Amahubo 139
1 Nkosi, ungihlolile, uyangazi.
För sångmästaren; av David; en psalm. HERRE, du utrannsakar mig och känner mig.
2 Wena uyakwazi ukuhlala kwami lokusukuma kwami; uyaqedisisa imicabango yami ukhatshana.
Evad jag sitter eller uppstår, vet du det; du förstår mina tankar fjärran ifrån.
3 Uyahlungula ukuhamba kwami lokulala kwami, uzejwayele indlela zami zonke.
Evad jag går eller ligger, utforskar du det, och med alla mina vägar är du förtrogen.
4 Ngoba kalikho ilizwi elimini lwami, khangela Nkosi, usulazi lonke.
Ty förrän ett ord är på min tunga, se, så känner du, HERRE, det till fullo.
5 Ungizingelezile emuva langaphambili, ubeke isandla sakho phezu kwami.
Du omsluter mig på alla sidor och håller mig i din hand.
6 Lolulwazi lumangalisa kakhulu kimi; luphakeme, kangilakho ukufinyelela kulo.
En sådan kunskap är mig alltför underbar; den är mig för hög, jag kan icke begripa den.
7 Ngizakuya ngaphi ngisuke kuMoya wakho? Kumbe ngizabalekela ngaphi ngisuke ebusweni bakho?
Vart skall jag gå för din Ande, och vart skall jag fly för ditt ansikte?
8 Uba ngisenyukela emazulwini, lapho ukhona; uba ngisendlala icansi lami esihogweni, khangela, ukhona. (Sheol h7585)
Fore jag upp till himmelen, så är du där, och bäddade jag åt mig i dödsriket, se, så är du ock där. (Sheol h7585)
9 Uba ngithatha amaphiko okusa, ngihlale emikhawulweni yolwandle,
Toge jag morgonrodnadens vingar, gjorde jag mig en boning ytterst i havet,
10 lalapho isandla sakho sizangikhokhela, lesokunene sakho singibambe.
så skulle också där din hand leda mig och din högra hand fatta mig.
11 Uba ngisithi: Isibili umnyama uzangifihla, ngitsho ubusuku buzakuba yikukhanya kimi inhlangothi zonke.
Och om jag sade: "Mörker må betäcka mig och ljuset bliva natt omkring mig",
12 Ngitsho umnyama kawufihli kuwe, kodwa ubusuku bukhanya njengemini; njengomnyama kunjalo ukukhanya kuwe.
så skulle själva mörkret icke vara mörkt för dig, natten skulle lysa såsom dagen: ja, mörkret skulle vara såsom ljuset.
13 Ngoba wena ungumnini wezinso zami, wangeluka esiswini sikamama.
Ty du har skapat mina njurar, du sammanvävde mig i min moders liv.
14 Ngizakudumisa, ngenxa yokuthi ngenziwe ngokwesabekayo, ngokumangalisayo. Imisebenzi yakho iyamangalisa; lomphefumulo wami uyakwazi kuhle kakhulu.
Jag tackar dig för att jag är danad så övermåttan underbart; ja, underbara äro dina verk, min själ vet det väl.
15 Amathambo ami ayengafihlekanga kuwe, lapho ngangisenziwa ekusithekeni, ngenziwa ngobuciko ezindaweni ezizikileyo zomhlaba.
Benen i min kropp voro icke förborgade för dig, när jag bereddes i det fördolda, när jag bildades i jordens djup.
16 Amehlo akho abona ibumba lami; legwalweni lwakho zonke lezi zabhalwa, izinsuku okwabunjwa ngazo, kungakabikho lakunye kwakho.
Dina ögon sågo mig, när jag ännu knappast var formad; alla mina dagar blevo uppskrivna i din bok, de voro bestämda, förrän någon av dem hade kommit.
17 Iligugu kangakanani-ke kimi imicabango yakho, O Nkulunkulu; bukhulu kangakanani ubunengi bayo!
Huru outgrundliga äro icke för mig dina tankar, o Gud, huru stor är icke deras mångfald!
18 Uba ngingayibala, minengi kuletshebetshebe. Lapho ngivuka, ngilokhu ngilawe.
Skulle jag räkna dem, så vore de flera än sanden; när jag uppvaknade, vore jag ännu hos dig.
19 Isibili uzambulala omubi, Nkulunkulu! Ngakho lina bantu abomele igazi sukani kimi;
Gud, o att du ville dräpa de ogudaktiga! Ja, måtte de blodgiriga vika bort ifrån mig,
20 abakhuluma ngenkohliso ngawe, ziphatha ngeze ibizo lakho, izitha zakho.
de som tala om dig med ränker i sinnet, de som hava bragt dina städer i fördärv!
21 Kangibazondi yini, Nkosi, abakuzondayo, nginengwe ngabakuvukelayo?
Skulle jag icke hata dem som hata dig, HERRE? Skulle jag icke känna leda vid dem som stå dig emot?
22 Ngiyabazonda ngenzondo epheleleyo; sebeyizitha kimi.
Jag hatar dem med starkaste hat; ja, mina fiender hava de blivit.
23 Ngihlola, Nkulunkulu, uyazi inhliziyo yami; ngilinga, uyazi imicabango yami,
Utrannsaka mig, Gud, och känn mitt hjärta; pröva mig och känn mina tankar,
24 ubone ukuthi ikhona indlela embi kimi yini, ungikhokhele endleleni ephakade.
och se till, om jag är stadd på en olycksväg, och led mig på den eviga vägen.
