Matendo ga Mitume 7
1 Kuhani nkolo kabaya, “makowe aga ni ya kweli?”
Och översteprästen frågade: »Förhåller detta sig så?»
2 Stephano kabaya, “Mwalongo na atate bango, muiniyowine nenga: Nnongo wa utukufu atimtokea tate yitu Abrahamu muda paabile Mesopotamia, kabla atama kwaa Harani,'
Då sade han: »Bröder och fäder, hören mig. Härlighetens Gud uppenbarade sig för vår fader Abraham, medan han ännu var i Mesopotamien, och förrän han bosatte sig i Karran,
3 kammakiya,'Boka katika nchi yako na alongo bako na uyende katika nchi yanilowa kukubonekeya.'
och sade till honom: 'Gå ut ur ditt land och från din släkt, och drag till det land som jag skall visa dig.'
4 Boka po kaboka katika nchi ya Ukaldayo atama Harani, boka poo, baada ya tate bake kuwaa, Nnongo kamleta mu'nchi yee, batama nambeambe.
Då gick han åstad ut ur kaldéernas land och bosatte sig i Karran. Sedan, efter han faders död, bjöd Gud honom att flytta därifrån till detta land, där I nu bon.
5 Ampeya kwaa chochote kati urithi wake, pabile kwaa na sehemu hata ya kubeka magolo. Lakini Abrahamu atiahidiwa hata kabla apata kwaa mwana kuwa apeyelwa nchi kati miliki yake na ubeleki wake.
Han gav honom ingen arvedel däri, icke ens så mycket som en fotsbredd, men lovade att giva det till besittning åt honom och åt hans säd efter honom; detta var på den tid då han ännu icke hade någon son.
6 Nnongo alongela ni ywembe, panga abeleki bake batame katika nchi ya ugeni, na panga wenyeji wa kolyo wapanga kuwa atumwa wabe na kuwapanga vibaya kwa muda wa miaka mia ncheche.
Och vad Gud sade var detta, att hans säd skulle leva såsom främlingar i ett land som icke tillhörde dem, och att man skulle göra dem till trälar och förtrycka dem i fyra hundra år.
7 Na Nnongo kabaya, nalowa kulihukumu taifa ambalo labapanga mateka, na baada ya hapo balowa boka na kuniabudu katika sehemu yee,'
'Men det folk vars trälar de bliva skall jag döma', sade Gud; 'sedan skola de draga ut och hålla gudstjänst åt mig på denna plats.'
8 Na kampeya Abrahamu liagano lya tohara, nga nyo Abrahamu abile tate ba Yakobo, na Yakobo abile tate ba apindo bitu komi na ibele.
Och han upprättade ett omskärelsens förbund med honom. Och så födde han Isak och omskar honom på åttonde dagen, och Isak födde Jakob, och Jakob födde våra tolv stamfäder.
9 Mababu bitu bamwonea wivu Yusufu bampemea katika nchi ya Misri, na Nnongo abile pamope ni ywembe,
Och våra stamfäder avundades Josef och sålde honom till Egypten. Men Gud var med honom
10 na kanlopwa katika mateso gake, na kumpeya fadhili na hekima nnongi ya Farao mpwalume wa Misri. Farao ampangite abe ntawala nnani ya Misri na nnani ya Nyumba yake yote.
och frälste honom ur allt hans betryck och lät honom finna nåd och gav honom vishet inför Farao, konungen i Egypten; och denne satte honom till herre över Egypten och över hela sitt hus.
11 Bai babile na njala kolo na mateso ganyansima katika nchi ya Misri na Kanani, na tate bitu bapata kwaa chakulya.
Och hungersnöd kom över hela Egypten och Kanaan med stort betryck, och våra fäder kunde icke få något att äta.
12 Lakini Yakobo paayowine kubile nafaka Misri, atibatuma tate bitu kwa mara ya kwanza.
Men när Jakob fick höra att bröd fanns i Egypten, sände han våra fäder åstad dit, en första gång.
13 Katika safari ya ibele Yusufu akajionyesha kwa alongo bake, familia ya Yusufu yayowanike kwa Farao.
Sedan, när de för andra gången kommo dit, blev Josef igenkänd av sina bröder, och Farao fick kunskap och Josefs släkt.
14 Yusufu aatumite alongo bake kwenda kummakiya Yakobo tate babe aise Misri, pamope na alongo bake, jumla ya bandu bote ni sabini na tano.
Därefter sände Josef åstad och kallade till sig sin fader Jakob och hela sin släkt, sjuttiofem personer.
15 Nga nyo Yakobo aisile Misri; boka po awile ywembe pamope na apindo bitu.
Och Jakob for ned till Egypten; och han dog där, han såväl som våra fäder.
16 Batitolelwa hata Shekemu na kusikwa katika kaburi ambalo Abrahamu apemi kwa ipande ya mbanje boka kwa bana ba Hamoni kolyo Shekemu.
Och man förde dem därifrån till Sikem och lade dem i den grav som Abraham för en summa penningar hade köpt av Emmors barn i Sikem.
17 Muda wa yelo ahadi ambayo Nnongo amwahidie Abrahamu paubile papipi, bandu batiyongekeya kolyo Misri,
Och alltefter som tiden nalkades att det löfte skulle uppfyllas, som Gud hade givit Abraham, växte folket till och förökade sig i Egypten,
18 muda wo aliinuka mpwalume ywenge nnani ya Misri, mpwalume ywatangite kuhusu Yusufu.
till dess en ny konung över Egypten uppstod, en som icke visste av Josef.
19 Ayoo mpwalume ywenge alongela ubocho kwa bandu bitu na kuwapanga mabaya tate bitu, na kuwatupa bana babe achanga ili atame kwaa.
Denne konung gick listigt till väga mot vårt folk och förtryckte våra fäder och drev dem till att utsätta sina späda barn, för att dessa icke skulle bliva vid liv.
20 Katika kipindi chelo Musa abelekilwe; abile mzuri nnongi ya Nnongo, atilelewa miei itatu katika nyumba ya tate bake.
Vid den tiden föddes Moses, och han 'var ett vackert barn' inför Gud. Under tre månader fostrades han i sin faders hus;
21 Muda alipotupwa, binti Farao atimtola na kunleta kati mwana wake.
sedan, när han hade blivit utsatt, lät Faraos dotter hämta honom till sig och uppfostra honom såsom sin egen son.
22 Musa atipundisa mapundisho yoti ya Kimisri; abile na ngupu katika maneno na matendo.
Och Moses blev undervisad i all egyptiernas visdom och var mäktig i ord och gärningar.
23 Lakini baada ya timiya miaka arobaini, iisole katika mwoyo wake kuatembelea alongo bake, bana ba Israeli.
Men när han blev fyrtio år gammal, fick han i sinnet att besöka sina bröder, Israels barn.
24 Pamweni Mwisraeli apangiwa mabaya, Musa atimtetea na lipiza kisasi kwa ywamwonea kwa kunkombwa ywa Mmisri:
När han då såg att en av dem led orätt, tog han den misshandlade i försvar och hämnades honom, i det att han slog ihjäl egyptiern.
25 atangite kuwa alongo bake batangite panga Nnongo awalopwa kwa maboko gake, lakini batangite kwaa.
Nu menade han att hans bröder skulle förstå att Gud genom honom ville bereda dem frälsning; men de förstodo det icke.
26 Lisoba lya nyaibele kayenda kwa baadhi ya Baisraeli babile bakombwana; na jaribia kuapatanisha, kabaya, “Mangwana, mwenga ni alongo; mbona mwakoseana mwenga kwa mwenga?
Dagen därefter kom han åter fram till dem, där de tvistade, och ville förlika dem och sade: 'I män, I ären ju bröder; varför gören I då varandra orätt?'
27 Lakini ywamkosea jirani yake atimsukuma kutalu, no baya,'Nyai apanga mtawala na muhukumu witu?
Men den som gjorde orätt mot sin landsman stötte bort honom och sade: 'Vem har satt dig till hövding och domare över oss?
28 Wenga upala kunibulaga, kati yaumulaga yolo Mmisri jana?”
Kanske du vill döda mig, såsom du i går dödade egyptiern?'
29 Musa katila baada ya kuyowa nyoo; abile mgeni katika nchi ya Midiani, ambayo abile tate wa bana abele.
Vid det talet flydde Moses bort och levde sedan såsom främling i Madiams land och födde där två söner.
30 Baada ya miaka arobaini pitya malaika akamtokea katika lijangwa lya kitombe sa Sinai, katika mwali wa mwoto mu'kichaka.
Och när fyrtio är äter voro förlidna, uppenbarade sig för honom, i öknen vid berget Sinai, en ängel i en brinnande törnbuske.
31 Musa aubweni mwoto, atishangala na kustaajabia chelo cha akibona, na paatijaribu kuisogelea ili kukilola, lilobe lya Ngwana limuisile no baya,
När Moses såg detta, förundrade han sig över synen; och då han gick fram för att se vad det var, hördes Herrens röst:
32 'Nenga na Nnongo wa tate bako, Nnongo wa Abrahamu, na wa Isaka, na wa Yakobo.'Musa atilendema na athubutu kwaa kulola.
'Jag är dina fäders Gud, Abrahams, Isaks och Jakobs Gud.' Då greps Moses av bävan och dristade sig icke att se dit.
33 Ngwana kammakiya,'Ula ilatu yako, sehemu pauyemi ni mahali patakatifu.
Och Herren sade till honom: 'Lös dina skor av dina fötter, ty platsen där du står är helig mark.
34 Niabweni mateso ga bandu bango babile Misri; Niyowine kuugua kwao, nenga natiuluka ili nialopwe; nambeambe uise, nalowa kukutuma wenga Misri.
Jag har nogsamt sett mitt folks betryck i Egypten, och deras suckan har jag hört, och jag har stigit ned för att rädda dem. Därför må du nu gå åstad; jag vill sända dig till Egypten.
35 Ayoo Musa ambaye ywatimkanikiya, wakati balongela,'nyai kakupanga kuwa mtawala na mwamuzi witu?' abile nga ywembe Nnongo alimtuma abe mtawala na mkochopoli. Nnongo atimtuma kwa maboko ga malaika ambaye atiboka nnongi ya Musa mmwitu.
Denne Moses, som de hade förnekat, i det de sade: 'Vem har satt dig till hövding och domare?', honom sände Gud att vara både en hövding och en förlossare, genom ängeln som uppenbarade sig för honom i törnbusken.
36 Musa atibakengama boka Misri baada ya kupanga miujiza na ishara katika Misri na katika bahari ya Shamu, na katika lijangwa kwa kipindi cha miaka arobaini.
Det var han som förde ut dem, och som gjorde under och tecken i Egyptens land och i Röda havet och i öknen, under fyrtio år.
37 Musa nga yolo ywaamakiye bandu ba Misri kuwa,'Nnongo abapeya nabii boka nkati ya alongo binu, nabii kati nenga.'
Det var samme Moses som sade till Israels barn: 'En profet skall Gud låta uppstå åt eder, av edra bröder, en som är mig lik.'
38 Ayoo ni mundu ywabile katika mkutano mu'lijangwa na malaika ywalongela ni ywembe katika kitombe sa Sinai. Ayoo nga mundu ambye abile na tate bitu, ayoo nga mutu ywalipokya neno libile likoto na kutupea twenga.
Det var och han, som under den tid då menigheten levde i öknen, både var hos ängeln, som talade med honom på berget Sinai, och tillika hos våra fäder; och han undfick levande ord för att giva dem åt eder.
39 Ayoo nga mundu ambae tate bitu bakani kumweshimu; batimsukuma mbale, na katika mioyo yabe batikerebukia
Men våra fäder ville icke bliva honom lydiga, utan stötte bort honom och vände sig med sina hjärtan mot Egypten
40 Misri. Katika kipindi chelo bammakiya Haruni, “tupangie nnongo yakutukengama, Ayoo Musa, abile atukengama boka katika nchi ya Misri, tuyowine kwaa sampatike.
och sade till Aron: 'Gör oss gudar, som kunna gå framför oss; ty vi veta icke vad som har vederfarits denne Moses, som förde oss ut ur Egyptens land.'
41 Ayoo bampangite ndama kwa masoba ago na kutoa sadaka kwa eyo sanamu na bapuraika kwa sababu ya kazi ya maboko gabe.
Och de gjorde i de dagarna en kalv och buro sedan fram offer åt avguden och gladde sig över sina händers verk.
42 Lakini Nnongo atibakerebuya na kuapeya baabudu tondwa ya kumaunde, mama yaiandikilwe mu'itabu sa manabii, “Je Mwanitolea nenga sadaka ya banyama mwamuachinja mulijangwa kwa muda wa miaka arobaini, nyumba ya Israeli?
Då vände Gud sig bort och prisgav dem till att dyrka himmelens härskara, såsom det är skrivet i Profeternas bok: 'Framburen I väl åt mig slaktoffer och spisoffer under de fyrtio åren i öknen, I av Israels hus?
43 Muliyeketya lihema lya kutania lya Moleki na tondwa ya nnongo refani, na picha muichengite na kuwaabudu bembe: na nalowa kuapeleka kutalu muno ya Babeli.'
Nej, I buren Moloks tält och guden Romfas stjärna, de bilder som I hade gjort för att tillbedja. Därför skall jag låta eder föras åstad ända bortom Babylon.'
44 Tate bitu babile na hema ya kwembana ya ushuhuda mulijangwa, kati Nnongo yaabaamuru paalongela na Musa, panga aichenga kwa mfano wa wolo uubweni.
Våra fäder hade vittnesbördets tabernakel i öknen, så inrättat, som han som talade till Moses hade förordnat att denne skulle göra det, efter den mönsterbild som han hade fått se.
45 Ayee ni hema ambalo tate bitu, kwa muda wabe, watiletwa katika nchi na Joshua. Ayee ipangika muda pajingii kumiliki taifa ambalo Nnongo atibafukuza kabla ya uwepo wa tate bitu. Ayee ibile nyoo mpaka masoba ga Daudi.
Och våra fäder togo det i arv och förde det sedan under Josua hitin, när de togo landet i besittning, efter de folk som Gud fördrev för våra fäder. Så var det ända till Davids tid.
46 Ywabile apatike kibali muminyo ga Nnongo,'na kaloba kutafuta makao kwa Nnongo wa Yakobo.
Denne fann nåd inför Gud och bad att han måtte finna 'ett rum till boning' åt Jakobs Gud.
47 Lakini Selemani atimchengea nyumba ya Nnongo.
Men det var Salomo som fick bygga ett hus åt honom.
48 Hata nyoo ywabile kunani mu'nyumba ichengwile kwa maboko; ayee ni kati nabii abayite,
Dock, den Högste bor icke i hus som äro gjorda med händer, ty det är såsom profeten säger:
49 Kumaunde ni iteo chango cha enzi, na dunia ni sehemu ya beka magolo gango. Nyumba ya aina gani yamuichengite? abaya Ngwana: au ni wapi sehemu yango ya kupomoli?
'Himmelen är min tron, och jorden är min fotapall; vad för ett hus skullen I då kunna bygga åt mig, säger Herren, och vad för en plats skulle tjäna mig till vilostad?
50 Maboko gango kwaa gapangite ayee ilebe yote?'
Min hand har ju gjort allt detta.'
51 Mwenga mwa bandu mubile na ingo ngumu mwatahiriwa kwaa mioyo na makutu, kila mara mwampinga Roho Mtakatifu,' mwapanga kati tate bitu bapangite.
I hårdnackade, med oomskurna hjärtan och öron, I stån alltid emot den helige Ande, I likaväl som edra fäder.
52 Ni nabii gani katika manabii ambaye tate tate binu bamtesa kwaa? Baabulaga manabii gote batitokea kabla ya ujio wa Yumo mwenye Haki,'nambeambe mubile asaliti na bauaji bake kae,
Vilken av profeterna hava icke edra fäder förföljt? De hava ju dräpt dem som förkunnade att den Rättfärdige skulle komma, han som I själva nu haven förrått och dräpt,
53 Mwenga mwa bandu mupokya saliya yelo yatiagizwa na malaika lakini muikamwa kwaa.”
I som fingen lagen eder given genom änglars försorg, men icke haven hållit den.»
54 Boka po ajumbe ba baraza payowine makowe aga, batichomwa mu'mioyo yabe, kabamsagia meno Stephano.
När de hörde detta, blevo de mycket förbittrade i sina hjärtan och beto sina tänder samman mot honom.
55 Lakini ywembe, abile atwelilwe Roho Mtakatifu, alolekeya kumaunde kwa makini na aubweni utukufu wa Nnongo,'na amweni Yesu ayemi luboko lwa kummalyo lwa Nnongo.
Men han, full av helig ande, skådade upp mot himmelen och fick se Guds härlighet och såg Jesus stå på Guds högra sida.
56 Stephano kabaya, “Linga nibweni kumaunde zatiyongoliwa, na Mwana wa Adamu ayemi luboka lwa kummaliyo lwa Nnongo.”
Och han sade: »Jag ser himmelen öppen och Människosonen stå på Guds högra sida.»
57 Lakini ajumbe ba libaraza bakombwa ndoti kwa sauti lya kunani, wakaziba makutu yabe, kabantila pamope,
Då skriade de med hög röst och höllo för sina öron och stormade alla på en gång emot honom
58 kabantupa panja ya mji na kunkombwa maliwe: na mashahidi baula ngobo yabe ya panja na kuibeka pae papipi na magolo ga kijana akemelwa Sauli.
och förde honom ut ur staden och stenade honom. Och vittnena lade av sina mantlar vid en ung mans fötter, som hette Saulus.
59 Pabankombwile maliwe Stephano, ayendelea kunkema Ngwana nobaya, “Ngwana Yesu, pokya roho yango,”
Så stenade de Stefanus, under det att han åkallade och sade: »Herre Jesus, tag emot min ande.»
60 Kapiga magoti na kukema kwa lilobe likolo, “Ngwana, ubasamehe sambi yee,” Paalongela nyoo, akakata roho.
Och han föll ned på sina knän och ropade med hög röst: »Herre, tillräkna dem icke denna synd.» Och när han hade sagt detta, avsomnade han.
