisasɨv ndɨŋ kamar. Mɨŋun amar. Sɨhomɨŋai yamb nand nzɨ nandarin mbanaŋ, amez haŋonaŋg nandɨramŋgɨn amar. Pɨrɨvɨr nzɨ ŋandarin han, amez ŋandɨramŋgɨnaŋg amar.
De svarade honom: »Det kunna vi.» Då sade Jesus till dem: »Ja, den kalk jag dricker skolen I få dricka, och det dop jag genomgår skolen I genomgå,
40 Kɨrɨm uñɨmb ihɨnd oman mɨŋɨndɨŋ ŋkañɨzand, ovejɨndɨŋ ŋkañɨndari han, han ihɨnd hanɨhan mah amar. Nzɨ hanɨhan kehan muyɨŋgwamɨm nend amar. Sam ŋkañɨnd kehan, han mbɨndɨŋ wɨram kɨra Yakŋ Ohɨrav ndɨŋndɨv uyɨŋgwamɨmar hamb amar.
men platsen på min högra sida och platsen på min vänstra tillkommer det icke mig att bortgiva, utan de skola tillfalla dem för vilka så är bestämt.»
41 Jisasɨnd sezɨr oman ŋkiŋkiŋg hamb ya Jemsɨv Jonmen amarɨmŋgɨmar kehan njɨhame undɨmaj han aŋkwɨ sɨmŋgɨmar.
När de tio andra hörde detta, blevo de misslynta på Jakob och Johannes.
42 Az Jisasɨv ndɨŋ oreŋgɨz ndɨn pɨŋ ai aŋkwezawɨmŋgɨz ndɨŋ kamar. Amɨ wamŋgɨrɨnaŋg amar. Wɨram anɨŋnsar wɨram akŋ anchɨ akŋ yimbɨm emŋgemŋgand hamb, mbɨ mbɨndɨŋ untɨm han aŋkarɨpɨr kɨvah wehɨrɨmŋgɨj amar. Az mbɨndɨŋ wɨram kɨra ohɨra ohɨra hamb handɨv aŋkarɨpɨr ñɨmŋgɨz osa anchɨ hamb mbɨndɨŋ yaŋam mpehɨromŋgɨj amar.
Då kallade Jesus dem till sig och sade till dem: »I veten att de som räknas för folkens furstar uppträda mot dem såsom herrar, och att deras mäktige låta dem känna sin myndighet.
43 Kɨrɨm enta mbanamb andɨŋmen ñɨmɨnj nend amar. Wɨram hamb andɨŋndɨv ensa ohɨransɨnd ñɨz are, mbɨ kɨrɨmoz andɨŋ kwɨŋ ñi wɨram amandɨŋ ntɨŋ ŋaŋɨnd emampoz ñɨz amar.
Men så är det icke bland eder; utan den som vill bliva störst bland eder, han vare de andras tjänare,
44 Ave wɨram hamb andɨŋndɨv anɨŋnsar ñɨz are, mbɨ eran wɨram emŋgemŋga mɨŋam ndɨŋndɨv ntɨŋ mamah ŋaŋ ñɨz amar.
och den som vill vara främst bland eder, han vare allas dräng.
45 Handɨv Wɨramɨnd Nor hambez mbɨ wɨram emŋgav ndɨn ntɨŋ hɨrawi ŋamŋgɨz are maim, nend amar. Mbɨ ndɨŋndɨv hɨrawi mbon mbɨkɨr kɨpɨr eŋgwe osa anchɨ han uŋkɨ eŋgwe ekwaŋg ŋɨmbɨŋɨn are air amar.
Också Människosonen har ju kommit, icke för att låta tjäna sig, utan för att tjäna och giva sitt liv till lösen för många.»
46 Mach ave, Jisasɨv sezɨrmen aiampɨra Jerikoŋ ahevɨkɨrorɨmŋgɨmar. Ave Jisasɨv Jeriko erere etomar. Etozand mbɨkɨr sezɨrɨvon wɨram akŋ anchɨ akŋ hanave ndɨnmen omŋgɨmar. Bartimeusɨh, Timeusɨnd nor, ndɨnɨh ampɨn kɨvah empasam ampaŋon ŋkañɨmar. Ave ñɨñ nsɨham norɨndɨv, hanɨhan utuhutuhɨndɨv osa anchɨ han oreŋganj.
Och de kommo till Jeriko. Men när han åter gick ut ifrån Jeriko, följd av sina lärjungar och en ganska stor hop folk, satt där vid vägen en blind tiggare, Bartimeus, Timeus' son.
47 Mbɨ njɨhamɨz Jisas Nasaretɨnd hamb ai arɨmŋgɨz, mbanave ondo ake aŋkarɨpɨron oreŋgɨmar. Jisas, nan Devitɨnd nor, yan akŋɨn ñɨmb amar.
När denne hörde att det var Jesus från Nasaret, begynte han ropa och säga: »Jesus, Davids son, förbarma dig över mig.»
48 Avɨz wɨram akŋ anchɨ akŋ hamb ndɨn ya aŋkarɨpɨr ke kamŋgɨmar. Amɨ karupɨr se yamah ŋkañɨmb arɨmŋgɨmar. Kɨrɨm mbɨ mbahon aŋkarɨpɨr ware oreŋge kamar. Devitɨnd nor, yan akŋɨn ñɨmb amar.
Och många tillsade honom strängeligen att han skulle tiga; men han ropade ännu mycket mer: »Davids son, förbarma dig över mig.»
49 Mach, Jisasɨv aŋkwañi kamar. Ndɨn oreŋgɨmŋgɨn aiz amar. Mach, wɨram ampɨn kɨvahɨnsɨnd mban oreŋge mbanave kamŋgɨmar. Amɨ aŋkarɨpɨr ñɨmb arɨmŋgɨmar. Amɨ ŋaiahav arɨmŋgɨmar. Nan oreŋgi arɨmŋgɨmar.
Då stannade Jesus och sade: »Kallen honom hit.» Och de kallade på den blinde och sade till honom: »Var vid gott mod, stå upp; han kallar dig till sig.»
50 Mach, mbɨkɨr yupɨr hɨrahɨr osapɨr han avɨzɨŋge, pams haŋon ŋaiahe aŋkwañi Jisasɨnd pɨŋ omar.
Då kastade han av sig sin mantel och stod upp med hast och kom fram till Jesus.
51 Avɨz Jisasɨv ndɨn mbanave amarɨmar. Nzɨ nan utɨzɨŋɨn are njɨhamɨn amar. Az wɨram ampɨn kɨvahɨnsɨnd hamb ndɨn kamar. Anɨŋzɨŋ entand, nzɨ wehɨrɨŋɨn are kin amar.
Och Jesus talade till honom och sade: »Vad vill du att jag skall göra dig?» Den blinde svarade honom: »Rabbuni, låt mig få min syn.»
52 Mach, Jisasɨv ndɨn kamar. Amɨ ov amar. Amakɨr njɨhi aŋkarɨpɨr hamb raz amɨ imbɨr ndɨh ñɨn amar. Avɨz pams haŋon ampɨn mbɨkɨr hamb imbɨr ñɨz wehɨrɨmar. Ave mbɨ Jisasɨh empasamɨŋ mpehɨromar.
Jesus sade till honom: »Gå; din tro har hjälpt dig.» Och strax fick han sin syn och följde honom på vägen.
